”Föräldraförsäkringen måste reformeras från grunden”

Veronica Palm, socialdemokrat och författare:

1. Blir det dyrare eller billigare för samhället och skattebetalarna med mer skola, vård och omsorg i privat regi?

Om man tycker att välfärden är som vilken annan business som helst så kan man säkert förledas tro att New Public Management kan effektivisera omvårdnad, inlärning och sociala relationer. Men sanningen är att det läcker pengar. Det är både omoraliskt och slösaktigt att våra skattepengar går till vinstuttag i privata välfärdskoncerner. 
Förutom det så tvingar sig tankesättet in i hela välfärdssektorn. För att kunna upphandla, ombilda och avknoppa krävs mätmetoder som är osedvanligt dåligt anpassade för att producera just välfärd. Så utsätts hela välfärdssektorn för marknadsanpassning. Och för att klara av den enorma juridiska processen krävs byråkrati för kontroll och administration. Detta av resurser som kunde gått till verksamhet. Så, ja. Det är dyrt att leka affär med välfärd. Det kostar i direkt läckage av skattepengar, men också i omständliga processer och ökad offentlig byråkrati.

2. Bör tänderna vara en del av kroppen – också vad gäller kostnadsansvar? 

Ja. Är det korta svaret. Jag har ju ägnat tre år som utredare för jämlik tandhälsa, så jag har ett lite längre svar också på dryga tusen sidor. Ett lästips för den som är sugen på att reformera tandvården – SOU 2021:8 ”När behoven får styra”.
Utredningen pekar på att det är möjligt, men också att det är motiverat av hälsoskäl. Så, ja. Det är dags att låta tänderna bli en del av kroppen.

3. Vilken borde bli nästa stora välfärdsreform?

Svår fråga. Det finns mycket som behöver stärkas. Varenda unge i skolan måste få de bästa förutsättningarna att nå sin fulla potential. Hemtjänsten måste bort från orimliga minutscheman och få tid med det som omsorgstagaren behöver. Den som råkar bli sjuk eller arbetslös måste kunna lita på att försäkringssystemet håller måttet och att man får stöd tillbaka till arbete. För att bara nämna några exempel.
Men om jag ska drömma om en ny reform så handlar det om tid. I en växande ekonomi fördelar vi välstånd – tid är välstånd. Det kan ske genom generell arbetstidsförkortning med bibehållen lön eller genom förlängd semester, nedtrappning till pension, friår eller kortare dagar för föräldrar. Det vore en bra välfärdsreform för att frigöra tid att leva.

Ulrica Schenström, vd Fores:

1. Blir det dyrare eller billigare för samhället och skattebetalarna med mer skola, vård och omsorg i privat regi?

Det är ingen hemlighet att jag som liberal tycker att privata alternativ i välfärden i huvudregel är bra. Konkurrens leder till mer pang för välfärdspengarna, där medborgarna tar del av vård och omsorg av högre kvalitet. Privata välfärdsalternativ är särskilt viktigt ur ett jämställdhetsperspektiv. Att de offentliga arbetsgivarna inom välfärden konkurrensutsätts ger kvinnor större möjlighet att kunna byta arbetsgivare, och därmed ställa högre krav vad gäller högre lön och bättre arbetsvillkor. Att kvinnors livsinkomster och arbetsliv förbättras är bra både för de enskilda kvinnorna och för hela samhället. Under våren kommer Fores att släppa rapport om hur privata välfärdsalternativ i kvinnodominerade yrken påverkar kvinnors löner, arbetsvillkor och företagande. Något för er läsare att se fram emot!

2. Bör tänderna vara en del av kroppen – också vad gäller kostnadsansvar? 

I den bästa av världar skulle tänderna vara en del av kroppen, men vi behöver ta hänsyn till verkligheten. De resurser det skulle kosta, skulle behövas tas från något annat i vården. Politiken behöver ständigt se över reformbehovet och var resurserna gör bäst nytta.

3. Vilken borde bli nästa stora välfärdsreform?

En avgörande välfärdsreform som behövs för jämställda livsinkomster är att föräldraförsäkringen behöver reformeras från grunden. Inkomstgapet tar fart redan vid första barnets födelse. Ett ojämställt uttag av föräldrapenning hör tätt samman med fortsatt ojämställt uttag av VAB, deltid och större ansvar för det obetalda hemarbetet, vilket alltsammans påverkar livsinkomsten – och därmed pensionerna.
När föräldraförsäkringen infördes 1974 tog männen ut 0,5 procent av föräldrapenningen. Under 2021 tog männen ut 30 procent. Ett halvt sekel efter denna jämställdhetsreform introducerades har vi alltså ännu inte uppnått en jämställd fördelning. Utan reformer kommer utvecklingen inte gå snabbare.
Reformer av föräldraförsäkringen är avgörande om vi vill se jämställda pensioner i framtiden. Fores tycker därför att föräldraförsäkringen behöver delas, kortas och att ersättningsnivån bör höjas.