Fritidskortet riskerar reducera unga till konsumenter

Vi socialdemokrater ska uppdatera vår analys och politik för att öka samhällsgemenskapen. Sverige är ett fantastiskt land men något har förändrats och alla känner sig inte längre som en del av helheten. Sedan 2006 har högern haft ett strukturellt övertag i riksdagen och under snart 20 år har man satt agendan i svensk politik på ett mycket framgångsrikt sätt.

Vad kan utgöra en framgångsrik strategi för att överbrygga klyftor och stärka gemenskapen?

Hur ska vi socialdemokrater navigera i en tid då förändringen kanske aldrig har gått snabbare? I ett samhälle där individualism, marknadslösningar och privatiseringar påverkar och styr våra liv så starkt? Vad kan utgöra en framgångsrik strategi för att överbrygga klyftor och stärka gemenskapen?

Konst, teater, fotografi, musik, poesi, skönlitteratur eller film kan påverka en människa på djupet. Några skarpt formulerade meningar kan öppna våra sinnen, utmana och tvinga oss att tänka nya tankar. De kan förändra vår syn på oss själva och på vår omgivning, de kan ge vår tillvaro fördjupad mening och påverka våra framtidsdrömmar.

Kultur, idrott och tillgången till friluftsliv och en god fritid kan också skapa en gemensam uppfattning om världen och bidra till att öka tilliten människor emellan. Om välfärdssystemet har kraften att frigöra oss och öka jämlikheten, kan ett väl fungerande civilsamhälle och ett väl fungerande kulturliv öka människors medvetenhet och lägga grunden till en starkare gemenskap.

Men för att delta krävs att man har tid och ges möjligheter. I dagens samhälle är tid och möjligheter en klassfråga.

Vi vet att klassbakgrund, geografi, utbildningsnivå, att själv vara född eller ha föräldrar födda utomlands, kön, funktionsvariation eller själva kostnaden för aktiviteterna spelar avgörande roll för om du deltar eller utövar en idrott, eller deltar i och tar del av kulturlivet. En aktiv fritid och hälsa har också tydliga kopplingar till ovan nämnda faktorer.

Organisationerna utmanas och går från röstbärare till serviceorganisationer.

Sedan demokratins genombrott i vårt land för 100 år sen har starka folkrörelser utgjort basen i civilsamhället. Än i dag lever dessa rörelser och svenskarna är troligtvis världens mest organiserade land sett till antal medlemskap i föreningar och klubbar. Samtidigt går utvecklingen åt ett annat håll med färre aktiva medlemmar. Organisationerna utmanas och går från röstbärare till serviceorganisationer. Det är svårt att nå nya grupper, boendesegregation och geografiska skillnader ökar klyftan i delaktighet och försvårar mötet mellan människor från olika bakgrunder.

Högerns svar är mer marknadslösningar och regeringens förslag om ett fritidskort för barn och unga riskerar att leda till en utveckling där vi på ytterligare områden reduceras till konsumenter på en marknad. Det riskerar att förstärka orättvisorna i vem som deltar eller inte. Sverigedemokraterna drömmer om det förgångna och vill likrikta kulturpolitiken i syfte att skapa en ny nationell identitet. Målet med den politiken utgår inte från vad vi tillsammans kan bidra med och skapa. Tvärtom handlar det om att inom en snäv ram definiera vad som bör, får och ska vara svensk kultur.

Just nu pressas många barn och unga i den ekonomiska krisen. Det äts mer skollunch på måndagar och fredagar för att kompensera uteblivna luncher och middagar på helgerna. Efter pandemin anger allt färre barn och unga att man besöker en fritidsgård och färre konsumerar kultur. Jag tror att framtiden skapas av barn och unga. Och jag vill veta hur vi kan skapa fler och mer tillgängliga mötesplatser där barn och unga får ta del av kultur, idrott och fritidsaktiviteter och på det viset bygga en grund för en ny gemenskap och ökad tillit.

Hur kan och ska samhällets krav och stöd på föreningslivet se ut för att fler av dem som står längst från deltagande faktiskt ska få möjlighet att delta?

Hur kan och ska samhällets krav och stöd på föreningslivet se ut för att fler av dem som står längst från deltagande faktiskt ska få möjlighet att delta? Vi vet att många som i dag inte deltar i kulturlivet är rätt nöjda med det, varför är det så? Vad säger de själva, och säger det något om innehållet?

Och vi måste ställa oss frågor om vad som är kultur i dag och vad som blir morgondagens kultur och kreativa näringar. Även om några i sin ungdom spelade tv-spel är det nog många som underskattar hur viktigt data- och tv-spel är i dag. Både för kreativitet, konstnärligt skapande men också för ekonomin. Branschen omsatte 2021 över 27 miljarder kronor och växer för varje år.

Dessa grundläggande frågor måste vi socialdemokrater ägna kraft åt att förstå på djupet – för att därefter kunna bygga socialdemokratiska lösningar på dem.

Vi träffar nu alla som vill bidra och delta i vårt arbete. Vi längtar inte tillbaka, utan blickar framåt och vi vet att vi kan bygga något starkare tillsammans.

Mattias Vepsä

riksdagsledamot (S) och sammankallande i arbetsgruppen “Ökad samhällsgemenskap genom kultur, idrott och fritid”.