Annons:
Annons:

Från ord till handling i EUs kamp mot rasism

Europaparlamentarikern Evin Incir (S) har lämnat sin rapport om det antirasistiska arbetet på EU-nivå. Foto: EU 2022

– Det absolut viktigaste i EU nu är att gå från ord till handling – att omsätta både handlingsplanen och rapporten i praktiken. Enbart då kan vi på riktigt bekämpa rasism och diskriminering i EU, säger Evin Incir (S), Europaparlamentets huvudansvarige för arbetet med EUs antirasistiska handlingsplan.

I september 2020 presenterade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen EUs första handlingsplan mot rasism som konkretiserar arbetet de närmaste fem åren. Det handlar bland annat om att se till att medlemsländerna lever upp till existerande EU-lagstiftning, att använda EU-pengar för att främja mångfald och inkludering samt att uppmana medlemsländerna att öka insatser för att förebygga diskriminerande attityder hos brottsbekämpande myndigheter. 

En tändande gnista till den nya handlingsplanen var när afroamerikanen George Floyd dog efter att ha hållits fast av polis i flera minuter i maj 2020. Det ledde bland annat till stora protester i många länder och till debatt i EU-parlamentet. 

Som utrikesfödd har jag en lång erfarenhet av att utsättas för rasism. Frågan har därför alltid varit viktig för mig.

Evin Incir (S)

Evin Incir, som är född i de kurdiska delarna av Diyarbakır i Turkiet och växte upp i Bergsjön i Göteborg, föreslog att parlamentet skulle ta fram en rapport för att säkerställa att handlingsplanen omsätts till handling. 

​​– Som utrikesfödd har jag en lång erfarenhet av att utsättas för rasism. Frågan har därför alltid varit viktig för mig, säger hon. 

I februari i år utsågs hon till förhandlare för rapporten och huvudansvarig för arbetet med EUs antirasistiska handlingsplan. Hon är också medordförande för Europarlamentets tvärpolitiska grupp mot rasism, ARDI (Anti-Racism and Diversity Intergroup). 

– Jag växte själv upp med rasismen och diskrimineringen som påverkade min självkänsla, hopp och mina framtidsdrömmar negativt. Tack vare SSU och socialdemokratin blev jag övertygad om att sådana som jag faktiskt kan vara med och förändra Sverige och världen till en bättre plats. På grund av utsattheten jag och mina vänner växte upp i var självförtroendet och tron på sann politisk förändring totalt frånvarande under uppväxten. Medborgerliga fri- och rättigheter borde inte vara ett privilegium för få – utan grundläggande mänskliga rättigheter.

EUs handlingsplan är enligt Evin Incir ett viktigt steg i kampen mot rasism och en tydlig politisk signal om att kampen mot rasism är viktig för EU, men den saknar konkreta krav, uppföljning och mätbara mål. 

– Det är något som jag kräver i min rapport. Dessutom sträcker sig handlingsplanen bara till 2025. Med tanke på de stora problemen vi har med rasism och diskriminering i alla våra medlemsstater måste den sträcka sig mycket längre än 2025.

I dag har bara 12 av EUs 27 medlemsländer nationella handlingsplaner mot rasism, något som hon tycker är oacceptabelt. Hon efterlyser också en heltäckande horisontell antidiskrimineringslagstiftning med intersektionellt perspektiv på EU-nivå.

– I min rapport betonas att EU måste motverka rasism proaktivt genom att systematiskt adressera strukturell och institutionaliserad rasism i hela vår union. Vi måste ha en politik som är sammanhängande och verkningsfull mot rasismen innan människor försummas, diskrimineras eller i värsta fall dödas. Dessutom måste vi ha ordentliga krav på alla nivåer i EU, uppföljningsmekanismer och mätbara mål, säger Evin Incir. 

Fakta – rasism inom EU

Enligt undersökningar från EUs byrå för grundläggande rättigheter anser 22 procent av de tillfrågade att de har känt sig diskriminerade på grund av etnisk bakgrund eller invandrarbakgrund. 

Romer och personer med nordafrikansk bakgrund är de grupper som drabbas av diskriminering i högst utsträckning när det handlar om tillgång till varor och tjänster. 

Romer är också den grupp som upplever mest diskriminering inom vården och de har en lägre medellivslängd jämfört med befolkningen i övrigt. 

Enligt European Network Against Racism (ENAR) tillhör cirka tio procent av européerna etniska minoriteter. Mycket få parlamentariker har minoritetsbakgrund.