Annons:

Högern vägrar att ompröva politik som skapar problem

Foto: Carina Skagerlind/AiP

Åtskilligt i de senaste decenniernas högervridna politik har visat sig vara inte bara dåliga problemlösare utan ofta nog problemskapare.

Jobbskatteavdragen finansierade inte alls sig själva genom ett stort antal nya jobb; de har bara skapat ett antal brister i välfärdstjänsterna. Försämringarna av arbetslöshetsersättningen minskade inte långtidsarbetslösheten. Privatiseringarna ledde varken till lägre kostnader eller högre kvalitet, bara till en omfördelning av välfärdstjänsterna till mer gynnade gruppers fördel. Och så vidare.

Tecknen på omprövning är dock obefintliga. Förklaringen är förstås enkel: de egna väljargrupperna, och de starka ekonomiska intressena bakom dem har inget intresse av något omtänkande. 

Så i stället för omprövningar söker sig högern till andra förklaringar. 

Och hittar dem i invandringen. 

Reaktionerna på den färska rapporten från Brottsförebyggande rådet (Brå) om den högre brottsbelastningen hos personer med utrikes bakgrund är talande. Det är, enligt konservativa debattörer, den för stora invandringen som är förklaringen. Att sociala och ekonomiska faktorer skulle ha betydelse förnekas genomgående.

Nej, klassklyftor har ingenting med saken att göra. Nej, fattigdom orsakar inte kriminalitet. Att lyfta fram sociala och ekonomiska faktorer är bara marxistiskt flum. 

I stället talar de om (bristande) föräldraansvar och om forskning som visar att det är gruppnormer i omgivningen som fostrar kriminalitet.

Visst spelar normer sin roll – men vad är det som skapar normer, då? 

Kan det ha något att göra med den bild man har av samhället, med de egna upplevelserna av hur detta samhälle ser ut, vilka möjligheter det ger eller förnekar en själv? Och med det synen på legitimiteten i de officiella normerna? 

Även i socialt väletablerade grupper förekommer det att folk obekymrat bryter mot regler som de inte anser legitima eller förenliga med egna intressen. Ett exempel är festknarkandet i både medel- och överklasskretsar. 

Det är inte förvånande att människor som lever under socialt och ekonomiskt pressade villkor kan känna sig utslängda från det etablerade samhället, och att de därför inte har respekt för detta samhälles lagar. Fattigdom i sig själv skapar inte kriminalitet, det är helt korrekt (och vem har förresten påstått det?), men fattigdom kan i kombination med andra faktorer skapa livsvillkor som utgör riskfaktorer för kriminalitet. 

Till dessa andra faktorer hör dåliga familjeförhållanden. Det står högst upp på Polisens lista över faktorer bakom ungdomsbrottslighet, och det syns i Brås undersökning av gängkriminella unga. Dålig ekonomi, föräldrar som slits av orimliga arbetsvillkor, arbetslöshet, trångboddhet, psykisk ohälsa, skolproblem, försvinnande fäder, eller kriminella fäder – allt finns där. 

Och i hårdsegregerade fattiga områden är sannolikheten stor för att där finns flera pojkar/unga män med sådan bakgrund. Som träffar på varandra. Och bildar grupper med egna normer.

Att socioekonomiska faktorer spelar roll för uppkomsten av kriminalitet är utomordentligt väl belagt i forskningen, inte bara i Sverige utan överallt. Att förneka det är, med förlov sagt, flum. Fördummande högerflum.

Invandrade med låg utbildning och okvalificerade yrkeskunskaper har en klar risk att hamna i ekonomisk bottenposition, med osäkra livsvillkor och få valmöjligheter. Det är tydliga riskfaktorer, som slår igenom som överrepresentation i brottsstatistiken. Mönstret är genomgående och möter i andra länder, även de med lägre invandring än Sverige. Mönstret fanns här för åtskilliga decennier sedan, återigen med lägre nivå på invandringen. Brås rapport konstaterar att överrisken för personer med utländsk bakgrund att misstänkas för brott varit rätt likartad hela perioden 2007–2018.

Men i rapporten från 2005 hade gruppen utrikes födda den högsta överrisken. Nu är det inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar (”andra generationen”). 

Det förefaller spegla den kraftigt ökade överrisk som redovisas för inrikes födda med två invandrade föräldrar vad gäller grova våldsbrott. I den brottskategorin är överrisken dessutom påtagligt högre än för andra kategorier. Med andra ord, dagens våldspräglade gängkriminalitet. Utövad av unga män uppvuxna i socialt pressade bostadsområden. 

Man kan misstänka att de siffrorna speglar den försämring av ungas uppväxtvillkor, som följer av de försämrade livsvillkoren i de socialt utsatta områden där de kriminella gängen har sin bas

Man kan misstänka att de siffrorna speglar den försämring av ungas uppväxtvillkor, som följer av de försämrade livsvillkoren i de socialt utsatta områden där de kriminella gängen har sin bas. Det finns ett antal faktorer bakom de försämringarna, men många av dem är samhälleliga: bostadsbrist som leder till trångboddhet, hårdare villkor i de delar av arbetslivet där de lägst utbildade finns, sämre möjligheter till arbetsmarknadsutbildning, nedrustad socialtjänst försämringar i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna som ökar fattigdomen, och en del till. 

Att högern inte vill se sambandet mellan den politik för ökad ojämlikhet som de själva drivit ändrar inte på faktum att det sambandet finns.

Annons: