Annons:
Annons:

Erik Åsbrink: Strid och samverkan

Socialdemokraterna gick framåt både i riksdagsvalet och i många regioner och kommuner. Trots detta förlorade vi regeringsmakten och nu har Ulf Kristersson till uppgift att bilda en ny regering med stöd av Sverigedemokraterna – som blev större än Moderaterna – , Kristdemokraterna och Liberalerna.

Han får det inte lätt. Riksdagsmajoriteten är lövtunn och det finns betydande motsättningar mellan särskilt Liberalerna och Sverigedemokraterna.

Den yttre verkligheten är milt talat besvärlig. Vi har kraftigt stigande energipriser och livsmedelspriser och hög inflation. Sannolikt får vi se betydande reallönesänkningar och även andra grupper – bland annat pensionärer och studerande – får det svårt i vinter.

Attentatet mot Nord Stream påverkar Sverige i hög grad. Angreppskriget mot Ukraina fortsätter. Sveriges Natoansökan är beroende av hur Turkiet agerar. Om några månader inleds Sveriges ordförandeskap i EU.

I denna artikel kommer jag framför allt att fokusera på områden, där det är önskvärt med samverkan över blockgränsen.

Det är naturligtvis viktigt att Socialdemokraterna förbereder sig för en aktiv oppositionspolitik, som kontrast mot högerregeringen, med en inriktning på välfärd, klimat, integration, brottslighet och mycket annat. Det betyder med andra ord strid på vissa områden.

Det kan inte uteslutas att partiet får gripa in under mandatperioden om högerregeringen krackelerar. I flera regioner och kommuner kan Socialdemokraterna, tillsammans med andra partier, överta ansvaret.

Men i denna artikel kommer jag framför allt att fokusera på områden, där det är önskvärt med samverkan över blockgränsen.

Energipolitiken. Den tidigare uppgörelsen sprack, därför att bland annat Moderaterna hoppade av. Det är kanske inte nödvändigt att man är överens över blockgränsen om de kortsiktiga åtgärder som kommer att vidtas i höst. Men det vore önskvärt om man kunde träffa en långsiktig uppgörelse om den framtida energipolitiken. Det handlar bland annat om vindkraft, kärnkraft och prissättningen på el.

Pensionssystemet. Här har partier på båda sidor om blockgränsen gjort utspel i valrörelsen. Det var på ett sätt förståeligt men innebar samtidigt att den pensionsuppgörelse som träffats tidigare blev alltmer urholkad.  Pensionerna är ett politikområde där det är önskvärt att ha ett långsiktigt hållbart system, som inte trasas sönder om det blir ett regimskifte.

Försvaret och säkerhetspolitiken. Här råder i och för sig en bred uppslutning, även om åsikterna går isär om hur snabbt försvarsanslagen ska öka. Säkerhetspolitiken innefattar Sveriges Natoansökan och hur vi ska förhålla oss till det försämrade säkerhetspolitiska läget i Europa och nu även i Östersjön.

Det finanspolitiska ramverket. Det är starkt önskvärt att det finns en uppslutning kring detta. Det kan finnas skäl att se över det och kanske göra förändringar men det borde i så fall ske genom en bred uppgörelse.

Här vilar ett stort ansvar på Ulf Kristersson. Är han beredd att ingå uppgörelser med inte minst Socialdemokraterna utan att Sverigedemokraterna är inblandade?

Breda uppgörelser behöver inte omfatta samtliga riksdagspartier. Men de borde omfatta en ordentlig riksdagsmajoritet med partier på båda sidor om blockgränsen. Så har till exempel gällt för energipolitiken, pensionssystemet och den svenska Natoansökan. Här är Socialdemokraterna och Moderaterna nyckelpartier.

Men det är ett problem att Sverigedemokraterna ingår i högerblocket. Det är svårt att tänka sig uppgörelser med Sverigedemokraterna.

Här vilar ett stort ansvar på Ulf Kristersson. Är han beredd att ingå uppgörelser med inte minst Socialdemokraterna utan att Sverigedemokraterna är inblandade? Kommer Sverigedemokraterna att finna sig i detta och ödmjukt underordna sig? Jag befarar att så inte kommer att bli fallet.

(Artikeln skrevs den 30 september 2022)

Erik Åsbrink är tidigare finansminister och VU-ledamot