Eric Sundström: Biden årsrik men ser nästa generation
En gång satt jag och väntade på att få ha ett möte i Vita Husets västra flygel. Min chef – utrikesminister Margot Wallström – var lugn och fokuserad som vanligt. Vi skulle träffa president Obamas säkerhetsrådgivare Susan Rice, som Margot var bekant med. Jag insöp stämningen i den dovt ljussatta och ganska trånga lobbyn, där även en afroamerikansk familj väntade.
Helt plötsligt kommer vicepresident Joe Biden in i rummet. Tankarna börjar fara. Jag skrev min första artikel om amerikansk politik – det brådmogna ämnet var Demokraternas primärval – i skoltidningen Kolhackan. Året var 1984 och jag var tio år gammal. Redan då hade Joe Biden varit senator i elva år.
När SVT:s Utrikesbyrån gjorde ett program om Biden nyligen döptes det i sann Trumpanda till ”Sleepy Joe”. Programledaren sa föraktfullt att valrörelsen är ett ”russinrally” mellan Biden, 77 år, och Trump, 74. Och visst; den förväntade livslängden för en amerikansk man ligger på: 76,1.
Men alla som kan sin amerikanska politiska historia minns ett replikskifte i en presidentvalsdebatt 1984. När Reagan, som då var 73 år, fick frågan om han var för gammal för att vara president svarade han med glimten i ögat: ”Jag kommer inte att utnyttja, för politiska syften, min motståndares ungdom och brist på erfarenhet.”
Joe Biden är gammal. Men så länge en årsrik politiker är fullt frisk så ska personen i fråga naturligtvis bedömas på sina meriter. Jag ogillar Donald Trump eftersom den där västra flygeln har blivit en twittrande, storljugande dokusåpa med kärnvapen som gullar med Putin och negligerar livsviktiga saker som mänskliga rättigheter och klimatet. Trumps ålder är oviktig i sammanhanget.
Joe Biden får mig inte att drömma på det där svulstiga sättet som Obama lyckades med den underbara hösten 2008. Men Biden får mig att längta tillbaka till de åtta år då han var vicepresident, en tid då USA var engagerat i vår multilaterala världsordning, kämpade för klimatet, samt hyllade de nordiska länderna och vår samhällsmodell med ett toppmöte i Vita Huset. Jag har enorm respekt för Bidens politiska erfarenhet, och hur han har hanterat livets sorger.
Mest av allt vill jag att mina döttrar ska få se en amerikansk president på Lilla Aktuellt som tar sitt ämbete och vår planet på allvar. Som må vara gammal, men som ser nästa generation.
Och då ska pappa berätta att när Joe Biden kom in i lobbyn i den västra flygen i det mäktiga Vita Huset, så började han inte med att hälsa på Sveriges utrikesminister. Vicepresidenten böjde sig ned och morsade på barnen i den afroamerikanska familjen. Det säger egentligen allt.
Eric Sundström, LO
