Hård EU-granskning – men straffen uteblir

2015 gjorde Polen en rejäl högersväng då det nationalkonservativa och EU-skeptiska partiet Lag och rättvisa (PiS) vann parlaments­valet i Polen. Partiet fick 37,58 procent av rösterna vilket räcker för en majoritet i parlamentets underhus, och 61 av 100 platser i parlamentets överhus. Sedan har förändringarna för framför allt rättsväsendet kommit slag i slag. 

Det första beslutet kom redan i november samma år då parlamentet godkände en lag som ger underhuset rätt att tillsätta ytterligare fem domare i Författningsdomstolen. Månaden efter ändrades hur Författningsdomstolen fattar beslut på ett sätt som kritiker anser gör det svårare för domstolen att gå emot nya lagar från regeringen. 

Polens regering har fått kritik från såväl inhemsk opposition som till exempel Europarlamentet och Europarådet för sina nya lagar. Det har också förekommit motstånd från det egna rättsväsendet; Polens författningsdomstol har slagit fast att en av de nya lagarna om hur den ska fatta beslut strider mot grundlagen.

Den polska regeringen har i sin tur anklagat Författningsdomstolens beslut för att vara olagligt. Och ett antal domare vägrade i somras att lämna sina platser sedan en ny lag om sänkt pensionsålder för domare i Högsta domstolen från 70 till 65 år antagits och gett presidenten rätt att avgöra om en domare får sitta kvar efter 65. Enligt domarna strider lagen mot författningen. 

Polen har också genomfört andra kontroversiella förändringar efter att PiS kommit till makten. Parlamentet har stiftat lagar som begränsar rätten att hålla offentliga demonstrationer och stiftat nya vallagar. I början av 2018 klubbade parlamentet igenom en lag som gör det olagligt att anklaga Polen för att vara skyldig eller medskyldig till Förintelsen, då omkring fem miljoner judar och flera miljoner romer, homosexuella med flera mördades. 

Ett lagförslag om att i det närmaste totalförbjuda abort, som har stöd av den konservativa katolska kyrkan, röstades dock ner i parlamentet och regeringen drog tillbaka det. Redan i dag är abort endast tillåtet om graviditeten kommit till genom våldtäkt eller incest, om moderns liv är i fara eller fostret har svåra skador. 

Regeringen har dessutom legat i konflikt med EU på andra områden. Polen är ett av de länder som har vägrat att vara med och dela på ansvaret för flyktingmottagande. Och 2017 försökte regeringen stoppa omvalet av den tidigare polske premiärministern Donald Tusk, som tillhör ett liberalkonservativt parti, som ordförande i Europiska rådet. Han var premiärminister 2010, när den dåvarande presidenten Lech Kaczynski från PiS omkom. Den polska regeringen har anklagat Tusk för förräderi i samband med flygkraschen. 

Lech Kaczynskis tvillingbror Jarosław Kaczynski är i dag partiledare för PiS och även om han inte är vald till något ämbete anses han ha stort inflytande över partiets agerande. 

I december 2017 beslutade EU-kommissionen att starta en granskning av om Polen bryter mot rättsstatens principer. Det görs i enlighet med artikel 7 i Lissabonfördraget som handlar om hur unionen kan granska och sätta tryck på en medlemsstat som anses bryta mot unionens grundvärderingar. 

– Man tog fram en rapport som slog fast att det händer en rad saker i Polen som gemensamt innebär att rättsväsendet är hotat genom att ge den politiska makten inflytande över rättsväsendet. Till exempel att man tvångspensionerade 40 procent av domarna i Högsta domstolen och tillsatte politiskt tillsatta domare som får ta de politiskt känsliga målen, säger Europaminister Ann Linde. 

EUs medlemsstater får ha vilket rättsväsende de vill, betonar hon. Till exempel med eller utan författningsdomstol och att det är skilda instanser som utser domare. 

– Men det system man har valt måste innebära att rättsväsendet är skilt från den politiska makten. Det som händer i Polen är att de har gjort en rad saker som ger den politiska makten inflytande över rättsväsendet och det är det som är problemet. 

Granskningen enligt artikel 7 sker genom att EU tar fram rapporter om situationen i landet. Mot bakgrund av rapporten håller man en utfrågning med medlemsstaten. Det har skett med Polen två gånger, i juni och i mitten av september. 

Man tog fram en rapport som slog fast att det händer en rad saker i Polen som gemensamt innebär att rättsväsendet är hotat genom att ge den politiska makten inflytande över rättsväsendet.

Ann Linde

– Vi har ställt tuffa frågor till Polen om vad de har att säga om att domstolsväsendet är politiserat, att domare har tvångspensionerats, att det finns en disciplinnämnd där justitieministern har inflytande och så vidare. Nu ska vi gå igenom utfrågningen, men min bedömning är att vi inte kommer att vara nöjda utan fortsätta processen, säger Ann Linde, nyss hemkommen från utfrågningen i september. 

Några sanktioner är inte aktuella i den process som har startats mot Polen, enligt artikel 7.1 i Lissabonfördraget. Det som kan hända är att kommissionen, eller rådet, beslutar om rekommendationer till Polen. 

För att det ska bli aktuellt med sanktioner, till exempel att beröva Polen sin rösträtt i rådet, krävs det att EU agerar enligt artikel 7.2, något som hittills inte har hänt. Då krävs enhälligt beslut i rådet, minus den medlemsstat som omröstningen gäller, om att medlemsstaten allvarligt och ihållande åsidosätter EUs värden. Polen och Ungern har lovat varandra att rösta emot sådana beslut, om det skulle gå dithän. 

Hittills är Polen och Ungern de enda länder som EU-institutionerna har ansett att det finns anledning att starta ett artikel 7-förfarande mot för att granska om de bryter mot EUs värderingar. Enligt Ann Linde finns det också farhågor om att Rumänien är på väg åt samma håll.  

– Det här handlar ju också om EUs möjligheter att framöver kunna kritisera andra länder i världen för att de bryter mot demokrati och mänskliga rättigheter. Då måste vi ju själva ha ett system som övervakar det i medlemsländerna.

Därför granskas Polen

Pensionsåldern i Högsta domstolen har sänkts vilket tvingat omkring 40 procent av domarna att gå i förtida pension. 

En disciplinnämnd för att pröva disciplinärenden mot andra domare har inrättats. Justitieministern utser den åklagare som leder nämndens arbete. 

Nationella domstolsrådet, som bland annat har till uppgift att föreslå domare till allmänna domstolar, ska tillsättas av parlamentet. Tidigare nominerades de av andra domare. 

Justitieministern har fått ökad makt och kan bland annat avskeda och tillsätta domare på lokal nivå. 

En majoritet av Författningsdomstolens domare är numera tillsatta av parlamentet. 

I september i år uteslöts Polen från rättsväsendet i EU-länderna, ENCJ. 

Motiveringen är att ”Det är en förutsättning för medlemskap att domstolarna har oberoende ställning”. 

Fakta: Polen

Yta: 312 680 kvadratkilo­meter (cirka tre fjärdedelar av Sverige). Nuvarande gränser från 1945. 

Folkmängd: 38,4 miljoner invånare.

Viktiga årtal i modern historia: 

• 1989. 4 juni hålls i Polen de första delvis fria valen i Östeuropa, vanns av Solidaritet. Kommunistregimen accepterade valresultatet. 

• 1990. Lech Walesa blir Polens förste demokratiskt valde president. 

• 1991. De första helt fria valen leder till att högerpartierna dominerar ett parlament med 17 partier samt oberoende kandidater. 

• 1999. Nato-medlem. 

• 2004. EU-medlem. 

President: Andrzej Duda, partiet Lag och rättvisa. 

Premiärminister: Beata Szydlo, partiet Lag och rättvisa.