”Handeln måste sluta ’exportera’ utsläpp”

År 2016 antog Handelsanställdas förbundskongress en motion med krav på att facket måste utreda hur handelns klimatpåverkan kan minskas och hur förbundet kan bidra till det. Ett av ombuden som satt i salen och röstade för var Ola Palmgren. Sedan dess har han bytt stol och jobbar numera som utredare på Handels, där han är en av dem som sysselsätter sig just med klimat- och miljöarbete. 

– Miljö var en av de frågor som jag brann för när jag gick med i SSU, jag är så glad över att jag får jobba med just fackföreningsrörelsens klimatarbete.

Tillsammans med kollegan Martin Briland Rosenström har han författat förbundets miljö- och klimatpolitiska program. 

– Det är extra roligt att kravet på att ta fram programmet kom underifrån. Många känner sig oroliga för att jobba i en bransch som kanske bidrar till att förstöra planeten.

I arbetet med rapporten ingick en Novus-undersökning bland de egna medlemmarna.

– Nästan nio av tio instämmer i påståendet att handeln måste ställa om och 45 procent säger att de är redo att engagera sig på arbetsplatsen för att minska miljö- och klimatpåverkan. 

Det är extra roligt att kravet på att ta fram programmet kom underifrån. Många känner sig oroliga för att jobba i en bransch som kanske bidrar till att förstöra planeten.

Han menar att facket självklart måste engagera sig för att påverka så att arbetstagarnas intressen är med och styr omställningen.

– Vi måste vara aktiva för att få en rättvis omställning. De som drabbas hårdast om vi inte ställer om är arbetare – runt om i världen och i Sverige. 

Mycket av den svenska klimatpolitiken har enligt Ola Palmgren handlat om utsläppen som sker i Sverige och då hamnar fokus lätt på till exempel industri och transporter. 

– Men vi måste också tänka på vilka utsläpp vår konsumtion ger upphov till så att vi inte ”exporterar” utsläpp, och då är handeln en av de största branscherna. Vi har ett annat perspektiv på de här frågorna än många andra.

Den genomsnittlige svensken konsumerar i dag som om vi hade fyra jordklot.

– Vi måste sluta konsumera så mycket nyproducerat, det är bara att se fakta i ögonen, men handeln kommer ändå behövas, säger Ola Palmgren. 

Det kan handla om att säkerställa att produkter har tillräcklig livslängd för att kunna säljas flera gånger. Om uthyrning av prylar, reparation i butik eller ”remake”. Det kräver kompetent personal – på plats i Sverige. 

Handelsanställdas förbund har tagit fram en rapport med 48 förslag som släpptes i september 2020. Några av dem är utbildning för anställda i miljöfrågor, sänkt moms till andrahands-handeln, märkning med väntad livslängd på produkter och lagkrav på att produkter ska vara anpassade för återvinning.

– Förslagen riktar sig både till företag och politiker och handlar om vilka politiska styrmedel som vi ser behövs för att handeln ska kunna ställa om. 

Men det handlar också om vanligt fackligt arbete, för om man vill påverka på sin arbetsplats är det vad som krävs, resonerar han. 

– Det handlar om utbildningsinsatser, om att uppdatera hur vi jobbar och om hur vi kan få in de här frågorna i förhandlingsverksamheten, om att det finns kompetensutveckling för handelsanställda så man kan ta nya jobb. Det här går in i varenda del av den ordinarie fackliga verksamheten.

Vi måste vara aktiva för att få en rättvis omställning. De som drabbas hårdast om vi inte ställer om är arbetare – runt om i världen och i Sverige.

Att minska handelns klimatutsläpp kräver insatser och förändring både av politik och av hur konsumenter och arbetsgivare agerar.

– Den politiska nivån måste ta ledartröjan och sätta ramar för vad som måste göras. Som vårt samhälle ser ut är det i dag lönsamt att bedriva ohållbar verksamhet, och så länge det är lönsamt kommer någon att investera i det. Man måste antingen se till att det inte är lönsamt eller se till att man inte kan göra det även om det är lönsamt, säger Ola Palmgren.

Men det går hand i hand, tillägger han. Om konsumenterna går före och ändrar sina vanor kan det innebära att det blir lättare att ändra politiken; om företagen går före och förändrar sina modeller kan det påverka hur konsumenterna agerar. Alla tre aktörer måste vara med. 

Som handeln ser ut i dag finns det företag som försöker jobba mer hållbart, till exempel kedjor som också börjar sälja second hand. Men Ola Palmgren skulle inte säga att någon har nått hela vägen fram. 

– Det finns lovvärda initiativ men det är alldeles för lite och går för långsamt.

För att kunna ställa om till en både hållbar och lönsam handelssektor kan det nog behövas statligt stöd, menar han. 

– I statsbudgeten finns till exempel förslag på halverad moms på reparationer, det är något som vi har efterfrågat.

Sveriges styrka har länge varit att vi varit positiva till strukturomvandlingar; att det är bra att de företag som till exempel inte har goda arbetsvillkor eller lönsamhet trängs ut. Samma synsätt behöver man ha vad gäller butiksgatorna, menar Ola Palmgren. 

– Lyckas man inte ställa om måste verksamheten försvinna. Men arbetstagarna får inte hamna på bar backe för det. Vi på Handels har en viktig roll att fylla som ingen annan kan ta. Därför är det här en av de högst prioriterade frågorna för oss.

Ola Palmgren, om…

… du var statsminister för en dag, vilka beslut skulle du lägga fram för riksdagen?

• Sätta upp mål för att Sveriges konsumtionsbaserade utsläpp i hela världen ska minska. I dag finns inga mål, trots att våra konsumtionsutsläpp är nästan dubbelt så stora som utsläppen inom Sveriges gränser.
• Subventionera cirkulära affärsmodeller som handlar om att hyra ut, reparera med mera genom till exempel förändrad moms eller bidrag.
• Skärpa kraven på producenter att ta ansvar för en produkts hållbarhet i hela värdekedjan.
• Införa märkning med förväntad livslängd på produkter, där producenten har ansvar för att leva upp till vad som utlovas, och klimatmärkning så man är medveten om vad en produkt leder till för utsläpp.
• Förbjuda planerat åldrande när produkter tillverkas med begränsad livslängd. Frankrike har nyss infört en sådan lag.
• Göra en stor satsning på system för omställning – till exempel kompetenslyft, arbetsmarknadsutbildningar och stärkt a-kassa.