Hallengren: Tilltron hjälper oss nu

De senaste månaderna har visat att varken Sverige eller världen var redo för en ny pandemi. Men socialminister Lena Hallengren vill ändå framhålla att beredskap kan diskuteras ur många synvinklar.

– Det handlar inte bara om skyddsmaterial. Det är också att vi har en politisk ledning, att vi har myndigheter som människor har tilltro till, att vi har tilltro till svenska folket. Det finns mycket som hjälper oss just nu.

Ska man börja med det positiva anser hon att sjukvården har hanterat situationen väl, till exempel genom att snabbt öka antalet platser för intensivvård.

– Antalet IVA-platser har drygt fördubblats och fortsätter att öka. Det är inte bara covid-19-patienter som får intensivvård men trots det har vi fortfarande ett antal hundra platser kvar. En av ambitionerna har varit att hålla nere smittspridningen så att vården kan ta emot dem som behöver vård.

En annan ambition som hon upplever till stor del är uppfylld är att personer över 70 begränsar sina sociala kontakter.

– Man håller avstånd, man går i princip inte och handlar själv, bilden är att målgruppen följer rekommendationerna.

Värre har det varit i delar av äldreomsorgen, det är bara att medge. I Stockholm har smittan kommit in på en stor del av äldreboendena.

– Smittspridningen i äldreboenden är så otroligt tragisk. Det är en vårdform för de allra äldsta och sköraste som inte sällan redan är sjuka. Det är förödande när smittan kommer in.

Hon önskar att det gick att ordna med besök på äldreboenden, kanske genom att träffas utomhus.

– Men det beror förstås på hur sjuk ens anhörig är. Och det handlar naturligtvis också om personalen som är oroliga och som tvingas till social närhet i de jobb de har.

Coronapandemin är fortfarande i hög grad någonting som pågår här och nu. Lena Hallengren tycker att det är för tidigt att dra slutsatser om vad som har gått fel; det krävs noggranna utvärderingar innan man kan tänka på framtida åtgärder.

– Det är många olika saker som kan samverka. Vilken som är huvudorsaken vågar jag inte uttala mig om. Och i ett första skede handlade mycket om att rusta vården för covid-19-patienter medan man inte kunde ställa om lika snabbt i äldreomsorgen.

Hon räknar upp ett antal faktorer som kan ha spelat in. Det är svårt att veta hur många som besöker äldre som har hemtjänst. Det finns en risk att smittan sprids av dem som inte märker några symtom. Brist på skyddsutrustning eller kanske att man inte vet hur den ska användas. Det kan finnas en stor andel personal som inte är utbildad för att arbeta i omsorgen, många vikarier eller timanställda som inte omfattas av trygghetssystemen på samma sätt som de fast anställda.

En hel del handlar faktiskt om problem som socialdemokratin har påpekat länge, tillägger hon.

– Ingen kan säga att man har gjort tillräckligt, men under förra mandatperioden skärpte regeringen föreskrifterna om arbetskläder i omsorgen. Det är grundläggande att man har arbetskläder som arbetsgivaren tvättar för att undvika smittspridning.

Två månader innan intervjun genomförs hade Sverige precis fått sina första fall av coronasmitta. Det har varit en så intensiv tid att det känns nästan som ett år, säger Lena Hallengren.

Som socialminister har hon hamnat mitt i hetluften. Givetvis påverkas hon som alla andra – flygplatsen hemma i Kalmar är stängd, det är nästan inga resor i jobbet och på regeringssammanträdena sitter alla långt ifrån varandra.

– Jag handlar mat till mina föräldrar, vi kan inte ha kalas för sonen utan funderar på om det möjligen går att grilla och träffas några stycken med distans.

Hon beskriver en känsla av att Sverige stängde ner och blev nästan spöklikt.

– Jag kunde följa hur flighterna mellan Kalmar och Stockholm minskade. Förut fanns flyg till Arlanda och Bromma, så stängde Bromma och till slut fick jag flyga till terminal fem på Arlanda för där var alla plan på hela flygplatsen samlade. Och när jag skulle åka hem samma vecka fanns inga plan kvar.

Men pandemin märks förstås extra tydligt för henne som statsråd.

– I min roll som socialminister ansvarar jag för många viktiga frågor, det växlar mellan funkisfrågor och försörjningsstöd och barn- och ungdomsvård och hemtjänst varenda dag. Nu handlar det mycket om samma frågor och alla i regeringen talar om samma sak men ur sitt perspektiv, det är väldigt ovanligt. Vi har alla dessa extra regeringssammanträden och presskonferenser, och många av de åtgärder som krävs för att bekämpa viruset ligger på socialdepartementet och våra myndigheter.

Svensk lag ger inte utrymme för att utlysa undantagstillstånd och utegångsförbud som en del länder har gjort. Att införa en lag som skulle göra allmänt utegångsförbud möjligt vore ett stort steg och Lena Hallengren låter tveksam till om hon skulle vilja ha det.

– Man måste ju veta i vilka lägen man skulle vilja använda det. Men jag tror att det är precis sådana saker som vi kommer att behöva diskutera senare, när man kan vara mer principiell snarare än att diskutera vad vi vill just nu.

Beredskap är ett begrepp som inbegriper många olika faktorer men att det finns brister vad gäller till exempel lagerhållning står klart.

– Vi måste ha en nationell beredskap som ser annorlunda ut. Då menar jag inte att den måste vara statlig men vi kan inte ha det så att regioner ska ha beredskapslager och så räcker det bara ett par veckor.

Egen produktion och beredskapslager av skyddsmaterial och läkemedel är något som behöver diskuteras, liksom vad som ska samordnas nationellt och vad som ska ligga på regioner.

– Vi måste fundera över vem som fattar vilka beslut, har vi de mandat som vi behöver? Man måste försäkra sig om att det finns möjligheter att styra över samhällsviktig verksamhet.

Redan 2018 tillsatte regeringen faktiskt en utredning om beredskap inom hälso- och sjukvården, som nyligen la ett delbetänkande om försörjningen av läkemedel och medicinteknik och hur antalet vårdplatser snabbt ska kunna utökas.

– Vi såg att det fanns ett behov men det tar ju tid. Ska man bygga upp lager måste man veta vad som ska lagras, av vem och hur länge, det är inte bara att lägga in i ett bergrum.

Man kan ju alltid säga ”tänk om” det här redan var gjort, tillägger hon. Men det kommer finnas ett bra underlag för att bygga bättre beredskap.

Samtidigt vill Lena Hallengren poängtera att delar av den svenska beredskapen har fungerat väl. Sjukvården har ställt om snabbt. Den generella välfärden, och beslutet om att ta bort karensdagen, gör att folk ska ha råd att stanna hemma om de är sjuka.

– Vi har i grunden en god ekonomi, Magdalena Andersson har skött sig enastående som finansminister och det är någonting som alla drar nytta av. Vi har en statsminister som har visat på sin förmåga att locka fram det bästa hos många och att vara en lagledare.

Liksom alla andra ser hon fram emot att den akuta krisen går över och att kunna träffa nära och kära utan säkerhetsavstånd. Men en samhällsförändring som Lena Hallengren rent av hoppas kan bli bestående är den ökade användningen av digitala hjälpmedel.

– Det är inte så att alla applåderar om man har velat jobba på distans från Kalmar, kan jag säga. Jag tror att alla längtar efter fysiska möten och att få träffas, men det finns ju skäl att fundera över om alla resor verkligen är motiverade. Varenda flygresa och tågresa kostar på klimatet, de kostar pengar och de kostar tid.

Och hon vågar sig på att hoppas att insikten om betydelsen av välfärdsjobben kommer att finnas kvar.

– Jag hoppas att alla applåder för vården inte bara handlar om krisen utan att man har förstått att vi måste vara bättre rustade för framtiden och sätta den gemensamma välfärden före skattesänkningar. Fler söker sig till vårdutbildningar nu och det är fantastiskt roligt, men ska de vilja jobba där måste vi visa att de uppskattas även framöver.