Hyllade klimatrådets expertis – avfärdar det nu som åsikter
Foto: Elima Mwinyipembe/Regeringskansliet
Ulf Kristersson motionerade om det klimatpolitiska rådets expertis som ”underlag till framtida regeringars klimatarbete”.
Efter kritiken avfärdar han nu rådet som en tyckare.
– Det finns olika åsikter, säger Ulf Kristersson (M).
Regeringens klimathandlingsplan är missvisande och brister i saklighet, slår Klimatpolitiska rådet fast i sin rapport. Regeringen tar inte tag i utsläppsfrågan hur Sverige ska nå till netto noll 2045 utan överlämnar den till nästa mandatperiod.
Den unikt hårda kritiken avfärdas nu av både statsministern och klimatministern som åsikter snarare än fakta.
– Jag delar inte den uppfattningen, säger Romina Pourmokhtari (L) till SVT.
Ulf Kristersson motionerade 2020 i riksdagen om stärka Klimatpolitiska rådet för att rådets rapporter ska ”kunna tjäna som underlag till framtida regeringars klimatarbete”.
– Vi tycker att de ska ha större muskler att följa upp varje enskild reform och se vilka resultat de har gett, vad de har kostat och hur effektiva de är, sa Ulf Kristersson till Expressen.
Klimatpolitiska rådet har nu gjort just det som Kristersson själv efterlyste, granskat effektiviteten i åtgärderna:
”Regeringen har exempelvis sänkt skatter på fossila drivmedel med hänvisning till svag acceptans, trots att exempelvis koldioxidskatten på bensin normalt betraktas som ett kostnadseffektivt styrmedel.”
Rådet har även synat vilka resultat politiken har gett:
”Regeringens målbild om en ambitiös och effektiv klimatpolitik speglas inte i handling. Den beslutade politiken under 2023 ökar utsläppen och leder inte i riktning mot att Sveriges klimatmål och EU-åtaganden till 2030 uppnås.”
Men när det Klimatpolitiska rådet nu gjort just det som Kristersson själv efterlyste, då avfärdar han slutsatserna.
– Vi tycker olika och det är helt legitimt att tycka olika, säger Kristersson enligt DN.

2024 avfärdar Klimatpolitiska rådets kritik som tyckande.
Det klimatpolitiska rådet bildades 2017 enligt modell av det Finanspolitiska rådet, som fått stort genomslag i den ekonomiska debatten. Moderaterna och i ännu högre grad Liberalerna hänvisade i opposition medvetet till Finanspolitiska rådet som oberoende experter som regeringen behövde lyssna på.
Mats Persson (L), idag utbildningsminister, krävde till exempel att Stefan Löfven skulle lyssna på ”regeringens myndighet Finanspolitiska rådet” om nya anställningsformer med låga löner och kvalifikationskrav.
I Folkpartiets ekonomiskpolitiska motion 2016 nämndes Finanspolitiska rådet hela 20 gånger. Förre partiledaren Jan Björklund raljerade hårt när Aftonbladets ledare kritiserade det Finanspolitiska rådet.
Idag är det Liberalerna själva som avfärdar forskarna i regeringens expertmyndighet och samarbetspartnern SD som öppet ifrågasätter rådet.
– Här finns det en bristande insikt i hur vi resonerar kring klimatpolitiken, säger Romina Pourmokhtari (L).
Liberalerna ansåg det tidigare så viktigt att ”oberoende granska regeringens politik” att partiet ville ge Finanspolitiska rådet mer pengar och ett utvidgat uppdrag.
Detsamma som Ulf Kristersson alltså föreslog för det Klimatpolitiska rådet.
– Bra miljöpolitik använder varje satsad krona så bra som möjligt, sa Ulf Kristersson 2019.
Efter valet valde Kristersson att i sin första budget satsa mest pengar, 6,7 miljarder, på att sänka reduktionsplikten för bensin och diesel, vilket ökar utsläppen. Detta utan att ersätta det styrmedlet med något annat. Det är att fly sitt ansvar, enligt Klimatpolitiska rådet.
”Klimatpolitiska rådet har respekt för att en tillträdande regering snabbt vill lägga om delar av rådande politik, men om partierna har kommit överens om gemensamma mål följer ett ansvar att ange med vilka andra styrmedel som målet är tänkt att uppnås.”
Kristersson var i opposition särskilt kritisk till S-MP-regeringens investeringsstöd Klimatklivet, som M-KD-budgeten la ned med stöd av SD, men som återinfördes efter januariöverenskommelsen.
Nu har Kristerssons regering tvärtom förlängt och ökat satsningen på Klimatklivet med två miljarder. Romina Pourmokhtari (L) lyfter Klimatklivet som en nyckelinsats på kort sikt.
– Vi ska hjälpa näringslivet att ställa om, det gör vi genom Klimatklivet, att det finns pengar att söka från staten, säger Pourmokhtari (L) till SVT.
Statsministerns retorik om det Klimatpolitiska rådet, som en expertmyndighet vars förslag framtida regeringar ska följa, har ändrats.
– Rådets roll är att granska och kritisera. Det har jag respekt för, säger Ulf Kristersson.