Förskolebarnen talar om dödsskjutningar

På förskolan Blåklinten i stadsdelen Varberga i Örebro talar barn och vuxna om det som händer i samhället och Kaythen Lahdo har med sina kompisar gjort en trygghetsplan. Foto: Alexander Bygdén/AIP

I stadsdelen Varberga i Örebro, miste nyligen två killar i 20-årsåldern livet vid ingången till en förskola. Precis som i rikspolitiken är trygghetsfrågor högt på agendan. Socialdemokraterna i Örebro lovar att satsa en miljard kronor till bland annat övervakningskameror och väktare och Moderaterna vill ha en kommunal operativ säkerhetsavdelning. Förskolan Blåklinten vill att politikerna ska lyssna på barnen.

Inom loppet av tio dagar har tre unga män skjutits ihjäl i stadsdelen Varberga i Örebro.

Dagarna efter finns tända ljus och blommor utanför förskolan samtidigt som poliser rör sig i området.

Flera barn i förskoleåldern kommer gående med blommor i händerna tillsammans med sina förskolepedagoger. De går fram och ger poliserna blommor och får både leenden och vinkningar som svar.

– Det är de här barnen som om tio, femton år är de som kommer vara ungdomar här i Varberga, säger Shady Kamel Ali, barnskötare på förskolan Blåklinten i Varberga.

I området Varberga som finns med på Polisens lista över utsatta områden finns den kommunala intraprenaden Varberga förskolor som består av sju stycken förskolor.

Tesen att förskolan är en av de viktigaste kompensatoriska faktorerna för att minska de klyftor som uppstår på grund av sociala och geografiska skillnader och möjliggöra att barnen får förutsättningar för grundskolan lyfts fram i utredningen Förskola för alla – för bättre språkutveckling i Svenska. Utredningen ligger till grund för den lagändring som riksdagen klubbade igenom förra veckan och som börjar gälla i  juli. Bland annat innebär det att kommunerna blir skyldiga att bedriva uppsökande verksamhet för att erbjuda förskola till barn från tre års ålder och att förskola blir obligatoriskt från fem års ålder.

Men Shady Kamel Ali menar att förskolan ger barnen mycket mer än bara språk.

– Vi får inte underskatta barn. Vill vi att de ska växa upp och bli en del av samhället måste vi involvera dem i samhället tidigt, säger Shady Kamel Ali.

Shady Kamel Ali jobbar på förskolan Blåklinten i stadsdelen Varberga i Örebro. Foto: Alexander Bygdén/AIP

Blåklinten jobbar mycket med att komma ut och besöka olika platser och har bland annat besökt rådhuset och slottet inne i centrum flera gånger. På väggen hänger kartor som barnen målat där de visar hur de upplever staden. Shady Kamel Ali pekar på en stor plansch där barnen skrivit att de är de som är Örebro.

– Jag tycker det är talande att när de målat kommunvapnen har de målat ett barn i mitten. Det tolkar jag som att de ser sig själva som en del av sitt Örebro. Om vi vill att barnen ska se sig som en del av samhället måste vi också lyssna på dem. Om vi vuxna inte lyssnar på alla våra medborgare så kan vi inte heller veta vad de vill.

På förskolan Blåklinten har de pratat om händelserna i Varberga, precis som de tidigare pratat om både covid och kriget i Ukraina.

– Barn förstår och funderar på mer än vi tror så vi måste inkludera dem och prata om det de tänker på, både saker som oroar dem och roliga saker som till exempel vad som hänt i helgen.

Att barnen verkligen tar till sig det de lär sig på förskolan, menar Shady Kamel Ali, att hon dagligen märker och för att lösa konflikter och skapa en trygg miljö är det barnen som är de som får ta fram förskolans trygghetsplaner.

– Till exempel var det en pojke som berättade att hans pappa och bröder sagt att han ska slå tillbaka om någon är dum men till mig sa han att han inte tänker göra det för på förskolan har han lärt sig att inte slåss. För mig är det tydligt att vi påverkar barnen. 

På förskolan Blåklinten är det barnen som gör trygghetsplanerna där de väljer att ta med det som de känner är viktigt, till exempel hur man är en bra kompis eller hur man tar hand om djur. Foto: Alexander Bygdén/AIP

Högst upp Shadys lista till politiker för att kunna få en bättre förskola är mer resurser. Men det handlar också om ändamålsenliga lokaler och utemiljöer.

– Vi har en väldigt stor gård och inomhus har vi en stor ateljé där barnen hela tiden har tillgång till skapande material. Vi brukar säga att miljön är som en extra pedagog som möjliggör att vi kan prioritera att en pedagog jobbar med en liten grupp barn trots att vi är få.

Också grundskolenämndens ordförande i Örebro, Madelene Spinord Semenets (S) tror att skolan är en nyckel för att få ned kriminaliteten i samhället framför att kasta fler människor i fängelse under längre tid. 

En klassisk sosse-politik?

– Ja jag tycker ju det men alla kanske inte håller med, säger Madelene Spinord Semenets.

Madelene Spinord Semenents (S) är ordförande i grundskolenämnden i Örebro och i grannstadsdelarna Varberga och Oxhagen som finns med på polisens lista över utsatta områden tror hon skolan har en väldigt viktig roll. Foto: Alexander Bygdén/AIP

Hon berättar om vikten av att ha en bra skola där unga får chansen att utvecklas och berättar om en satsning på Mellringeskolan, en grundskola nära Varberga.

– Där har kommunen satsat på elevkordinatorer som fångar upp elever i korridorerna som behöver extra stöd och vuxna som ser dem, de har också mycket kontakt med föräldrar och socialtjänst, fler vuxna i skolan ger dessutom mer utrymme för lärarna att ägna sig åt undervisning, säger Madelene Spinord Semenets.

På den grundskola som ligger närmast Varberga, Hagaskolan, som är en F-6 skola som ligger i angränsande området Oxhagen jobbas också mycket med föräldrakontakten. Ett verktyg har varit modellen El sistema från Sydamerika. Den går ut på att barn och elever får musikundervisning från kulturskolan både på plats i sin skola och i Kulturskolans lokaler inne i stan. Varje termin avslutas med en konsert där föräldrarna får komma till skolan för att under en positiv tillställning få kontakt med lärarna. Att få öva samspelet som behövs för att spela i en orkester ger också många fördelar som tas med in i klassrummet.

– Det är mycket gemenskap men också att man kommer in till Kulturkvarteret inne i stan och kulturskolan och många fortsätter sedan spela på vanliga kulturskolan och där blir man ju då också integrerad med barn från andra stadsdelar.

Trygghetsfrågor och brottslighet har hamnat högt i den lokala politiska debatten och det moderata oppositionsrådet Anders Åhrlin missar sällan chansen att berätta om sin bakgrund som polis och efterlyser en kommunal ”operativ säkerhetsavdelning”. Socialdemokraterna styr kommunen i sin tur med en ”trygghetsmiljard” som huvudvallöfte. Förslaget innebär att en miljard läggs ut över åtta år på insatser som ska göra att örebroare känner sig trygga. Bland annat ska kameror sättas upp på fler platser och antalet väktare ska fördubblas. Därutöver nämns en lång rad olika insatser där fokus ligger på att insatser ska ske snabbare och effektivare.

Örebro kommun har sedan 2020 en brottsförebyggande strategi som förtydligar hur kommunen arbetar med brottsförebyggande och trygghetsfrämjande frågor. Till exempel har Örebro kommun sociala insatsgrupper där polis, socialtjänst och andra kommunala funktioner och externa aktörer samverkar för att kunna hjälpa individer som löper störst risk att hamna i grov kriminalitet att komma ur den brottsliga banan. En stor samhällsvinst menar Johanna Sollerman som är säkerhetssamordnare på Örebro kommun. Tillsammans med professor Henrik Andershed på Örebro universitet har hon för Brottsförebyggande rådet, Socialstyrelsen och Polismyndigheten utformat en ny nationell vägledning för att jobba med sociala insatsgrupper. 

Johanna Sollerman, säkerhetssamordnare på Örebro kommun. Foto: Privat.

– Forskning visar på olika faktorer som gör att människor riskerar att bli kriminella men också tittat på hur olika de ser ut i kombination och vilka preventioner som är bäst. Insatserna till kriminella måste vara grundade i forskning om dessa riskfaktorer men individuellt anpassade till just den enskildes sammansättning av dem, man drivs inte av samma saker och det behövs därför olika insatser till exempel från socialtjänst eller skola, säger Johanna Sollerman. 

Med de flera fall av dödligt våld som skett i Örebro tog politiken tillsammans med polisen under förra året beslut om att införa en metod som kallas GVI, men som via Malmös tillämpning blivit känd som ”Sluta skjut”. 

Teorin bakom metoden går i korthet ut på att få individer står för en stor del av våldet.  Därför infomeras de om att om de fortsätter med våld kommer samhället göra allt för att stopp dem. Väljer de att sluta kommer de få all hjälp som finns att sluta.

– När man tittat på anledningar till dödsskjutningar oavsett om de sker i New York eller Boston så är det sällan för att till exempel ta marknadsandelar på en narkotikamarknad utan snarare tydligt att det finns en oförrätt som hämnas, vilket utlöser våldet, det handlar om heder. 

Så är också fallet till stor del i Örebro, menar Johanna Sollerman. 

– Tillvägagångssättet att folk blir mördade på öppen gata fyller ett syfte för förövarna.

Huvudsyftet med GVI eller Sluta skjut, är att stoppa det grova och dödliga våldet, metoden riktar inte in sig på annan kriminell verksamhet och ställer stora krav på att kommunen kan möta upp med till exempel sociala insatser för att kriminella som vill lämna ska få det utlovade stödet. 

På förskolan Blåklinten, nära den senaste dödsskjutningen i Varberga kommer en flicka fram och berättar att hon heter Malak och snart ska fylla fem år. 

– Förut var jag rädd för polisen men inte nu längre för de var snälla när jag gav dem blommor, säger hon och ler.