Fattigpensionärerna vinner – fifflarna förlorar

[vc_row][vc_column][vc_message]Det här är en nyhetstext. Det Aktuellt i Politikens nyhetsredaktion publicerar i tidning, på webb, i appar och i e-tidning ska vara relevant, sant, bekräftat och hålla hög kvalité. Här kan du läsa mer om hur vi arbetar: aip.nu/om-aip-media[/vc_message][vc_column_text]

Förbättringar för de pensionärer som har det sämst och stopp för fifflarna i premiepensionssystemet. Det är de viktigaste delarna för Socialdemokraterna i den nya pensionsuppgörelsen.

– Vi tar nu ett helhetsgrepp för att höja och trygga pensionerna. Vanligt folk förtjänar pensioner som går att leva på – både i dag och i framtiden. Det är en viktig del av den svenska modellen, säger socialminister Annika Strandhäll (S).

Reformeringen av pensionssystemet som de sex partierna i pensionsgruppen nu är överens om innebär mer i plånboken för fattigpensionärerna, höjd ålder för när det går att gå i pension när man kan ta ut garantipension och för hur länge man har rätt att jobba kvar.

Hårdare krav och bättre kontroll av aktörerna i premiepensionssystemet samt höjda ambitioner och närmare samarbete med fack och arbetsgivare för att skapa en hållbar och jämställd arbetsmarknad där de äldre kompetens bättre tas till vara.

Det har varit ett givande och tagande för att få ihop uppgörelsen där alla partier utom Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet ingår.

– Några delar som varit särskilt viktiga för mig och oss socialdemokrater är att göra kraftiga förbättringar för de pensionärer som behöver det bäst. Därför är förstärkningen av bostadstillägget och garantipensionen helt central, säger socialminister Annika Strandhäll (S).

– Sedan är jag väldigt glad för att vi nu sätter stopp för fifflarna och de oseriösa aktörerna i vårt pensionssystem. Vi kommer nu få ett nytt tryggt och upphandlat premiepensionssystem på plats. Det är viktigt eftersom du inte ska behöva vara finansexpert för att få en bra pension.

Moderaterna var drivande bakom det nu hårt kritiserade premiepensionssystemet. När S-regeringen skärpte kraven på information till pensionsspararna varnade Fredrik Reinfeldt för att det hotade jobben i finanssektorn och riskerade leda till färre fonder.
I dag finns det 800 fonder och ledningen i en av de större fonderna Allra är under brottsutredning.

1999 skärpte S-regeringen kraven på kostnadsinformation till pensionsspararna, inklusive PPM.

Det gillade inte Moderaterna. Fredrik Reinfeldt (M) varnade i riksdagsdebatten 5 maj 1999 för att det riskerade bli för få finansaktörer som ville förvalta pensionsmedlen om staten intog ett konsumentperspektiv på pensionssparandet.

– För att sammanfatta tycker vi från moderata utgångspunkter alltså att det är olyckligt att vi har slagit in på den här vägen att försöka reglera och att använda konsumentpolitiska formuleringar för att skydda den här typen av regleringar. Vi menar att de i stället hotar en potentiellt mycket värdefull arbetssektor, den finansiella sektorn.

Jobben i finanssektorn var Moderaternas fokus snarare än den enskilde pensionsspararens möjlighet till informerat val. Reinfeldt medgav att detta visade partiernas olika ideologiska ingångar i frågan.

– Det här är ju också en klassisk konflikt mellan högern och vänstern. Vi ser naturligtvis en god lönsamhet i en bransch som har vuxit snabbt på några få år. Vänsterideologer vill lösa det här via olika former av regleringar. Jag tror mer på konkurrensens inverkan, men då behövs det fler aktörer.

Nu blir det färre fonder på PPM-torget.

Åldersgränserna höjs även i sjukförsäkringen och a-kassan. Dessa sedan kopplas till utvecklingen av medellivslängden. Hur den koppling ska se ut ska utredas.

– För oss har det även varit helt självklart att trygghetssystemen ska hänga med hela vägen. Du ska ha rätt till a-kassa och sjukförsäkring även när du är äldre, säger socialminister Annika Strandhäll (S).

[vc_row][vc_column][thb_gap height=”30″][/vc_column][/vc_row][vc_row][vc_column][vc_tta_accordion][vc_tta_section title=”Fakta Pensionsuppgörelsen” tab_id=”1503045946484-0c125930-802f”][vc_column_text]

1. Ett reformerat och förstärkt grundskydd.
Grundskyddet för de ekonomiskt mest utsatta pensionärerna ska höjas. Bland annat kommer garantipensionen utökas med ett tilläggsbelopp för de pensionärer som har det tuffast. Taket i bostadstillägget ska höjas för att möta att hyrorna stigit. Personer med garantipension ska även kunna förbättra sin ekonomi genom att jobba längre. Det ska fortsatt vara tydligt ekonomiskt bättre att ha arbetat jämfört med nivån på grundskyddet.

Grundskyddet i pensionssystemet består av garantipensionen, bostadstillägget och äldreförsörjningsstödet. Ett utredningsförslag presenteras i februari 2018.

2. Ett reformerat premiepensionssystem.
Premiepensionen görs om för att ge bättre trygghet och högre framtida pensioner. Staten kommer ta ett större ansvar för att det inte ska kunna finnas aktörer på finansmarknaden som lurar till sig våra framtida pensioner. Som ett led i detta ska Pensionsmyndighetens 30-punktsprogram, som höjer kraven för att vara verksam på dagens fondtorg, införas snarast. Detta kompletteras av ett hållbarhetskrav som gäller för samtliga fonder på fondtorget.

Förvalet (Sjunde AP-fonden) är utgångspunkten i systemet där staten ansvarar för att ge en kostnadseffektiv, trygg och stabil pensionsförsäkring under hela livet utan krav på kunskap eller egna åtgärder för spararen. Målsättning är en avkastning som långsiktigt överstiger inkomstindex. Risknivån i förvalet ska utredas för att säkerställa att den är rimlig. För den som väljer att göra aktivt val kommer kapitalet placeras på ett tryggt, kontrollerat och professionellt upphandlat fondtorg. En konsekvens av 30-punktsprogrammet och det upphandlade fondtorget är att antalet fonder minskar avsevärt jämfört med i dag.

3. Långsiktigt hållbara pensioner.
I Sverige lever vi allt längre, sedan pensionsöverenskommelsen på plats har medellivslängden ökat med 2,4 år. Det är positivt, men innebär att pensionerna som andel av slutlönen blir allt lägre eftersom de måste räcka under en längre tid. För att upprätthålla bra pensioner behöver arbetslivet förlängas och bli mer hållbart. Vi behöver få fler arbetade timmar i svensk ekonomi.

Förändringarna bygger i huvudsak på de förslag som lämnades i Pensionsåldersutredningen (SOU 2013:25) men även på den avsiktsförklaring som arbetsmarknadens parter ställde sig bakom 2016. Förändringarna innebär att alla pensionsåldergränser och motsvarande åldersgränser i trygghetssystemen (exempelvis sjukförsäkring och a-kassa) höjs och att dessa sedan kopplas till utvecklingen av medellivslängden. Hur stor del av livslängdsökningen som bör påverka riktåldern liksom den närmare tekniska konstruktionen behöver utredas vidare.

Det kommer fortfarande vara möjligt, likt i dag, att bestämma när man vill gå i pension, så länge man uppnått lägsta åldern.

Lägsta åldern när det går att ta ut allmän pension höjs:

– 2020 från 61 till 62 år
– 2023 från 62 till 63 år
– 2026 från 63 till 64 år

Rätten att stanna kvar på arbetsmarknaden, LAS-åldern, höjs:

– 2020 från 67 till 68 år
– 2023 från 68 till 69 år

Åldern för när det går att ta ut garantipension höjs:

– 2023 från 65 till 66 år
– 2026 från 66 till riktåldern (dvs. den knyts till medellivslängdsökningen)
Pensionsgruppen är överens om att personer med ett långt arbetsliv, minst 44 år, ska omfattas av övergångsbestämmelse så att de även framöver ges rätt till garantipension från 65 års ålder.

Reformen ska vara statsfinansiellt neutral. Pensionsgruppen är överens om att pensionerna i första hand ska upprätthållas genom ett längre arbetsliv, men att avgiften till pensionssystemet ska analyseras vidare.

4. Arbetsmiljö- och utbildningsrelaterade åtgärder för ett hållbart arbetsliv.
För långsiktigt trygga och hållbara pensioner krävs en större omställning än bara förändringar i pensionssystemet. Det krävs att arbetslivet blir mer jämställt, hållbart, flexibelt och modernt. Det är nödvändigt att människor inte slits ut på arbetsmarknaden utan orkar hela vägen. För att nå ett hållbart arbetsliv, klara framtidens kompetensförsörjning och långsiktigt hållbara pensioner är möjligheten att ställa om under arbetslivet central. Det måste vara möjligt att byta bana flera gånger under livet. Även tidpunkten för inträdet på arbetsmarknaden är viktig.
Dessa områden ligger utanför Pensionsgruppens mandat att fatta beslut om, men partierna bakom pensionsöverenskommelsen är överens om att intensifiera arbetet med ytterligare insatser för en bättre arbetsmiljö och en bättre möjlighet att ställa om under arbetslivet.

5. Ett råd för arbetsmarknadens parter knyts till Pensionsgruppen.
Vägen mot ett längre arbetsliv berör hela samhället och inte minst arbetsmarknadens parter. Det fortsatta arbetet för ett längre och mer hållbart arbetsliv och utvecklat pensionssystem bör därför dialog med parterna på arbetsmarknaden. För att underlätta det samarbetet skapas därför ett partsråd för ömsesidigt samråd mellan Pensionsgruppen och parterna.

6. Delegation för äldre arbetskraft.
För en väl fungerande arbetsmarknad är det nödvändigt att alla människors kompetens tillvaratas. Samtidigt finns det studier som visar att åldersdiskriminering börjar redan i 40-årsåldern. För att uppnå ett mer hållbart arbetsliv och långsiktigt hållbara pensioner kommer Pensionsgruppen inom kort att presentera en delegation som ska arbeta forskningsnära, tillsammans med andra relevanta aktörer, för att motverka åldersdiskriminering och se till att vi bättre tar till vara äldres kompetens på arbetsmarknaden.

7. Översyn av avdragsreglerna för tjänstepension.
Det allmänna pensionssystemet och tjänstepensionerna måste fungera bättre tillsammans. Därför behöver avdragsreglerna för tjänstepension ses över för att både det allmänna pensionssystemet och de kollektivavtalade pensionslösningarna ska bidra till långsiktigt trygga och hållbara pensioner.

8. Åtgärder för mer jämställda pensioner.
Det svenska pensionssystemet är jämställt, men det ger ojämställda pensioner. Kvinnor har i genomsnitt 30 procent lägre pensioner jämfört med män. Detta vill Pensionsgruppen ändra på varför en handlingsplan för jämställda pensioner har beslutats. För att minska pensionsgapet mellan män och kvinnor behöver bland annat förändringar ske på arbetsmarknaden.

9. Moderniserade placeringsregler för AP-fonderna.
Reglerna för hur AP-fonderna investerar våra framtida pensioner behöver moderniseras för att bli mer hållbara, för att mer pengar ska kunna placeras utanför börsen och för att möjliggöra högsta möjliga avkastning och bättre framtida pensioner.

[/vc_column_text][/vc_tta_section][/vc_tta_accordion][/vc_column][/vc_row]