”Generös a-kassa ger högre löner”
Adnan Habibija, arbetsmarknadspolitisk utredare, LO:
1. Bör arbetskraftsinvandringen till Sverige öka eller minska?
Är vi kloka eller naiva som har västs mest liberala regler för arbetsmarknadsinvandring? Jag tror att sanningen ligger däremellan. Man behöver hålla två tankar i huvudet samtidigt. Tillskott av arbetskraft där brist råder i form av till exempel elektroingenjörer stärker produktivitet och tillväxt. Men invandring till lågproduktiva och lågbetalda yrken, som cykelbud, gör att människor far illa och tvingas leva i skuggsamhällen, samtidigt som löner och villkor dumpas. På köpet blir det svårare att få ner arbetslöshet och att främja en positiv strukturomvandling. Utnyttjandet och underbudskonkurrensen går att minska genom krav, kontroller och sanktioner, men också med en prövning av efterfrågan i yrket. Den riktningen måste tas, även om det innebär minskad invandring av billig arbetskraft som gynnar delar av näringslivet.
2. Bör löneskillnaderna i Sverige öka eller minska?
Forskning visar att högre löner, särskilt lägstalöner, ökar produktiviteten. Det beror på att företag har möjligheter att öka produktiviteten, som de utnyttjar först när de tvingas till det. Men det är inte bara det som regeringar i västländer som Tyskland och USA nu försöker uppnå när de höjer minimilönerna. Det handlar också om jämlikhet. Beslutsfattare har, av egen erfarenhet och forskning, lärt sig att människor i jämlika samhällen är mer trygga, tillitsfulla, friska och lyckliga. Ändå har inkomstskillnaderna i Sverige tillåtits öka snabbare än i andra västländer. Därför bör vi sträva efter att höja lägstalönerna.
3. Borde a-kassan förändras ytterligare? I så fall: hur och varför?
Generös a-kassa stärker löntagarnas ställning och ger högre löner. Det är bra för jämlikhet och produktivitet. Om a-kassan är hög kan olönsamma företag inte överleva genom att pressa lönerna, a-kassan främjar alltså positiv strukturomvandling. Genom att den skyddar inkomsten vid arbetslöshet kan efterfrågan upprätthållas och lågkonjunkturer mildras. Försäkringen gör att det lönar sig att stanna kvar som arbetssökande och inte lämna arbetskraften. Alla dessa fördelar har tonats ned i debatten, till förmån för risken att en högre a-kassa gör att man söker färre jobb. Det finns många sätt att minska arbetslösheten men få lika effektiva sätt att öka tryggheten och höja lönerna som hög a-kassa. Fokus borde ligga på att förbättra a-kassan, till exempel genom indexerat tak och enklare kvalificeringskrav, och samtidigt minska arbetslösheten.
Caspian Rehbinder, Arbetsmarknadspolitiskt ansvarig, IKEM:
1. Bör arbetskraftsinvandringen till Sverige öka eller minska?
Arbetskraftsinvandringen till Sverige borde öka kraftigt. Efter reformen 2008, som tog bort det fackliga vetot och möjliggjorde rekrytering från andra länder, har vi sett stora framgångar. Många tusentals människor har kommit hit för att arbeta och bidra, de som kommer hit rekryteras till 95 procent in i bristyrken, och bara förra året innebar arbetskraftsinvandringen att Sverige blev 45 miljarder kronor rikare med 15 miljarder kronor högre skatteintäkter. Som alla politiska system måste arbetskraftsinvandringen vårdas – problem med både långa handläggningstider och fall av fusk måste lösas. Som helhet finns det dock inga tvivel om att arbetskraftsinvandringen gör Sverige gott. Bara om man ogillar arbete, tillväxt och välfärd borde man vilja se arbetskraftsinvandringen minska!
2. Bör löneskillnaderna i Sverige öka eller minska?
Sverige har OECDs överlägset minsta lönespridning, sett till det vanliga måttet kvoten mellan 10:e och 90:e percentilen. Det finns inget egenvärde i stora skillnader, men det finns två stora problem med en för tätt sammanpressad struktur. Det första är att samhället blir fattigare. Om det finns mer att vinna på att öka sin produktivitet kommer fler göra det – till exempel genom att studera STEM snarare än humaniora – och den ökade produktiviteten kommer alla till del. Det andra är att vi har världens högsta lägstalöner, något som håller stora grupper utanför arbetsmarknaden. Det gör också samhället som helhet fattigare, men drabbar särskilt hårt just de som hamnar utanför, ofta lågutbildade och utrikesfödda. Sverige skulle må bra av att tillåta större lönespridning.
3. Borde a-kassan förändras ytterligare? I så fall: hur och varför?
A-kassan är viktig som stöd för den som blir av med jobbet. Men lika viktigt är att den inte motverkar arbetslinjen. När pandeminivåerna på a-kassan permanentades innebar det tiotusentals fler personer i långsiktigt höjd arbetslöshetsnivå, om man räknar med finansdepartementets egna beräkningskonventioner. Eftersom a-kassan är 85 procent finansierad av statsbudgeten är det inte heller en försäkring i vanlig mening, utan en fråga om att vara varsam med gemensamma resurser. Man får aldrig glömma att den viktigaste tryggheten ligger i egen försörjning.
