Marika Bjerstedt: Förkorta arbetstiden!

Pandemin har i många delar förändrat vårt sätt att tänka, leva och arbeta. Det vi tidigare inte trott var möjligt kan plötsligt framstå som naturligt och självklart. En sådan omprövning behövs inte minst vad gäller synen på vad heltid ska innebära. Det finns nämligen många skäl att förkorta arbetstiden:

• Vi behöver skapa ett hållbart arbetsliv.
• Vi behöver fördela antalet arbetade timmar jämnare i befolkningen.
• Vi vill göra mer i livet än att arbeta, som att ägna tid åt familj och intressen.

Om människor ska orka (och trivas med) ett helt arbetsliv krävs radikala förändringar.

Vi står inför stora utmaningar och välfärden behöver mer resurser. Detta ska finansieras och varje arbetad timme räknas. Men arbetet inom till exempel vård och omsorg är tungt, vilket blivit än tydligare under pandemin. Inom många avtalsområden är bättre arbetsmiljö ett nödvändigt komplement till höjd pensionsålder. Lärarna vittnar om ökad arbetsbelastning, hårdare krav på dokumentation och fler komplexa elevärenden. Om människor ska orka (och trivas med) ett helt arbetsliv krävs radikala förändringar.

Tanken är inte ny. Socialdemokraterna har drivit frågan om arbetstidsförkortning sedan partiet bildades. 1970 fastslogs heltidsmåttet till 40 timmar. 

De senaste 50 åren har det ju hänt en del. Inom industrin har mekaniskt arbete ofta ersatts av datoriserade anläggningar. Även om tekniken kostar en slant behövs färre människor för att bygga en bil i dag. Vi skickar mejl i stället för pappersbrev och har digitala möten i stället för att resa. Ingen är tvungen att sitta vid sitt skrivbord för att kunna svara i sin telefon. På sex timmar hinner vi med det som tidigare tog åtta timmar. Men vem tillfaller effektiviseringens frukter?

Antalet arbetade timmar fördelas ojämnt i befolkningen. En del arbetar för mycket medan många har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Många jobb inom handel, vård och omsorg har genomgått effektiviseringar som ställer högre krav på både kropp och hjärna. Med kortare arbetsvecka skulle fler få vara med och samtidigt orka längre.

Att vara förälder innebär andra saker i dag, än för 50 år sedan, i både tid och pengar. Föräldrar är mer delaktiga i aktiviteter och skolarbete men arbetar samtidigt mer för att leva upp till den ekonomiska standard de förväntas ge sina barn.

I slutänden går det ofta inte ihop, med deltidsarbete och stressrelaterade sjukskrivningar som följd. Det är i sin tur kostsamt för samhället i stort, men bidrar också till att cementera orättvisa pensioner, eftersom kvinnor oftast drar det största lasset. Att vara ensamstående förälder är svårt i dag.

Sammantaget blir det uppenbart att 40-timmarsveckan är förlegad. Nu är tid för rättvisa. Socialdemokraternas löfte till LO att skapa ett hållbart arbetsliv skulle också kunna innebära förkortad arbetstid. Coronapandemin har visat att förändring både är möjlig och nödvändig.

Marika Bjerstedt
Socionom och ordförande för Socialdemokraterna i Osby