Hälsan – som en röd tråd för Strandhäll

[vc_row][vc_column][vc_message]Det här är en nyhetstext. Det Aktuellt i Politikens nyhetsredaktion publicerar i tidning, på webb, i appar och i e-tidning ska vara relevant, sant, bekräftat och hålla hög kvalité. Här kan du läsa mer om hur vi arbetar: aip.nu/om-aip-media[/vc_message][vc_column_text]

Hälsoresan har genomsyrat hennes arbete från dag ett. Ohälsotalen bland framför allt kvinnor måste ner.

– En häpnadsväckande sak är med den naturlighet vi under lång tid accepterat att man inom äldreomsorgen har mer än dubbelt så hög sjukfrånvaro än arbetsmarknaden i övrigt, säger Annika Strandhäll (S), socialförsäkringsminister.

Som tidigare fackförbundsordförande visste Annika Strandhäll att hon behövde ta tag i ohälsotalen direkt. Det finns en väldigt stark överrepresentation inom kommuner och landsting.

– Det är i grund och botten ingen ”rocket science” att skapa en god arbetsmiljö. Men det är viktigt att sätta fokus på den här frågan på arbetsplatserna och att även kvinnodominerade arbetsplatser förtjänar en god arbetsmiljö.

De som arbetar inom kontaktyrken är starkt överrepresenterade i sjuktalen. Det handlar om undersköterskor, socialsekreterare, lärare.

– Du har en hög arbetsbelastning, stort ansvar, höga krav, men ganska dålig kontroll över dina förutsättningar.

Den organisatoriska frågan är central. En enhetschef inom äldreomsorgen kan ha 50-60 underställda. Vem skulle acceptera det i en annan bransch?

– Det är absurt.

Men goda exempel finns. Annika Strandhäll nämner en äldreomsorgsenhet i Sundsvall.

– Där har man gått in i det som jag vill kalla den organisatoriska problematiken. Man har delegerat ut ansvar och befogenheter till medarbetarna i mycket högre utsträckning än normalt. De anställda organiserar sin verksamhet själva, chefen har tagit ett steg tillbaka. Det leder till att de anställda slipper detaljstyrning, sjuktalen går ner, antalet olika hemtjänstassistenter som besöker en brukare har sjunkit från 25 till åtta per månad.

I grund och botten handlar det om en chef som bryr sig. Som ser dig när du blir sjuk. Som bjuder in till fika en gång i veckan. En arbetsplats där du inte sjukanmäler dig till en telefonsvarare utan till en riktig människa.

– Om arbetsplatsen inte är upphovet till ohälsan är kontakten med arbetsplatsen viktig. Det är viktigt att tidigt stimulera till det.

– Den politik vi för stimulerar till att stötta arbetsgivare. Det handlar om vad som ska hända tidigt i ett sjukfall. Det är då du har störst möjlighet att påverka och göra skillnad. Det räcker med att du är borta tre månader så sjunker förutsättningarna för att ta dig tillbaka med 70 procent.

En av de största utmaningarna under de två åren har varit att skapa en bättre samverkan mellan aktörerna. Tonvikten ligger på att skapa en tidig samverkan mellan arbetsförmedlingen, hälso- och sjukvården och den enskilde.

– Och om man ska vara ärlig kommer inte försäkringskassan in i ett ärende förrän efter tre månader. Det händer sällan något innan. Det är förödande för den enskilde om man inte lyckas samverka.

– Vi kommer att jobba mer med det här under hösten. Det kommer ett åtgärdspaket 2.0 som bara riktar sig till hälso- och sjukvården.

Ohälsotalen var anledningen till att Annika Strandhäll la fram det på bred front kritiserade förslaget om hälsoväxling. I dag står arbetsgivaren för sjukersättningen de första 14 dagarna, därefter tar försäkringskassan över. Förslaget med hälsoväxlingen innebar att företagen skulle gå in och betala 25 procent av sjukersättningen efter 90 dagar.

Arbetsgivarna varnade för kostnaderna och facket för diskriminering av människor med svagare ställning på arbetsmarknaden.

– Syftet med konstruktionen handlade om att kanske, mer med piska än med morot, stimulera arbetsgivare att bli aktiva tidigare. Efter dag 90 skulle det återigen börja ticka en kostnad för arbetsgivaren.

Samtidigt som departementet förberedde hälsoväxlingen uppmanades parterna att hitta en lösning på frivillig väg och i augusti kom stat, kommun och landsting med en avsiktsförklaring för att minska ohälsan.

– Och då hade jag lovat att avvakta med lagen.

Ganska snart efter maktskiftet slopade regeringen via budgeten den bortre parentesen i sjukförsäkringen.

– Under de fyra år den bortre parentesen verkade skedde 100 000 utförsäkringar samtidigt som sjuktalen ökade med 55 procent. Och andelen prövningar vid de tidiga tidsgränserna sjönk med 55 procent. Ingen blir friskare av att gå igenom sjukförsäkringen utan insatser. Tvärtom skapar det oro och slår sönder folks ekonomi.

–  Det är inte i den änden vi ska lägga krutet. Och det senaste året har ökningstakten i sjukförsäkringen halverats.

Och på tal om sjukförsäkringen. Vid sidan av den har regeringen i höstbudgeten påbörjat arbetet med att reparera övriga socialförsäkringar: Sjuk- och aktivitetsersättningen, bostadstillägget, flerbarnstillägget. De har varit på dekis ett bra tag. Nu blir det en hundring här och där.

Gör de här små förändringarna verkligen skillnad?

– Man måste ha den större bilden, hur det var när vi tog över 2014. Det är med socialförsäkringar som med ett hus, underhåller man dem inte, tenderar de att förfalla. Och när man sedan ska återställa det man underlåtit att göra blir det väldigt, väldigt dyrt.

– Den borgerliga regeringen gjorde absolut ingenting åt dem. Men många av försäkringarna är inte indexerade och man måste jobba med dem. Men eftersom de omfattar så många människor innebär minsta lilla förändring enorma summor.

Hon idkar viss självkritik å Socialdemokraternas vägnar. Inkomstgränsen i bostadsbidraget har inte höjts sedan 1997, året efter Göran Persson blev statsminister.

– De här försäkringarna är kärnan i det vi kallar för den svenska modellen. Vi förväntar oss att den här tryggheten ska finnas när livet vänder – till exempel när du blir förälder eller när du blir sjuk.

– På det sättet finns det nästan en diabolisk plan att sitta på sina händer i åtta år, säger Strandhäll med adress de borgerligas regeringsår.

–  Då tappar människor förtroendet för att skattepengarna ger leverans. Därför är det viktigt med en rörelse framåt.

Hon lutar sig tillbaka i stolen.

– Jag kan bli galen emellanåt på att vi själva anammar den borgerliga retoriken att det här är bidrag. Det är inte det. Det är försäkringar som vi gemensamt finansierat.

Annika Strandhäll har sagt att man ska kunna leva på sin pension. Men oftast verkar det som att framtida pensionärer kommer att få leva på vatten och bröd.

– Vi har börjat med att sänka pensionärsskatten, vi har höjt bostadstillägget för pensionärer och vi har annonserat att skillnaden mellan kvinnors och mäns pensioner är i genomsnitt 6 000 kronor per månad.

Till männens fördel förstås. För att komma till rätta med den orättvisan har regeringen börjat titta närmare på anledningarna till de stora skillnaderna.

– Till en tredjedel handlar det om att kvinnor i högre utsträckning jobbar deltid. En väldigt stor del beror på att vi har ett tjänstepensionssystem som premierar höginkomsttagare.

Avsättningen till tjänstepensionen är mycket högre om du tjänar 37 000 eller mer. Och det finns väldigt få kvinnodominerade arbetsplatser där kvinnor tjänar mer än
37 000 kronor.

– I grund och botten är inte pensionssystemet problemet, utan det handlar om att vi har en kvarstående ojämställdhet på arbetsmarknaden och i hemmen som får genomslag på pensionen.

En annan faktor är att vi inte senarelagt vårt pensionsuttag trots att medellivslängden ökar med 3,5 timmar per dygn.

– Det är sju minuter per timme. Otroligt, konstaterar statsrådet.

[vc_row][vc_column][thb_gap height=”30″][/vc_column][/vc_row][vc_row][vc_column][vc_tta_accordion][vc_tta_section title=”Fakta – Socialförsäkringarna i budgeten” tab_id=”1503045946484-0c125930-802f”][vc_column_text]Fakta

Höjd sjuk- och aktivitetsersättning 187 kr per månad som mest.

Höjning av bostadstillägg för dem med sjuk- och aktivitetsersättning som mest 100 kr per månad.

Inkomstgräns i bostads­bidraget för barnfamiljer: Höjs från en årsinkomst på 117 000 till 127 000 för ensamstående och från 58 500 till 63 500 för makar och sambor. Har störst effekt för sammanboende med låga inkomster.

Underhållsstödet: Utreds.

Flerbarnstillägg: Höjning från tredje barnet med 127 kr/månad

[/vc_column_text][/vc_tta_section][/vc_tta_accordion][/vc_column][/vc_row]

[vc_row][vc_column][thb_gap height=”30″][/vc_column][/vc_row][vc_row][vc_column][vc_tta_accordion][vc_tta_section title=”Viktiga beslut” tab_id=”1503045946484-0c125930-802f”][vc_column_text]

Annika Strandhäll listar de viktigaste besluten som tagits inom hennes område:
•    Borttagandet av den bortre parentesen i sjukförsäkringen.
•    Påbörjat avskaffandet av den orättvisa pensionärsskatten.
•    Utredningen som ser över föräldraförsäkringen för att göra den ännu vassare. Den behöver bli bättre anpassad till dagens arbetsmarknad men också efter hur dagens familjer ser ut.
•    Föräldraförsäkringen är nyckeln för att komma åt den ojämställda fördelningen av obetalt hemarbete, de ojämställda sjuktalen, och de ojämställda pensionerna.

[/vc_column_text][/vc_tta_section][/vc_tta_accordion][/vc_column][/vc_row]

[vc_row][vc_column][thb_gap height=”30″][/vc_column][/vc_row][vc_row][vc_column][vc_tta_accordion][vc_tta_section title=”Utmaningar” tab_id=”1503045946484-0c125930-802f”][vc_column_text]

•    Hur vi upprätthåller och förstärker samhällets skyddsnät.
•    Sjuktalen och pensionerna.
•    Långsiktigt hållbara pensioner.

[/vc_column_text][/vc_tta_section][/vc_tta_accordion][/vc_column][/vc_row]