Krönika: Har vi råd att vara trångsynta?
Språket. Språket är nyckeln till allt. Hur många gånger har du inte hört det uttrycket. Hur många gånger har du kanske själv använt det uttrycket eller rentav nickat instämmande? Möter en representant för en arbetsgivarorganisation som säger det – de måste kunna språket. Vi för ett samtal om nyanländas etablering. ”Vi måste se till att arbetsgivarna får kompetent personal som kan språket.” Två sekunder innan har en annan person precis beskrivit ut en invandrare som talar sju språk och har ingenjörsexamen inte får ett jobb som hen inte är överkvalificerad för.
Det råder arbetskraftsbrist i en rad olika yrken i Sverige. Vi saknar lärare, utvecklare, sjukvårdspersonal, socialsekreterare, kockar, VVS-montörer, hemtjänstpersonal, byggnadsmedarbetare osv. Vi behöver fler människor i arbete och just nu kommer fler människor i jobb och Sverige växer.
Av de som jobbar är cirka 16 procent utrikes födda vilket är över en halv miljon utrikes födda finns på svenska arbetsplatser. Samtidigt har vi en stor skillnad i sysselsättningsgrad mellan utrikes och inrikes födda. En hel del kan såklart härledas till det faktum att många utrikes födda kliver in på arbetsmarknaden just som arbetslösa då man nyligen kommit till Sverige. Att utrikes födda inte har samma typer av utbildningar som svenskfödda eller kanske till och med saknar utbildning. Att man inte har samma typ av kontaktnät som kan hjälpa en till arbete. Med tiden i Sverige ökar sysselsättningen bland utrikes födda.
Men hur förklarar vi att utrikes födda eller personer med utländsk bakgrund har lägre inkomster än de med svensk bakgrund? De som har en eftergymnasial utbildning har störst lönegap jämfört med svenskfödda med samma utbildningsnivå skriver IFAU. Det skiljer sig med cirka 9 procentenheter mellan de som är födda utanför Europa med de som är svenskfödda när det gäller att ha en inkomst på minst ett prisbasbelopp vid 30 års ålder. Detta efter att man tagit hänsyn till bakgrundsfaktorer.
Unga med utländsk bakgrund har en påtagligt svagare ställning på arbetsmarknaden än unga med svensk bakgrund. Unga födda utomlands, eller unga med utlandsfödda föräldrar, har lägre arbetsinkomster än unga med svensk bakgrund. Lägst inkomster har de som har invandrat när de var äldre än 16 år. Samtidigt visar Jusek i en rapport att de utrikes födda akademikerna har en något högre utbildningsnivå än de inrikesfödda akademikerna. Att vi troligen har världens mest högutbildade taxikår är ännu ett tecken på att ens meriter inte räcker för att hitta rätt jobb.
[blockquote author=”” pull=”pullleft”]Har vi råd med detta? Har vi råd att vara trångsynta, rekryteringssnäva?[/blockquote]
De som känner mig vet att jag har varit vokal med att jag tycker att även arbetarrörelsen är dålig på mångfald när det handlar om att anställa människor med olika bakgrund. Framförallt policy-positioner. Bättring borde vara alla arbetsgivares fokus.
Har vi råd med detta? Har vi råd att vara trångsynta, rekryteringssnäva? Är det inte dags att se på vår egen arbetsplats, vid våra egna rekryteringar, lönesättningar, befordringar eller kanske till och med bara ta en titt kring fikabordet.
Är det då språket som är problemet eller är det något annat? Hur perfekt svenska förväntar vi oss egentligen? Eller handlar det om något annat? Kulturella skillnader som gör att man inte anställer olika? Tanken slår mig att detta kan vara samma typ av diskriminering som kvinnor en gång i tiden fått utstå i rekryteringar kanske personer med utländsk bakgrund får utstå i dag.
Natalie Sial, ordförande S-kvinnor i Stockholms län
