Annons:
Annons:

Erik Bergkvist: Vi måste börja tala allvar om Arktis

Det maktpolitiska läge som Arktisregionen varit i det senaste decenniet har nu börjat röra på sig. Det som tidigare sågs som en framtida säkerhetsfråga har nu blivit ett högst aktuellt ämne. Det är dags att vi börjar prata allvar om Arktis.

Världen förändras snabbt, och i norr verkar det gå i högre hastighet än någon annanstans. Den globala uppvärmningen märks tydligt, vintrarna blir allt mildare. Samtidigt är det i norr som lösningarna på klimatkrisen utvecklas. Framtidens gröna industriinnovationer sjösätts på löpande band i bland annat Skellefteå, Luleå, Boden och Gällivare.

Världens ögon riktas alltmer mot vår region. Tyvärr är det inte bara av uppskattning och beundran. Bakom intresset finns även ambitioner om makt och inflytande i Arktisregionen. Många har redan anmält sitt intresse för områdena och resurserna på våra breddgrader.

Världens ögon riktas alltmer mot vår region. Tyvärr är det inte bara av uppskattning och beundran.

Förra hösten lanserade EU-kommissionen och den europeiska utrikestjänsten EEAS sin arktispolicy. Vid samma tidpunkt antog Europaparlamentet en arktisresolution. I april presenterade Frankrike sin egen strategi för Arktis och Antarktis. President Macron ser sig gärna som en storspelare i världspolitiken och inser vikten av att positionera sig tidigt för att påverka utvecklingen i egen önskad riktning, även om Frankrike ligger långt ifrån Arktis.

Andra har upptäckt potentialen redan för länge sedan. Singapore, som ligger i Mackackasundet i Sydostasien bara drygt tio mil från ekvatorn, har haft observatörsstatus i Arktiska rådet i snart två decennier. Den lilla handelsnationen lägger stora resurser på att bevaka Arktisfrågor, bidra till forskning i området och delta i projekt kopplade till Arktis.

Singapores drivkraft är ingen hemlighet. När den globala uppvärmningen gör Nordostpassasagen norr om Ryssland till en mer pålitlig farled för lastfartyg finns tid och pengar att tjäna. Den i dag helt avgörande Suezkanalens sårbarhet visade sig inte minst när fartyget Ever Given körde på grund och blockerade farleden i en knapp vecka 2021. Effekterna varade i månader efteråt.

Det saknas alltså inte intressenter för de nordligaste delarna av världen. När spänningarna i världspolitiken ökat har läget kring Arktis dock präglats av ett relativt lugn. Många av de viktigaste europeiska och nordamerikanska samarbetena med Ryssland bröts efter annekteringen av Krim 2014, men exempelvis internationella forskningsprojekt i Arktis tillsammans med ryska aktörer kunde fortsätta i samförstånd.

Vi måste vara tydliga med att nordiska delarna av Arktis varken är öde vildmark eller ett öppet råvaruskafferi för den som hinner först, utan en region där människor lever, arbetar, studerar och bor.

De senaste åren har dock Ryssland blivit en alltmer besvärlig medlem av Arktiska rådet, och när invasionen av Ukraina skedde i februari agerade övriga sju medlemsstater resolut och stängde ner alla förbindelser. Nu ser vi ett Arktis som präglas av osäkerhet. Vad Ryssland planerar är det inte längre någon som vet eller kan förutse.

Arktis riskerar att bli en eftertraktad och omstridd bricka i ett maktpolitiskt spel. Vi måste vara tydliga med att nordiska delarna av Arktis varken är öde vildmark eller ett öppet råvaruskafferi för den som hinner först, utan en region där människor lever, arbetar, studerar och bor. Det är människorna som bor här som ska bestämma.

Vi måste börja se på Arktisregionen ur ett säkerhetsperspektiv. Som världen ser ut just nu är en ökad militär närvaro i vårt närområde oundviklig. Men lika viktigt är att se till att det är behoven och viljorna hos de människor som lever i norr som går först, och inte maktambitionerna hos avlägsna aktörer.

Erik Bergkvist är socialdemokratisk Europaparlamentariker

Annons:
Annons: