Hjälp, vår politik sabbade samverkan

Ulf Kristersson lyfter ofta fram sin erfarenhet som socialpolitiker i debatten om förebyggande insatser mot gängkriminalitet.

– Jag vet nästan allt om svensk socialpolitik, säger han på helgens moderatstämma i Umeå.

Kristerssons tid som socialborgarråd i Stockholm 2006-2010 är dock ifrågasatt. Inte minst genom stadsdelen Rinkeby-Kistas larmrapport till stadshuset 2012, som beskriver hur flera års nedskärningar av resurserna till barn och ungdom samt individ- och familjeomsorgen gjorde det omöjligt att fånga upp ungdomar på glid.

Men även andra politiska beslut visade sig få skadliga effekter.

Efter maktskiftet 2006 driver det nya borgerliga styret på för sina valfrihets- och privatiseringsreformer. 2007 har ansvaret för skolan dessutom centraliserats från stadsdelsnämnderna till utbildningsnämnden. Det bryter upp den sociala samverkan kring elever i farozonen, enligt förvaltningen.

Först i juni 2010 hamnar åtgärder mot problemen på kommunstyrelsens bord. Föredragande borgarråd är Ulf Kristersson (M) och Lotta Edholm (FP.)

I tjänsteutlåtandet från december 2009 konstateras att:

”Samverkan med de fristående skolorna inom en stadsdelsnämnd är i stort sett obefintlig. Det samma gäller för gymnasieskolorna, fristående som kommunala”.

Det ökade antalet aktörer och ”oklarheter… i ansvar och befogenheter och organisation medför svårigheter i möjligheten och strävan att samverka”, skriver utbildningsförvaltningen samt socialtjänst- och arbetsmarknadsförvaltningen.

Kristersson och Edholm har uppmärksammats på samverkansproblemen redan 2007. Men borgarråden kommer inte med något förslag på nya gemensamma arbetsformer mellan skola och socialtjänst förrän 2010, när mandatperioden är så gott som slut.

”Genom tydliga riktlinjer för samverkan effektiviseras resurserna och risken att någon ska falla mellan stolarna minimeras”, skriver Kristersson och Edholm till kommunstyrelsen 9 juni 2010.

Oppositionen rasar över långbänken.

”Under tiden utan riktlinjer har hälften av stadsdelsförvaltningarna stått utan tecknade avtal med grundskolorna… Förlorarna är de barn och ungdomar som faller mellan stolarna”, skriver oppositionsborgarrrådet Roger Mogert (S) i en reservation.

Att valfrihetsreformerna fick en kraftig socioekonomisk slagsida är något som även Rinkeby-Kista lyfter i sin larmrapport 2012:

”den fria etableringen inom utbildningsväsendet inklusive förskolan och hälso- och sjukvården har medfört att socialtjänsten har fått betydligt fler samverkansytor….
de prestationsmått som ligger till grund för resurstilldelning hos de privata aktörerna i landstinget är inte samverkan med socialtjänsten prioriterad.”

De ekonomiska styrmedlen i det nya vårdvalet, som det borgerliga styret i landstinget inför, premierar många snabba besök. Det missgynnar utsatta stadsdelar med större ohälsa och språksvårigheter.

Rinkeby vårdcentral förlorar 11 miljoner kronor och halverar sin personal från 36 personer 2007 till 19 2009, med oförändrat antal listade patienter.

”En del av våra viktiga samverkanspartner – t.ex. barnmorskemottagning och barnavårdscentral flyttade 2008 från det ”tunga” området Husby till Kista, där genomströmningen av patienter är större. Detta ledde till att samverkan med socialtjänsten upphörde”, skriver Rinkeby-Kista i sin rapport.

– Nu lägger vi om politiken på bred front, säger Ulf Kristersson i sitt tal på moderatstämman 2023.

Det ska bland annat bli hembesök inom BVC och obligatorisk språkförskola.

– Allt fler inser att svenska språket är helt avgörande.

Själv inser Kristersson detta först 2018. När han 2008 inför vårdnadsbidraget i Stockholm tvingas en kommunal förskola i Rinkeby stänga i brist på barn. Föräldrar med utländsk bakgrund får betalt för att inte sätta sina barn i svensk förskola.

Samtidigt tar skolorna allt mindre ansvar för elever med problem och menar att det är socialtjänstens problem, skriver Rinkeby-Kistas socialchef i rapporten (se nedan).

”Detta drabbar barnen!”

Hur möter dåvarande skolborgarrådet Lotta Edholm (FP) detta?

Edholm lägger om anslagen så att två av fem skolor i Rinkeby får mindre pengar 2010 jämfört med 2007. Den allmänna skolschablonen höjs, samtidigt som det socioekonomiska tillägget fryses. Totalt får elva utsatta skolor därmed mindre pengar 2010 jämfört med 2007, medan skolor i välbärgade stadsdelar får mer pengar.

Det framgår av en S-rapport 2010 med siffror från utbildningsförvaltningen.

Ulf Kristerssons och Lotta Edholms facit 2006–2010 är alltså: mindre pengar till utsatta skolor, mindre pengar till sociala insatser och en uppbruten samverkan mellan skola och socialtjänst.