”I slutänden kan det leda till bättre klimatlagstiftning”

Under tisdagen och onsdagen röstade Europaparlamentet om åtta av de lagstiftningsområden som ska se till att unionen når målet att minska sina nettoutsläpp av växthusgaser med minst 55 procent netto fram till 2030 och nå klimatneutralitet till 2050. Men ett av de viktigaste områdena i paketet, översynen av unionens system för utsläppshandel som sätter ett pris på utsläpp från industrin och energisektorn, föll.

Efter att parlamentet röstat igenom en del ändringar av miljöutskottets förslag valde flera partigrupper att rösta nej till helheten; socialdemokraterna, vänstern och de gröna ansåg att förslaget var för urvattnat, medan partierna längst till höger röstade nej för att man motsätter sig höga miljökrav.

Parlamentet beslutade till sist att skicka tillbaka hela förslaget till miljöutskottet för nya förhandlingar. Även förslagen om en social klimatfond och gränsjusteringsmekanism för koldioxid går tillbaka till utskottet, eftersom de hänger samman med utsläppshandeln.

Då kände vi att vi inte kan rösta på en rapport där ambitionen försämras så mycket bara för att de konservativa tar hjälp av de högerextrema och sedan litar på att vi ska vara med och gröntvätta det.

Jytte Guteland (S)

– Jag hoppas att det inte kommer ta så lång tid utan att vi kan komma tillbaka till juli-sessionen. Det finns en politisk vilja, varken vi eller den liberala eller konservativa gruppen vill riva upp alla överenskommelser och börja om från början, säger den svenska parlamentarikern Jytte Guteland (S).

Att socialdemokraterna till slut valde att rösta nej handlade enligt Jytte Guteland om förändringar som sänker ambitionerna när det gäller att minska utsläppen. Jämfört med miljöutskottets rapport skulle färre utsläppsrätter tas bort ur systemet och den fria tilldelningen skulle finnas kvar längre.

– Vi hade en kompromiss om att den fria tilldelningen ska försvinna senast 2032 men det höll inte i omröstningen.

Dessutom urholkades ambitionsnivån genom en förändring i hur utsläppsminskningar skulle beräknas, genom att de tre anläggningarna i varje bransch som släpper ut minst växthusgaser skulle räknas bort när man räknar fram ett medeltal. Om rapporten hade godkänts skulle parlamentet gå in i slutförhandlingarna med medlemsstaterna med lägre ambitioner för utsläppsminskningar än kommissionens ursprungliga förslag.

– Då kände vi att vi inte kan rösta på en rapport där ambitionen försämras så mycket bara för att de konservativa tar hjälp av de högerextrema och sedan litar på att vi ska vara med och gröntvätta det. De stod inte upp för kompromisserna med oss, säger Jytte Guteland.

Nu hoppas hon att miljöutskottet ska utnyttja tiden fram till nästa session i juli till att ta fram en bättre rapport.

– Det var inte ett lätt beslut att rösta nej men jag tror att det här var bättre. Jag tror att motivationen hos den konservativa och liberala gruppen ökar när de inser att de inte kan bestämma utan oss. De kan inte förlita sig på att vi ska rösta för deras uppgörelser med de högerextrema.

Parlamentet fattade beslut i ett antal andra frågor som rör klimatpaketet. På de områdena kan parlamentet nu börja förhandla med medlemsstaternas regeringar för att nå en slutlig uppgörelse:

• EU ska öka sina naturliga kolsänkor genom markanvändning och skogsbruk. Det innebär bland annat begränsningar i hur mycket skog som får avverkas i Sverige. Parlamentet säger nej till ett gemensamt system med jordbruket, eftersom det skulle kunna innebära att skogen behöver agera ytterligare kolsänka om jordbruket inte uppnår sina mål.

• Strängare regler för medlemsländernas utsläpp av växthusgaser.

• Flyget ska i framtiden antingen inkluderas i EUs utsläppshandel eller i det globala klimatkompensationsprogrammet CORSIA, (fram till 2030 undantas flyg till och från yttre regioner som till exempel Azorerna, Madeira och Kanarieöarna).

• Parlamentet stöder målet om nollutsläpp från personbilar och skåpbilar år 2035, i praktiken ett förbud mot att sälja nya bilar med förbränningsmotor (bensin- och dieselbilar).

– Det är en bra signal; utan en politisk målsättning för när det inte får säljas nya förbränningsmotorer finns risken att tillverkare fortsätter att producera. I vår svenska socialdemokratiska grupp hade vi varit beredda att fasa ut tidigare men fajten i parlamentet var snarare om vi kunde få till ett beslut överhuvudtaget. Samtidigt tror jag att biobränslen har en viktig roll för att minska utsläppen från den existerande fordonsflottan. Vi är nog många som gärna hade sett att förbränningsmotoror som använder biobränsle hade kunnat få fungera längre, men det var svårt att hitta en framkomlig väg, säger Jytte Guteland.