Finansutskottet – i centrum av politisk konflikt

Mikael Damberg är en av de gruppledare som blivit kvar vid sin läst efter regeringsskiftet; som S-gruppledare och vice ordförande i finansutskottet har han ungefär samma portfölj som året som finansminister. 

– Det är både roligt och utmanande och framför allt är det viktigt på riktigt. Det är det här som dominerar det politiska samtalet. Den höga inflationen, matpriserna, räntorna som har stuckit iväg och att regeringen är så fruktansvärt passiv och inte verkar ha en plan för att hantera det ekonomiska läget.

Det finns frågor där partierna i finansutskottet brukar vara eniga. När det handlar om finansiell stabilitiet, till exempel att hindra att en bankkrasch sprider sig, och i många Europafrågor eftersom de flesta svenska partier inte vill att EU ska syssla med för mycket eller ta upp stora lån.

Men till stor del är finansutskottet i centrum av den politiska konflikten. 

– Vi har tre perspektiv. Vi tycker att regeringen saknar en plan för hushållens ekonomi, vi tycker regeringen saknar en plan för att trygga välfärdens finansiering och vi tycker att regeringen har fört en politik som fördjupat lågkonjunkturen genom att till exempel stoppa bostadsbyggande, skära ner på utbildningar och omställningsmöjligheter.

SD har under många år talat om hur viktigt det är med satsningar på äldreomsorgen och välfärden, men den första budget de presenterar innehåller skattesänkningar för välbeställda för 13 miljarder men inga satsningar på välfärden.

Regeringen har nu suttit i ett halvår utan att de, enligt Mikael Damberg, ännu tycks veta vad de gör.

– I dag hade vi en öppen utfrågning med Finanspolitiska rådet som i ganska kraftiga ordalag sågade regeringens sjabbel med elstödet och visade att det skulle gå att prioritera grupper som har det svårt.

Elstödet, där pengar från de så kallade flaskhalsavgifterna betalas tillbaka till elkunderna, initierades av S-regeringen. Men frågar du Mikael Damberg hade den slutliga utformningen kunnat förbättras.

– De satte inte ett tak, de hoppade över norra Sverige i första omgången, de sekretessbelägger uppgifterna. Sverige blev i princip sist i EU med att ge stöd och det tror jag har försämrat den ekonomiska utvecklingen. 

Det gångna halvåret har också inneburit en första chans att se hur Sverigedemokraterna faktiskt prioriterar när de får vara med och bestämma. 

– SD har under många år talat om hur viktigt det är med satsningar på äldreomsorgen och välfärden, men den första budget de presenterar innehåller skattesänkningar för välbeställda för 13 miljarder men inga satsningar på välfärden.

Vid sidan om att granska är en av de viktigaste uppgifterna för ett oppositionsparti som vill leda nästa regering att presentera egna alternativ.

– I vår budget visade vi att det är möjligt att prioritera både skolan och äldreomsorgen genom att fördubbla de generella statsbidragen. Det skulle inneburit en enorm förbättring. Det är lite provocerande när vi har en skolminister som säger att de gör den största satsningen på skolan på 30 år men när vi låter Riksdagens utredningstjänst granska hur mycket pengar skolan får så är det marginella tillskott som äts upp av inflationen; de facto är det besparingar.

Det är välkänt att kommuner och regioner har svårt att få ihop finansieringen. När det gäller frågan om att indexera statsbidragen, så att de håller takt med kostnadsökningarna, sträcker sig Mikael Damberg inte längre än att säga att det är en intressant diskussion. 

– Tittar man de senaste mandatperioderna så har kommunerna under socialdemokratiska regeringar de facto fått pengar för sina uppdrag. Men nu ser vi en kraftig urholkning när pensionskostnader, lokalkostnader och matkostnader äter upp kommunernas och regionernas budget.

Han ser en risk i att regeringar talar vitt och brett om satsningar när det i själva verket leder till besparingar.

– Jag tror att det kan undergräva förtroendet för demokratin. 

Risken är att regeringens politik kan leda till att kommuner och regioner känner sig tvungna att höja skatten – då händer det fördelningspolitiskt bakvända att de med låga inkomster får betala mer eftersom kommunalskatten är platt. 

Lösningen är enligt Mikael Damberg att staten tar sin del av ansvaret och han välkomnar när kommuner och regioner talar klarspråk. M-styrda Region Skåne och samtliga kommunstyrelseordföranden i Dalarna har till exempel varit tydliga med att staten inte tar sitt finansieringsansvar.

Han tror att regeringen och SD kommer att ge ett tillskott i höst – men inte tillräckligt.

– Deras prioritering verkar vara att i första hand sänka skatten, sedan får de se om det blir någonting över för välfärdens finansiering. Jag är tyvärr inte hoppfull om att kommunerna ska få gehör för sina krav, regeringen har också talat om hur viktigt det är med effektivisering och att onödig kommunal verksamhet rensas bort. 

Vårt fokus i den här budgeten handlade väldigt mycket om att hitta fler träffsäkra sätt att jobba med fördelningspolitik. 

Den höga inflationen gör att inte heller en S-regering hade kunnat bränna på med hur mycket utgifter som helst eftersom det riskerar att spä på inflationen, betonar han. Men man kan göra andra prioriteringar. 

– Regeringen valde att sänka skatten för de högavlönade i stället för att säkra välfärdens finansering och till exempel förbättra barnbidraget.

Mikael Damberg håller fast vid den gamla devisen att hata inflationen.

– Det är de med små marginaler som drabbas hårdast av inflation.

Det är finanspolitikens roll att föra en fördelningspolitik som stöttar dem som drabbas väldigt hårt av inflationen eller höga boräntor. Ett S-förslag har varit att inrätta en priskommission för att bevaka att priset på matkassen faktiskt sjunker när priserna sjunker på drivmedel, energi och råvaror.

Mikael Damberg är själv inte med i någon av de grupper som nu tar fram en ny samhällsanalys inom Socialdemlokraterna – det får de yngre generationerna göra, skämtar han – men det vanliga budgetarbetet handlar också om att ligga ett steg före. 

– Vårt fokus i den här budgeten handlade väldigt mycket om att hitta fler träffsäkra sätt att jobba med fördelningspolitik. 

Bland S förslag fanns barnbidragshöjning över sommaren, extra studiebidrag som betyder mycket för tonårsföräldrar och underhållsstöd som är träffsäkert för att nå ensamstående kvinnor. Samt ett nytt påfund, att arrangera sommarverksamhet för barn där det serveras mat.

– Vi ser att många barn i Sverige 2023 faktiskt växer upp i familjer där de inte kan äta sig mätta. Sommaren får inte bli så fattig att människor går hungriga. 

Fakta: Finansutskottet

Hur mycket pengar ska staten lägga på olika områden som arbetsmarknad, utbildning och hälso- och sjukvård? 

Vilken inriktning ska den ekonomiska politiken ha? Finansutskottet har det övergripande ansvaret för riksdagens arbete med statens budget. Utskottet har också hand om frågor om penningpolitiken och finansmarknaden.

Presidium

Edward Riedl (M), ordförande

Mikael Damberg (S), vice ordförande

Ledamöter

Oscar Sjöstedt (SD)

Gunilla Carlsson (S)

Dennis Dioukarev (SD) 

Björn Wiechel (S)

Jan Ericson (M)

Ingela Nylund Watz (S)

Charlotte Quensel (SD)

Adnan Dibrani (S)

Ida Drougge (M)

Ali Esbati (V)

Hans Eklind (KD)

Martin Ådahl (C)

David Perez (SD) 

Janine Alm Ericson (MP) 

Carl B Hamilton (L)

Suppleanter

Mattias Eriksson Falk (SD) 

Eva Lindh (S)

Adam Reuterskiöld (M)

Joakim Sandell (S) 

Josef Fransson (SD)

Hanna Westerén (S)

Emma Ahlström Köster (M) 

Fredrik Olovsson (S)

Ulf Lindholm (SD)

Peder Björk (S)

Lars Beckman (M) 

Ilona Szatmári Waldau (V) 

Yusuf Aydin (KD)

Elisabeth Thand Ringqvist (C)

Cecilia Rönn (L) 

Linus Lakso (MP)

Oliver Rosengren (M)

Ida Gabrielsson (V)

Ulrika Liljeberg (C)

Cecilia Engström (KD)

Larry Söder (KD)

Katarina Luhr (MP)

Elin Söderberg (MP)

Juno Blom (L)

Anna Starbrink (L)

Mirja Räihä (S)

Anna Vikström (S)

Samuel Gonzales Westling (V)

Marielle Lahti (MP)

Fredrik Stenberg (S)

Zinaida Kajevic (S)