Högern har fel om Sveriges försvarsvilja
Påståendet att välfärdsstaten undergräver det goda samhället och är ett hot mot dygderna är klassisk högerkritik. Foto: Joel Thungren/Försvarsmakten.
Högern påstår att den starka, svenska välfärdsstaten har en menlig inverkan på svenskarnas försvarsvilja. Det stämmer inte.
I Fokus 21/3 2022 skriver Alice Teodorescu Måwe följande:
”Vad händer när krisen, eller rentav kriget, slår till i ett samhälle där de vardagliga uppoffringarna så långt det nu är möjligt rationaliserats bort, där omhändertagandet lagts ut på entreprenad, där kostnaden för medmänskligheten primärt syns på skattsedeln? Hur villiga till uppoffringar är människor i ett sådant samhälle, som (felaktigt) vaggat dem i föreställningen om att det går att betala sig fri från ansvar?”
Rysslands krig i Ukraina pågår. Vi upplever den värsta säkerhetspolitiska krisen på många decennier. Kommer svenskarna försvara sitt land om det blir skarpt läge? Den borgerliga opinionsbildaren Alice Teodorescu Måwe tvivlar. Orsaken är det socialdemokratiska välfärdsbygget.
Hon menar att välfärdsstaten gjort att svenskarna har frigjort sig från familjen, bygden och samhället för att i stället bli beroende av staten. Vi betalar vår höga skatt och behöver därför inte bry oss om varandra. Något ansvar för det gemensamma känner vi inte längre.
Teodorescu Måwe lyfter mediepersonligheten Calle Schulman som exempel. ”Det finns massa andra länder och värderingar som är bättre än våra” hävdade Schulman i en intervju i radio 10 mars, på frågan om han ville bidra till försvaret. Han hade inte för avsikt att stanna och kämpa för Sverige.
Påståendet att välfärdsstaten undergräver det goda samhället och är ett hot mot dygderna är klassisk högerkritik. A-kassa och föräldraförsäkring gör människor lata och arbetsovilliga. Välfärden har gjort oss till världens ensammaste folk. Den gemensamma sektorn är så stor att det ideella engagemanget förtvinar. Och så vidare. Teodorescu Måwe presenterar ytterligare ett i raden av argument – att välfärden motverkar försvarsviljan.
Men högertesen att välfärden bryter ned goda värden stämmer inte – tvärtom. Sveriges sysselsättningsgrad tillhör EU-toppens. Tilliten mellan människor i Sverige är hög. Ensamheten är större i Spanien och Italien. Att tre miljoner människor är engagerade i en idrottsförening och 600 000 personer sjunger i kör vittnar om civilsamhällets styrka.
Även avseende försvarsviljan är påståendet fel. Viljan att försvara Sverige är hög. Saken har undersökts av Försvarets forskningsinstitut, FOI, som presenterade sin rapport i december.
Ett urval av vuxna svenskar fick frågan om de är redo att bidra om Sverige angrips militärt. Rapportförfattarna finner att 84 procent av de tillfrågade är redo att bidra om det inte innebär fara för livet och att bidra i en icke-stridande roll, till exempel att arbeta med sociala insatser. 77 procent är beredda att bidra med fara för livet i en icke-stridande roll, till exempel med räddningsinsatser i drabbade områden. 49 procent kan tänka sig att med fara för eget liv bidra i en stridande roll, till exempel genom att tjänstgöra i Försvarsmakten eller delta i en väpnad motståndsrörelse.
Om Sverige angrips kommer vi som bor här försvara landet, precis som ukrainarna just nu försvarar sitt land.
Män uppvisar högre personlig försvarsvilja i undersökningen, vilket bland annat beror på att färre kvinnor gjort lumpen. Det är inga större skillnader mellan stad och land eller olika landsdelar. Totalt svarar åtta av tio att Sverige bör göra väpnat motstånd vid militärt angrepp.
FOI-rapporten refererar till forskare som internationellt funnit att beredvilligheten att göra personliga uppoffringar för sitt land i krig minskar i takt med förbättrade levnadsförhållanden samt ökat välstånd, trygghet och individuell frihet. Men Sverige och de andra nordiska länderna passar inte in i mönstret. Dessa länder kombinerar välstånd och individuell frihet med hög försvarsvilja.
Välfärdsstaten har inte förstört den svenska försvarsviljan. Om Sverige angrips kommer vi som bor här försvara landet, precis som ukrainarna just nu försvarar sitt land. Det är möjligt att Calle Schulman lyckas resa i väg, men generellt är viljan att bidra till försvaret hög.
Att en tung borgerlig opinionsbildare spekulerar om svenskarnas låga försvarsvilja – utan stöd och mitt i en säkerhetspolitisk kris – är ganska iögonfallande. Det är budskap som snarare kan förväntas från ryska trollkonton i sociala medier.
Joel Stade
Sköndals S-förening, Stockholm
