Evin Incir: Var du bor ska inte avgöra dina förutsättningar
Ytterligare ett ungt liv har släckts. Ytterligare en barndom har berövats. Tankarna har under helgen varit i Farsta, i Stockholm, hos den 15-åriga killen och 45-åriga mannen som mördades samt de som blivit beskjutna.
Den enorma sorgen som de, deras familj och vänner genomlider går inte att föreställa sig. Våldet berövar våra barn rätten till en trygg uppväxt och dess yttersta konsekvens förkroppsligas genom unga och vuxna som berövas sina liv.
Vi måste gå från ord till handling för ett tryggt Sverige där barn och unga, oavsett om de bor i innerstad, förort eller landsort, kan förverkliga sina drömmar i stället för att riskera att bli av med livet.
Precis som för många andra bottnar mitt politiska engagemang i både personliga och privata erfarenheter. Ibland direkta erfarenheter, men oftast omgivningens. Min uppväxt i Göteborgsförorten Bergsjön fick mig tidigt att konfronteras med orättvisor. Ilskan över orättvisorna blev min drivkraft. De ojämlika villkoren som många av oss växte upp med, och många unga än idag växer upp med, fungerar som eld under min vrede.
Min uppväxt i Göteborgsförorten Bergsjön fick mig tidigt att konfronteras med orättvisor. Ilskan över orättvisorna blev min drivkraft.
Resultatet av ojämlikheterna summerade en skolkompis bäst när vi var i tidiga tonåren. Vi måste ha varit fjorton år då jag vid ett tillfälle blev jätteförbannad på honom och frågade varför han gjorde dumheter. ”Det är enklare att vara bäst på att vara sämst än att vara bäst på att vara bäst”, sa han. Jag fick hålla tillbaka tårarna, men orden har följt mig genom livet.
Mycket har hänt sedan slutet av 1990-talet, men mycket är samtidigt oförändrat.
Det är något som är sönder i ett samhälle när barn och unga har tappat tron på sig själva och framtiden. Vuxenvärlden har inte gjort tillräckligt. Sveket är oåterkalleligt när skadan är skedd. Många av de som växte upp i våra icke prioriterade områden har fått fokusera på att överleva istället för att leva.
Våldet är dock inte en naturkraft. Vi kan ändra på den negativa spiralen genom att på riktigt kavla upp ärmarna för att säkra tryggheten och framtiden för dagens barn och unga.
Högerns föreställningar om att endast hårdare tag skulle rädda liv och få slut på det dödliga våldet är verklighetsfrämmande. Vill vi skapa trygghet krävs förutsättningar som skapar tron på att ”Det faktiskt är enklare att vara bäst på att vara bäst”. Det förebyggande arbetet är därför livsavgörande. Bra skolgång, meningsfull fritid och stöd när det behövs till den som behöver det.
Samtidigt krävs det hårdare tag mot vapen- och narkotikainförseln, samt medel- och överklassens efterfrågan på festknarket. Deras festknarkande betalar förortsbarnen med sin barndom och vissa även med sitt liv.
Högerns föreställningar om att endast hårdare tag skulle rädda liv och få slut på det dödliga våldet är verklighetsfrämmande.
Vilken stadsdel du bor i ska inte avgöra dina förutsättningar i livet. Inte heller din livslängd. Våldet är som en cancersvulst. Ju längre vi står handlingsförlamade inför den, desto mer växer den och skördar allt fler liv. Det räcker nu.
Stundtals känns det som att vi lever i ett Sverige som delats upp i ett ”Vi och dom”. Vårt Sverige kan vara bättre. Det får aldrig finnas ett vi och dom!
Evin Incir är Europaparlamentariker (S)
