Debatt: Företag efterfrågar inte inträdesjobb

Företagen upplever inte att lönenivåer eller pensionavsättningar är ett hinder för att anställa nyanlända. Det är däremot dåliga kunskaper i svenska, avsaknad av rätt kompetens och körkort, skriver Per Strängberg.

För en tid sedan kunde vi följa hur alliansen och SD lanserade förslaget om inträdesjobb. En samlad svensk höger tror att lagstiftning om kraftigt sänkta löner utan pensionsavsättningar kommer ge fler jobb till nyanlända och unga. Ingen skräll precis.

Vi är många varje dag som arbetar med att fler nyanlända ska komma i jobb. Mina kollegor och jag träffar hundratals små och stora företag och sätter oss in i deras verksamhet, i deras personalbehov och hur deras verklighet ser ut för att genom matchning hjälpa till att rekrytera och anställa nyanlända personer som brinner för att komma in på arbetsmarknaden.

När vi träffar företagen har alla en sak gemensamt: Aldrig har dagens lönenivåer eller pensionsavsättningar varit något problem eller hinder för att anställa nyanlända. Företagen behöver bra personal för att kunna möta sina kunders efterfrågan och utveckla sin verksamhet, men att schysta villkor skulle vara ett hinder för att hitta eller anställa nyanlända är bara nonsens.

[blockquote author=”” pull=”normal”]”Företagen vill ha bra personal som producerar bra resultat och har schyssta anställningsvillkor, inte dålig personal med fattiglöner som inte kan leverera i arbetet.”[/blockquote]

Verkliga problem är däremot bristande kunskaper i svenska, avsaknad av rätt kompetenser, kvalifikationer och körkort. Utbildning och relevant yrkeserfarenhet för att kunna leverera bra resultat i den lediga tjänsten.

Företagen vill ha bra personal som producerar bra resultat och har schyssta anställningsvillkor, inte dålig personal med fattiglöner som inte kan leverera i arbetet.

Det finns över 100 000 lediga jobb i Sverige som inte tillsätts, främst på grund av att växande företag och branscher inte hittar rätt kompetens. Sverige behöver kockar, vvs-montörer, undersköterskor, målare, snickare, personal i hemtjänst och äldreboende, lastbilschaufförer, mekaniker, elektriker, fastighetstekniker med mera. Listan är lång.

Vi ser också att många företag har ett stort engagemang för att nyanlända snabbare ska komma i jobb, men i klyftan mellan arbetskraftsbrist och arbetssökande är en sak säker: Kraftigt sänkta löner till nyanlända och unga gör inte dessa grupper plötsligt mer behöriga eller mer kvalificerade till bristyrken. Det gör dem däremot fattigare och beroende av en framtida garantipension, som någon annan måste finansiera. Här måste socialdemokratin stå upp och visa på arbetsmarknadens verklighet: Problemet är inte brist på låglönejobb utan brist på kompetens för att ta de många lediga jobb som finns.

Inte en enda företagare som jag träffat kräver lönenivåer på 65–87 kr i timmen (!)före skatt och utan pensionsavsättningar för att klara av att anställa nyanlända. Detta kräver däremot nu alliansen och SD genom lagstiftning, trots att rekordmånga lediga jobb med schysta villkor redan finns.

Finns det en bättre väg? Ja. LOs förslag om så kallade utbildningsjobb och regeringens förslag – som blir lag 1 januari 2018 – om utbildningsplikt för nyanlända med kort utbildning träffar de problem vi i dag ser på arbetsmarknaden både brett och precist, där man för en grupp kombinerar arbete med relevant utbildning och för den grupp som varken arbetar eller pluggar ökar den enskildes ansvar att göra sig anställningsbar genom utbildning till bristyrken.

Om arbetsmarknadens parter och staten nu agerar klokt och koordinerat så kan de senaste årens höga migration bidra till att dämpa den tilltagande arbetskraftsbristen i vårt land.

Det är en fantastisk möjlighet att ta tillvara på kraften hos alla de människor som sökt skydd i Sverige. Då måste den svenska modellen skyddas från högerpolitiker som vill stifta lagar om fattliglöner utan pensionsavsättningar.

Per Strängberg, styrelseledamot i Socialdemokraternas partikrets för norra innerstan, Stockholm