Heléne Björklund: Det nordiska samarbetet är starkt och viktigt

Bakgrundsbild foto: Agnes Berman Foto Heléne Björklund: Andreas Blomlöf

För ett år sedan pratade vi fortfarande om det röda Norden. Men efter att Sverige, Danmark och nu senast Finland har haft val så har färgskalan skiftat. Även om Danmark fortfarande har en socialdemokratisk statsminister har högerpartier tagit plats i alla nordiska regeringar utom i Norge.

Det kommer att märkas även i det nordiska samarbetet.

I Nordiska rådet sitter vi socialdemokrater från hela Norden i samma partigrupp, det är en styrka för oss och stärker vår gemenskap. Högerpartierna har delat upp sig i två grupper; ”konservativa” och ”mittengruppen”. De nordiska högerpopulisterna är samlade i gruppen ”Nordisk frihet”, med undantag från norska Fremskrittspartiet som valt att stå utanför.

Samarbetet i Nordiska rådet har traditionellt haft en tyngdpunkt på frågor som rör kultur, arbetsmarknad, välfärd och miljö. Men efter pandemin och kriget i Ukraina har frågor om civil beredskap, säkerhet och försvar fått allt mer utrymme. Vi socialdemokrater välkomnar ett fördjupat samarbete i de här frågorna, inte minst i ljuset av Natomedlemskapet. Men vi är samtidigt vaksamma så att frågor om välfärd, klimat och kultur inte ska nedprioriteras.

Kristerssons högerregering har visserligen sagt att Nordiska ministerrådets vision om att bli världens mest hållbara och integrerade region till 2030 ligger fast men samtidigt har vi det senaste året kunnat se hur de snabbt monterar ned den nationella miljö- och klimatpolitiken.

Precis som Sverigedemokraterna skiftat fokus från invandrandringskritik till att ifrågasätta behovet av en ambitiös klimatpolitik, har högerpopulister i Finland och Norge gjort samma sak. Klimatpolitiken riskerar nu att bli ett slagträ även i det nordiska samarbetet och ambitionerna att Norden ska ligga före i den gröna omställningen kan utmanas.

Nordiska socialdemokrater har en unik styrka eftersom våra partier har en liknande bakgrund och ideologisk grund att stå på och vi är vana att samarbeta. Den styrkan måste vi använda oss av ännu mer nu när vi tappat regeringsmakten i flera länder. Vi måste ännu tydligare vara den röst som påminner om våra gemensamma demokratiska värderingar, om styrkan i den nordiska välfärden och arbetsmarknadsmodellen. Vi måste också påminna om att våra jobb och den ekonomiska utvecklingen i Norden är beroende av att vi tar på oss ledartröjan i den gröna omställningen.  

Det var socialdemokrater som en gång la grunden för nordiska rådet och banade vägen för den integrerade nordiska arbetsmarknaden. Samarbetet har fått en annan roll efter EU-medlemskapet och det kommer att få en ny roll med Natointrädet.

Vi ser att samarbetet i Nordiska rådet och ministerrådet även fortsättningsvis måste ta ett stort ansvar för att bevaka den fria rörligheten och riva gränshinder så att människor i Norden ska vilja jobba, studera, resa över gränserna. Men också att upprätthålla den långa tradition som finns av kulturellt utbyte och att stötta nordisk kultur och nordiska språk.

Det nordiska samarbetet ska naturligtvis öka sitt försvarspolitiska samarbete. Men det ska inte ske på bekostnad av de mjuka värden som håller oss samman. Eller som skrönan om vad Winston Churchill svarade när han fick frågan om man inte borde skära ner på statens kulturutgifter under andra världskriget; ”Vad finns det då att försvara?”

Heléne Björklund (S) är ordförande för den svenska delegationen Nordiska rådet