Försvarssatsningarna minskar utrymmet för nya reformer
Försvarssatsningarna kan tränga undan både välfärd och nya reformer, skriver Daniel Färm.
Kommer Socialdemokraterna kunna gå till val på några större reformer 2026? Förväntningarna är höga. Behoven är stora. Och viljan finns där. Men reformutrymmet är de facto i hög utsträckning redan intecknat av ökade försvarsanslag och statsbidrag till kommuner och regioner. Det är därför tveksamt om det finns så mycket pengar kvar till exempelvis arbetstidsförkortning, slopad karensdag eller en tandvårdsförsäkring värd namnet. Om inte ytterligare finansiering kan säkras.
Under de närmaste månaderna kommer Socialdemokraternas elva arbetsgrupper att presentera ett antal idéer till reformer på respektive område. Nu är frågan vilket utrymme det finns för att förverkliga dessa?
För i Försvarsberedningen är samtliga partier överens om att totalförsvaret ska få ytterligare 52,8 miljarder kronor i ökade anslag, motsvarande 2,6 procent av BNP. Sverige når redan i år Natos krav på 2 procent av BNP.
Det svenska försvaret behöver rustas upp. Rejält. Men det finns ändå flera farhågor:
en kapprustningsspiral med Ryssland
- Risken att Sverige och övriga Natoländer hamnar i en kapprustningsspiral med Ryssland. Då tvingar varje höjning av ena sidans försvarsanslag fram ytterligare höjningar av den andra sidan. En allt större andel av BNP tas då i anspråk.
- Försvarsmateriel är en marknad, som vilken som helst. När efterfrågan nu rusar i höjden höjs priserna. Det blir dyrare att rusta. Förvisso går en stor del av pengarna till svenska försvarsindustriföretag, jobb och tillväxt. Men vi lär ändå få mindre pang för pengarna. Bokstavligen.
- Andra angelägna satsningar, på till exempel energiförsörjning, infrastruktur och sjukvård trängs ut. Det är inte bra ur ett försvarsperspektiv. Peter Hultqvist påpekade klokt att Försvarsberedningen borde ha enats om finansieringen först. Så skedde inte. Inte heller Socialdemokraternas förslag om en beredskapsskatt skulle räcka långt. En stor del behöver tas av reformutrymmet. Men risken är då andra samhällsfunktioner, som har en direkt bäring på svenskt totalförsvar, får stå tillbaka. Liksom, givetvis, andra nya reformer.
behövs en diskussion om både prioriteringar och ytterligare finansiering
Det behövs därför en diskussion om både prioriteringar och ytterligare finansiering.
- Att ersätta överskottsmålet med ett balansmål är bra, men räcker inte långt.
- Att höja skatten för banker, höginkomsttagare och kapitalägare är bra, men har sina begränsningar.
- Att höja skatten för vanligt folk skulle kunna räcka långt, men är tufft när hushållen redan är hårt pressade.
- Att öka belåningen kraftigt kan behövas för viss klimatsmart infrastruktur, men innebär stora risker som huvudlösning. Stora räntor och amorteringar skulle tränga ut framtida reformer och vanliga löntagare skulle drabbas hårdare i nästa stora kris.
- Att satsa på tillväxtfrämjande insatser och ökad sysselsättning är kanske inte så sexigt. Men det är det mest solida sättet att öka reformutrymmet. Inte heller det lär dock räcka på kort sikt.
- Effektiviseringar och besparingar kan öka utrymmet för nya reformer, men behöver genomföras med varsamhet.
- Att stoppa skattefusk och täppa till de stora välfärdskoncernernas vinstuttag skulle minska dräneringen av resurser till skolan, vården och omsorgen.
Samhället har inte råd att avstå från vissa reformer
Arbetsgruppernas analyser bäddar för angelägna reformförslag. Samhället har inte råd att avstå från vissa reformer. Men man behöver förhålla sig till ekonomiska realiteter. Socialdemokratisk reformism ska vara både ambitiös och trovärdig. Nu behövs därför en bred diskussion om både prioriteringar, ytterligare (hållbara) finansieringskällor – och försvarsanslagen.
Daniel Färm är politisk redaktör
