”Fara för klassisk socialdemokrati om vi ersätter klass med kön och etnicitet”
Är hedersförtryck en fråga för jämställdhetspolitiken? Och vem ska bestämma vem som tar ut föräldraledighet? Två socialdemokrater som kommer från olika håll svarar i denna veckas Duellen.
Annika Strandhäll, ordförande S-kvinnor:
1. Är det viktigt att S betonar att det är ett feministiskt parti? Varför/varför inte?
Eftersom feminism handlar om att se ojämlika strukturer mellan kvinnor och män och en vilja att förändra dessa är det en självklarhet att Socialdemokraterna är och ska vara ett feministiskt parti. Detta är också något som förpliktigar. Det märkte vi tydligt under de två senaste mandatperioderna när Socialdemokraterna ledde en uttalat feministisk regering med ambitioner såväl i inrikes- som utrikespolitiken. Att vara ett feministiskt parti handlar både om att anlägga ett jämställdhetsperspektiv inom alla politikområden och om att säkerställa en jämställd representation och lika möjligheter inom partiet.
2. Hur bör Socialdemokraterna se på graden av politisk styrning respektive
individuellt ansvarstagande, till exempel när det gäller föräldraledighet?
Just föräldraledigheten är ett bra exempel när det gäller behovet av politisk styrning för att en förändring ska ske. De politiska reformer vi genomfört med generös föräldraförsäkring och reserverade dagar har gjort att svenska pappor i dag är världsunika i att man tar ut över 30 procent av föräldraledigheten. Många andra länder som varken lyckas med att tillvarata kvinnors kompetens på arbetsmarknaden eller hålla födelsetalen uppe på grund av otillräckliga möjligheter att kombinera yrkes- och familjeliv ser i dag med avund på vårt exempel. För de flesta män som i dag blir föräldrar är det allt mer självklart att ta en del av föräldraledigheten när barnen är små.
3. Är kampen mot hedersförtryck i första hand en jämställdhets-, integrations- eller rättspolitisk fråga? Varför?
En jämställdhetspolitisk fråga, men där många av de politiska verktygen finns inom integrations- och rättspolitiken. Det handlar i grunden om synen på kvinnan, att kontrollen av kvinnans sexualitet är central för upprättandet av familjens anseende eller heder. Förtrycket tar sig många olika uttryck och den feministiska analysen är nödvändig för att förstå problemet och vilka svar som behövs. Vi måste arbeta inom både rättspolitiken med skärpt lagstiftning och kunskapshöjning och en proaktiv integrationspolitik, vilket i sin tur kräver stora satsningar på minskad segregation. Det är också en integrationspolitisk fråga så tillvida att Sverige som mottagarland behöver vara tydligt med att det är individens rättigheter som gäller här och att familjen på intet sätt trumfar detta. Barnkonventionen är lag och de mänskliga rättigheterna sätts alltid först.
Jan Emanuel, socialdemokrat och entreprenör:
1. Är det viktigt att S betonar att det är ett feministiskt parti? Varför/varför inte?
Den typ av feminism som blivit dominerande, den som reducerats till symbolpolitiska gester, där tyngden läggs på vilka ord du får använda och vilka utseendesignaler du sänder, där rakade ben eller inte blivit politik, den behöver vi inte. Att sätta symbolfrågor framför praktisk jämställdhet är en självförgörande ideologisk cocktail som inte gynnar vårt parti. Inom begreppet socialdemokrati ryms en självklar kamp för kvinnor som i yrkeslivet får sina kroppar utslitna så de inte håller till pension. Det är en direkt fara för den klassiska socialdemokratin när vi tillåter oss att ersätta klass med kön och etnicitet. Klass är inte en biologisk variabel. Identitetspolitiken har lurat sig in i partiet och det skadar socialdemokratin. Vårt partis trygghet ligger i den ideologiska basen, där vi vet att socialdemokrati per automatik står för kvinnokamp och jämlikhet. Det var vi som skapade den svenska jämställdheten. Vi som gjorde Sverige till världens mest jämställda land. Vi är socialdemokrati, vi behöver inga andra -ismer.
2. Hur bör Socialdemokraterna se på graden av politisk styrning respektive
individuellt ansvarstagande, till exempel när det gäller föräldraledighet?
Det ska familjen själv få avgöra. Vi skapade välfärdssamhället, folkhemmet, så att medborgarna skulle kunna vinna sin frihet, sin egenmakt. Vi gav arbetarklassen som både stat och lagar förtryckt möjlighet att kasta sina bojor. Frihet bygger på ansvar, inte samhällstvång.
3. Är kampen mot hedersförtryck i första hand en jämställdhets-, integrations- eller rättspolitisk fråga? Varför?
Först och främst en integrationsfråga. Det ligger i begreppet hedersförtryck att det syftar till kultur. Det handlar om en kulturell företeelse där förtryckande kulturer bestämt att människors individuella beteende är en angelägenhet för hela familjen, för en klan eller stam. Det står i bjärt kontrast till folkhemmet och i konflikt med Sveriges individualistiska mentalitet. Hedersförtryck är etniskt kodat vare sig man vill att det ska vara så eller inte. Var helst kvinnoförtrycket visar sitt fula tryne så måste socialdemokratin bekämpa det, även då förvirrade själar skriker rasism när det självklara krävs: ”Anpassa dig. Den som förtrycker kvinnor är inte välkommen.”
