Annons:
Annons:

Ilan De Basso: Öppenheten bygger Europa starkt

Protektionismens vindar viner i Europa. Prisökningar och varubrist gör att allt fler röster höjs för att klippa banden till andra länder och stärka vårt ekonomiska oberoende. I en orolig omvärld kan det verka som en logisk reaktion. Men den är inte oproblematisk. Risken är överhängande att viljan att styra och reglera sakta glider över i protektionism.

Det är öppenhet som byggt Sverige och resten av Europa starkt, och det är öppenhet som kommer göra det också i framtiden.

EU-kommissionen har i flera år haft som mål att stärka Europas ”strategiska autonomi”. Begreppet är vagt men betyder ungefär att medlemsstaterna ska bli mindre beroende av andra länder utanför EU. Vad som är att betrakta som ”strategiskt” för en union med 27 medlemsstater med så vitt skilda förutsättningar kan dessutom vara svårt att precisera.

Det ska inte vara störst subventioner som avgör om ett företag lyckas eller inte.

I industripolitiken börjar man nu göra verklighet av målsättningen. Förslag har lagts om att flytta hem produktion av vissa industrivaror och att luckra upp reglerna för statligt stöd till företag. Det här är en oroväckande trend som kan spela stor roll för svenska jobb. Subventioner kan vara berättigade, som stödet till svenska lantbrukare som gör att vi behåller matproduktion i landet, men medför i regel också stora problem.

Att göra det lättare att subventionera företag i EU skulle framför allt gynna stora länder som Frankrike och Tyskland. De har råd att lägga stora pengar på statligt stöd på ett sätt som vi inte kan. Det skulle kunna undergräva vår industris konkurrenskraft.

Det ska inte vara störst subventioner som avgör om ett företag lyckas eller inte. Det borde vara dess innovationskraft och kvaliteten på verksamheten, vilket många svenska företag också är bevis på. Den svenska exportindustrins framgångar ger jobb i hela landet.

Det är den modellen som hotas om den protektionistiska trenden i EU får fortsätta. I slutänden kan det innebära att det är staters vilja och förmåga att hålla näringslivet under armarna som också avgör var jobben hamnar.

Vi bör också räkna med att de ökade ingreppen väcker motåtgärder från våra handelspartners. Det kan leda till fler handelshinder och göra det svårare att verka utanför Europa för våra svenska bolag. Även det skulle slå mot svensk ekonomi.

Det går samtidigt att förstå reflexen. Två års pandemi med, växande arbetslöshet och rubriker om brist på toapapper och halvledare kräver att politiken svarar. Den fruktansvärda invasionen av Ukraina har bara ökat oron. Men lösningen är inte att sluta sig, utan att utforska alternativ och fortsätta på öppenhetens väg. Svaret är inte protektionism, utan att sprida riskerna och inte vara beroende av enskilda leverantörer.

Öppenhet och handel med omvärlden byggde Sverige och Europa starkt. Jag är övertygad om att det kommer göra det också i framtiden.

Det är helt enkelt inte antingen eller. Det går att hitta en väg framåt som innebär att både värna konkurrenskraften och skapa större säkerhet för europeiska medborgare.

Att slå vakt om frihandeln på EU-nivå och inte luckra upp riktlinjerna för statligt stöd till näringslivet får sannolikt färre rubriker än att klippa band vid öppnandet av en ny fabrik, men det är faktiskt den ekonomiska politik som håller i längden. Och en politik som för svensk del säkrar välfärdens finansiering på lång sikt.

Pandemin och invasionen av Ukraina har fört med sig varubrist, prisökningar och störda leveranskedjor. Det är oroväckande och politiken måste reagera, men svaret bör inte vara protektionism och isolering. Öppenhet och handel med omvärlden byggde Sverige och Europa starkt. Jag är övertygad om att det kommer göra det också i framtiden.

Ilan De Basso är Europaparlamentariker (S)