Högersväng bort från en tvåstatslösning
Den första november gick Israel till val för femte gången på fyra år. En period av instabila regeringar verkar nu vara över. Nu bildas den mest högerextrema och religiösa regeringen Israel någonsin haft. Socialdemokratiska partiet Meretz åkte ur Knesset.
Valet stod mellan två premiärministerkandidater. På ena sidan den sittande regeringskoalitionen ledd av Yair Lapid som innehöll allt från hårdför höger till arabiska partier och socialdemokrater som förenats i en enda sak, nämligen att hålla makten från dem som nu vunnit valet. På andra sidan, Benjamin Netanyahu som lät göra sin comeback allierad med högerextremisterna Bezalel Smotrich och Itamar Ben-Gvir. De senare är ökända för sina homofoba, hatiska och rasistiska uttalanden och ageranden.
Den strömning i israelisk politik som på 90-talet var ett marginalfenomen, med förgrundsfigurer som Itamar Ben-Gvir, bildar i dag regering. Det var längesen arbetarpartiet och den israeliska socialdemokratin utgjorde den huvudsakliga motkraften mot Netanyahu och mot den israeliska högersionismen. Den långsiktiga trenden är att israeler generellt ser sig som mer religiösa och mer höger än förr. Statsvetare menar att judisk överhöghet är viktigare än demokrati och lika rättigheter. Årets val har också handlat om vad Israel ska vara.
Trots den långsiktiga trenden högerut, var det inte givet att Netanyahu skulle vinna. Meretz och arabiska partiet Balad hamnade både under spärren och deras röster förlorades. Zehava Galon, partiledare för Meretz, understryker att rörelsen för mänskliga rättigheter, mot ockupationen och för social jämlikhet finns kvar även om 3 800 röster saknades för att klara spärren.
Hon är orolig för framtiden.
– Netanyahu och extremhögerlägret har förklarat krig mot demokratin och alla som inte vill underkasta sig judisk överhöghet. Lokala och internationella krafter måste göra gemensam sak mot denna politik.
Tehila Wenger är biträdande chef på Genèveinitiativet, en organisation som arbetar för en hållbar tvåstatslösning tillsammans med palestinska fredsorganisationer. Hon menar också att lokala och internationella krafter har ett ansvar.
– Den nya regeringens första månader blir en avgörande dragkamp där de mest hårdföra kommer trycka på för utbyggnad av bosättningar och annektering. De mindre dogmatiska aktörerna kommer noggrant följa omvärldens reaktioner för att försöka moderera de farligaste förslagen.
Hon menar att fredsrörelsens uppgift blir att också få ”moderata” israeler att förstå att en ”status quo”-situation inte är hållbar och få dem att välja:
– Israel måste välja mellan den nya regeringspolitiken eller en tvåstatslösning och ett slut på konflikten.
Palestinier som lever under ockupation riskerar att drabbas av en ökad rättslöshet och ett ännu starkare statligt stöd till den aggressiva bosättarrörelse som redan nu drabbar dem. Samtidigt som 2022 redan varit det blodigaste året sedan 2016 för palestinier och även den förra regeringen terrorstämplade legitima människorättsorganisationer.
Israel måste välja mellan den nya regeringspolitiken eller en tvåstatslösning och ett slut på konflikten.
Tehila Wenger
Den palestinska läkaren och politikern Mustafa Barghouti pekar på att den nu farliga situationen har en historia:
– Omvärlden har ett ansvar för utvecklingen också i Israel som undsluppit ansvar för sina brott mot folkrätten.
Otto Widmark
Landfakta
Officiellt namn: Republiken Israel/Medinat Yisrael.
Statsskick: Republik, enhetsstat.
Statschef: President Isaac Herzog (2021–).
Regeringschef: Avgående premiärminister Yair Lapid (2022) medan Benjamin Netanyahu fått i uppdrag att bilda ny regering.
Antal invånare: 8 914 885 (2022).
Huvudstad: Israel anser Jerusalem vara huvudstad, men omvärlden behandlar med få undantag Tel Aviv som huvudstad. Jerusalems stad hade 801 000 invånare 2019. Tel Aviv-Jaffa har 432 900 invånare (2020).
Etniska grupper: Judar 74 procent (varav födda i Israel 78,7 procent, Europa/Amerika/Oceanien-födda 14,8 procent, födda i Afrika 4,2 procent, födda i Asien 2,3 procent), araber 21,1 procent, övriga 4,9 procent (2020).
Språk: Hebreiska (officiellt), arabiska (speciell status enligt israelisk lag), engelska (mest talade utländska språk).
Religion: Judar 74 procent, muslimer 18 procent, kristna 1,9 procent, druser 1,6 procent, övriga 4,5 procent (2020).
Ekonomi: BNP per person 44 169 US dollar (2020).
Källor: UI – Landguiden, CIA – The World Fact Book
ISRAEL
Israel är det enda land i världen som har en judisk majoritetsbefolkning.
Staten Israel upprättades 1948 efter ett FN-beslut om delning av Palestina. Därmed uppstod en av världens mest svårlösta politiska konflikter.
Israel har utkämpat flera krig med sina grannländer och ockuperade palestiniernas mark på Västbanken och i Gaza 1967. Israel har rest en mur kring stora delar av dessa områden och delat in Västbanken i zoner, något som försvårat situationen för palestinierna ytterligare.
Landet är en betydande militär makt i sin region likväl som en stark ekonomi, där stora framsteg inom bland annat den högteknologiska sektorn skett de senaste 25 åren.