Gustaf Lantz: Håll vad du lovat!
Håll vad du lovat! Redan nu börjar min treåriga dotter ställa mig till svars. Att byta Skansen mot badhuset för att vädret är risigt är inte lätt. Hon köper det helt enkelt inte. För ett löfte är ett löfte och en pakt är en pakt. Det har hon lärt sig. Och det är väl tur det för vad vore samhället utan uppriktiga handslag?
Inom universitetet måste allt krånglas till lite. Varför prata svenska när det finns latin? ”Pacta sunt servanda” (avtal ska hållas) är en grundbult i svensk rätt. När jag arbetade på domstol handlade de flesta stämningar inte om hur lagen skulle tolkas, utan hur avtal skulle läsas. Att avtal ska hållas är så självklart inom juridiken att det inte står i lagen. Det är en rättsprincip som svävar över den blå bokens ord. Det skulle vara en skam om den var tvungen att skrivas ned. Vi är bättre än så.
Det är därför sorgligt att se politiker som inte står vid sitt ord. Det handlar ytterst om att handslag mellan människor är att lita på.
Sara Skyttedal poppade champagne när Kristdemokraterna med berått mod bröt decemberöverenskommelsen. Kristdemokraternas etik är uppenbarligen inte mer kristen än att det är okej att bära falsk vittnesbörd mot din nästa. Johan Pehrsson säger en sak före valet och en sak efter valet. Och skamlöst sade han att han sade det.
När en socialdemokrat fifflat blir det alltid mycket starkare reaktioner än när andra politiker ertappas. Det ska vi vara tacksamma för! Utgångspunkten hos allmänheten är att en socialdemokrat gör rätt för sig.
Socialdemokrater är bra på att regera tycks vara en erkänd ståndpunkt djupt in i borgerliga läger. Vi har åstadkommit och stått fast vid långsiktiga politiska överenskommelser. Vi håller budgetar. Vi gör ofta det som krävs tillsammans med andra partier även när det är svårt. Bottenplattan för allt detta har varit den tveklösa vetskapen om att socialdemokrater håller avtal.
Men detta är inget som vi kan tro ska gälla för alltid. Varje socialdemokrat med väljarnas förtroende i ryggen har ett ansvar att agera pålitligt. För partiet här och nu, och i framtiden.
Jag blev själv orolig när avtalet med Amineh Kakabaveh helt plötsligt bara skulle gälla tills riksdagsdebatterna tog sommaruppehåll. Det var inte vad Amineh uppfattat. Det var inte vad väljarna uppfattat. Det stod inte i avtalet. Jag hoppas vi slipper se den typen av manövrar i framtiden. För oavsett vad man anser om avtalsparten eller avtalsinnehållet, så ska avtal hållas.
Vår trovärdighet är vår främsta tillgång när regeringen nu gör sig skyldig till löftesbrott efter löftesbrott. Värst av alla är det uteblivna högkostnadsskyddet för el som skulle funnits på plats den 1 november. Förklaringen att ”verkligheten kom” imponerar inte på väljarna. Opinionssiffrorna dalar.
Då invänder säkert vissa att valmaterialet från Socialdemokraterna 2018 skiljde sig ganska rejält från skrivningarna i januariavtalet. Helt sant. Men den stora skillnaden är att SD och deras regeringspartier gick till val på saker de alla var överens om och som nu inte levereras. Januariavtalet var resultatet av förhandlingar mellan partier där skavet uppkom i frågor där inga gemensamma vallöften ställts ut och där det fanns helt olika ingångar.
Det är uppenbart att de högerkonservativa lurades i valet. Hade de vunnit valet utan bluffarna? Förmodligen inte. Kommer väljarna köpa nya högerkonservativa lögner nästa val? Kanske. Det beror på hur vi förvaltar oppositionsrollen. Kommer vi ses som lika koda kålsupare, eller kommer väljarna se något ärligare i oss?
Gustaf Lantz (S) är riksdagsledamot
