Evin Incir: Äntligen kan vi sätta stopp för pandemin med könsbaserat våld

Pandemin förvärras nämligen för varje dag som går i det tysta. Många av oss kvinnor och flickor har antigen växt upp med det eller känner någon som utsatts. Fortsatt politiskt ledarskap i Sverige och EU krävs för att få slut på detta historiska lidande.

Vid det här laget har det nog blivit tydligt att jag inte syftar på covid 19. Det könsbaserade våldet är ett brott som i dag nonchaleras i de allra flesta länder världen över och i många fall premieras med straffrihet, i stället för att bestraffas med hårdare tag.

I EU-länder som Polen och Ungern har makthavarna dessutom börjat behandla brottet som en ”familjeangelägenhet”. Högernationalisters attack mot kvinnor och flickors rätt till frihet överraskar inte, men provocerar.

Det könsbaserade våldet är ett brott som i dag nonchaleras i de allra flesta länder världen över och i många fall premieras med straffrihet, i stället för att bestraffas med hårdare tag.

Dessa krafters unkna kvinnosyn ekar inte bara från maktens korridorer i Polen och Ungern. Den finns i vår egen riksdag, våra regioner och kommuner. Därför blev nog få av oss förvånade när Ebba Busch (KD) vägrade debattera mäns våld mot kvinnor under Aftonbladets partiledardebatt i onsdags (17 augusti, 2022) vid debattväxlingen med Annie Lööf (C). I stället la hon sin tid på att prata om helt andra frågor.

Enligt Brottsförebyggande rådet, Brå, begicks 81 procent av de anmälda brotten 2021 mot kvinnor av en närstående eller bekant. Under covid 19-pandemin har mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer ökat kraftigt på grund av att många tvingades stanna hemma med sin förövare. Det är en hjärtskärande utveckling. Våldet drabbar flickor och kvinnor från alla samhällsklasser – det händer i hemmet, på skolor, på arbetsplatser, i ungas parrelationer och även på internet.

I Europaparlamentet fick vi nog. Under hösten 2021 initierade vi därför ett betänkande på området. Själv utsågs jag till den socialdemokratiska europeiska gruppens representant i förhandlingarna av framtagandet av betänkandet.

Förhandlingarna var stundtals tuffa, men resultatet var historiskt – ett lagförslag på området presenterades av EU-kommissionen 8 mars 2022.

Och hör och (kanske inte) häpna – de två svenska högerkonservativa partierna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna, valde, tillsammans med andra högerkonservativa i Europaparlamentet, att inte rösta för betänkandet.

Genom det nuvarande lagförslaget lyckades vi bland annat förankra den svenska samtyckeslagen på EU-nivå. Lagförslaget innehåller samtycke som ett centralt rekvisit för våldtäkt samt nätvåld och tydliga krav ställs på att samtliga EU-medlemmar ska kriminalisera våld mot kvinnor och våld i nära relationer. Detta inbegriper även sexuella trakasserier, könsstympning, hedersrelaterat våld, tvångsäktenskap, förföljelse och ofrivillig nätspridning av intima bilder.

Lagförslaget innehåller samtycke som ett centralt rekvisit för våldtäkt samt nätvåld och tydliga krav ställs på att samtliga EU-medlemmar ska kriminalisera våld mot kvinnor och våld i nära relationer.

Lagförslaget är ett omfattande ramverk med förebyggande, skyddande och straffrättsliga åtgärder. En hel del ytterligare förändringar behöver givetvis göras i förslaget innan det kan nå sin fulla potential. Därefter blir det en tuff match mot vissa av EU:s medlemsstater för att kunna antas det. Valresultatet 11 september är viktigt för ett Sverige som tar ledarskap i EU.

För min del som socialdemokratisk Europaparlamentariker väntar nu ett intensivt år med förhandlingar i feminismens tecken. Innan parlamentet stängdes för ledighet i juli utsågs jag nämligen till Europaparlamentets huvudförhandlare för att få denna historiska lagstiftning på plats.

Evin Incir (S) är Europaparlamentariker