Identitet: kapad

Att anta någon annans identitet var inte kriminellt fram till 2016. Det var då den S-ledda regeringen med justitieminister Morgan Johansson kriminaliserade handlingen som i dag räknas som ett av Sveriges vanligaste brott.

Justitieminister Morgan Johansson (S). Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

Ett av Sveriges vanligaste brott i dag är identitetsstöld eller ID-kapning. Det vill säga att man utger sig för att vara någon annan för att, exempelvis, genomföra bedrägerier. Bara under 2017 rapporterades 116 760 identitetsintrång i Sveriges, enligt siffror från Nationellt bedrägericenter. Men identitetsintrång var faktiskt inte olagligt fram till 2016 då den socialdemokratiskt ledda regeringen kriminaliserade det.

– Under de senaste åren har ID-kapningar varit ett växande problem och därför drev vi igenom en kriminalisering av olovlig identitetsanvändning, säger justitieminister Morgan Johansson (S).

Han tror att lagen underlättat för polis och rättsväsende när det gäller den här typen av fall.

[blockquote author=”” pull=”normal”]”Lagen är ganska ny, men förra året fälldes 225 personer.”[/blockquote]

– Lagen är ganska ny, men förra året fälldes 225 personer. Den nya lagstiftningen har gett polis och åklagare bättre möjlighet att komma åt kriminella som ägnar sig åt den här typen av brott, säger han.

Men den S-ledda regeringen nöjer sig inte bara där utan vill fortsätta arbetet med att stoppa ID-kapning och liknande typer av brott.

– En utredning tittar nu på hur man kan minska antalet bedrägerier som begås med hjälp av falska ID-handlingar. Det pågår också arbete med ny lagstiftning som ska ge Skatteverket förbättrade förutsättningar att arbeta mot olovlig identitetsanvändning, säger Morgan Johansson.