Eric Sundström: När människor hjälps åt blir det himmel av helvetet
”Min insats för samhället är nog större nu, jämfört med vad mina texter om politik har åstadkommit”, säger jag till en av mina äldsta vänner. ”Nu underskattar du en viktig del av ditt yrkesliv”, svarar min vän. Sedan är vi tysta som bara gamla vänner kan vara. Kanske lite för länge, vilket får mig att tro att jag har en poäng.
Jag har blivit fotbollstränare för ett lag tjejer födda 2012. En tidig milstolpe är den halvlek i S:t Eriks-Cupen då vi spelade fantastisk fotboll. Vår centrala mittfältare sjönk ned mellan backarna och hjälpte till med de första passningarna, för att sedan följa med upp på offensiv planhalva. Sedan kom vi till avslut i straffområdet. Ren magi.
Det mesta handlar om allt runtomkring som ska möjliggöra den där spelsekvensen. Att åka till fotbollsplaner; planera träningar och ställa ut koner; skapa ordning och god stämning i en grupp tjejer med tusen tankar i huvudet; navigera i en app och reda ut vilka spelare som kommer till nästa aktivitet; motivera och trösta; bygga sammanhållning och ordna träffar utanför planen.
Jag har blivit tränare i en stor klubb (Hammarby, men morfar i himlen ska veta att jag alltjämt är blåvit) och har redan gått flera kurser.
Det är även viktigt att ha en tygkasse för mobiler som ska samlas in; en bra ficka för örhängen som inte har plockats av; ett par extra hårsnoddar – samt oändligt tålamod med föräldrar som inte svarar i appen och spelare som är trötta efter långa skoldagar.
Det finns inslag av personlig utveckling. Jag har blivit tränare i en stor klubb (Hammarby, men morfar i himlen ska veta att jag alltjämt är blåvit) och har redan gått flera kurser. Nu kan jag gå specialkurser om hur man tränar barn med NPF-diagnoser. Fantastiskt – och vilken skillnad jämfört med när jag var ung.
Apropå att inte vara så ung: Jag träffar min vän – som vidhåller att jag inte ska underskatta mitt yrkesliv, så tack för att du läser vidare – eftersom jag har fyllt 50 år. Jag får en helkväll på stan och vi ser ”Liv och död Strömquist” på Dramaten. Vi lär oss att helvetet består av ett överdådigt matbord – men ingen kan äta eftersom besticken är för långa. I den sista scenen firas ett matbord ned från taket, vi skrattar åt ensemblen som inte får i sig något med de långa besticken. Tills de kommer på att de kan mata varandra. När människor hjälps åt blir det himmel av helvetet.
Någon vecka senare träffade jag min gamla chef Margot Wallström och vårt samtal blir en lista över allt som oroar oss: krig, klimatförändringar, klyftor, skjutningar, trollfabriker – ja, ni förstår. När vi till slut tvingade varandra att bli hoppfulla, nämnde hon en idé som luftades på Folk och Försvar i Sälen för ett knappt decennium sedan: En civil värnplikt, en slags medborgartjänst.
Bland det bästa vi har är människans förmåga att samarbeta, hjälpa och att se sig själv i andra.
Utmaningarna är enorma, tilliten minskar, fragmenteringen ökar – och krisberedskapen måste förbättras. Bland det bästa vi har är människans förmåga att samarbeta, hjälpa och att se sig själv i andra. 2015 släppte Arena Idé en rapport – Kräv din plikt, gör din rätt. En utredning om medborgartjänst – som redan då gjorde kopplingen till behovet av att öka befolkningens kunskap om civilförsvars-, kris- och katastrofinsatser.
Att hitta politiska vägar som stärker vår möjlighet att hantera helvetiska utmaningar med himmelskt samarbete i vårt ovärderliga civilsamhälle är ett tips till ett parti som söker efter reformer. Om du är tveksam: Läs rapporten! Bollen är rund, precis som huvudet. Därför kan såväl spelet som tankarna byta riktning.
Eric Sundström är S-debattör
