Fortsatt stora behov av finanspolitiska stimulanser

Svensk ekonomi ser ut att återhämta sig förhållandevis snabbt från den omedelbara krisen. Men det finns fortfarande mycket att ta igen och återhämtningen omfattar inte alla. Arbetslösheten är fortfarande mycket hög. I LO-ekonomernas prognos från i våras blir arbetslösheten 7,4 procent nästa år, det vill säga drygt 400 000 personer. En stor del av de arbetslösa kan dessutom ha fastnat i långtidsarbetslöshet. I augusti i år hade 190 000 personer varit inskrivna på Arbetsförmedlingen längre än 12 månader. 

Krisen har hanterats med en bred palett av åtgärder för att förhindra smitta och ihållande ekonomiska konsekvenser för hushåll och företag. En central ingång för Sveriges regering – såsom för de flesta andra länder – har varit att staten står för kostnaderna. Och krisen är ännu inte över. Därmed blir det helt centralt att regeringen även de närmaste åren fortsätter med en expansiv finanspolitik för att understödja och hålla uppe aktiviteten i ekonomin. Finansministern har också aviserat att det förhållningssättet gäller för nästa år, i presentationen av inriktningen för statens budget, med reformer för 74 miljarder kronor för att stötta återhämtningen.

Det gäller också att kombinera ett bibehållet högt efterfrågetryck med insatser för att höja utbildningsnivån och yrkeskompetensen hos de arbetslösa. En hel del sådana viktiga satsningar i nästa års budget har också redan presenterats, såsom fler extratjänster, utökad vuxenutbildning och mer resurser till arbetsmarknadsutbildning. Att återinföra högskolebehörighet på gymnasieskolans yrkesprogram och satsa på den gymnasiala yrkesutbildningen förbättrar också arbetsmarknaden på sikt.

Regeringen går nu också äntligen vidare med arbetsmarknadens parters överenskommelse om etableringsjobb. Denna riktade satsning på långtidsarbetslösa och nyanlända har blockerats under flera år av Januariavtalets skrivning att åtgärden skulle utvidgas till företag utan kollektivavtal – vilket blir extremt apart för att inte säga omöjligt. De kommer nu att införas för företag med kollektivavtal om etableringsjobb, som det var tänkt.

En viktig komponent i en politik för hög efterfrågan är åtgärder som här och nu ökar investeringstakten och samtidigt bidrar till klimatomställningen. LO har presenterat ett brett investeringsprogram: Nystart för vanligt folk – investera i Sverige. Några av de konkreta förslagen i programmet är stöd till att bygga villor, nya järnvägsförbindelser i Norden, ökat underhåll av vägar och satsningar på bredband och 5G i hela landet. Detta är en politik som går ut på att bidra till att bygga ihop arbetsmarknadsregioner, förbättra förutsättningarna för klimatomställningen och att öka de totala investeringarna.

Ytterligare viktiga steg för en god utveckling de närmaste åren är en rejäl och långsiktig förstärkning av kommunernas och regionernas ekonomi. Regeringens åtgärder under pandemin har inneburit en blandning av tillfälliga och långsiktiga förstärkningar av välfärden. Tillfälliga tillskott är svåra att utnyttja. Kommuner och regioner behöver veta att man långsiktigt har inkomster som är tillräckliga för att förändra och förbättra verksamheten i takt med befolkningsutvecklingen. Regeringen har aviserat att de nästa år höjer statsbidragen ytterligare samt förstärker de riktade satsningarna på äldreomsorgen. 

Kommer då ytterligare 74 miljarder i Budgetpropositionen för nästa år att räcka för att pressa tillbaka arbetslösheten och skapa ett starkare och mer hållbart samhälle? Det är en kraftfull satsning. Ändå står det redan nu klart att den höga arbetslösheten kommer att kräva ännu större satsningar på den aktiva arbetsmarknadspolitiken än de som föreslagits för nästa år. Själva Arbetsförmedlingen måste också stärkas i sitt uppdrag att hjälpa de arbetslösa. Tyvärr är de medel som har aviserats för nästa år inte tillräckliga för att återställa de stora nedskärningar i förvaltningsanslaget som har gjorts tidigare.

Det kommer med största sannolikhet behövas mer resurser till välfärden och en mer kraftfull och ambitiös klimatomställning. Sannolikt behöver staten bidra till att understödja ekonomin ett bra tag framöver för att hålla uppe efterfrågan på arbetskraft. Det finns alltså fortfarande stora behov att täcka.

Har Sverige då råd med detta? Absolut. Sverige har starka offentliga finanser. Målet om överskott i statsbudgeten får inte får stå i vägen för att se till att så många som möjligt kan få ett arbete eller bättre utbildning, för att vi ska nå klimatmålen eller skapa en tryggare tillvaro för äldre som behöver omsorg och bättre villkor för dem som arbetar i välfärden.

Det kommer att finnas lägen där finanspolitiken behöver stramas åt, när ekonomin riskerar att bli överhettad och inflationen tar fart. Men svensk ekonomi har inte varit nära överhettning på mycket länge. Finanspolitikens viktigaste mål bör inte vara att amortera på en redan låg statsskuld, utan att skapa fullt utnyttjande av samhällets produktionskapacitet samt bidra till omställning för ett grönare och tryggare samhälle.

Åsa-Pia Järliden Bergström är LO-ekonom