Energin – hur en laddad fråga blev urladdad

Paris, december 2015. Ett nytt klimatavtal sluts, det första riktigt globala eftersom ingen av de 195 länderna satte sig på tvären. Sverige, juni 2016, sex månader senare. Ibrahim Baylan, samordnings- och energiminister, baxar i land en historisk svensk energiöverenskommelse.

– Vi har tillsammans med en 75-procentig majoritet i riksdagen kommit överens om hur vi ska hantera våra energibehov, hur vi ska ställa om till ett 100 procent förnybart system, hur vi ska hantera de kortsiktiga utmaningarna för kärnkraften och för vattenkraften. Det är en styrka för oss, säger Ibrahim Baylan.

Vid halvtid i mandatperioden konstaterar han att regeringen antingen förverkligat, eller fått stöd för, mer än det program som partierna kom överens om.

Vad var svårast?

– Politiskt: förhållandet mellan kärnkraften och målen för det förnybara. Tekniskt: vi är mitt i en energirevolution. Juridiskt: vattenkraften eftersom här kommer EU-direktiv in som reglerar bland annat vattenkvalitet.

När Ibrahim Baylan fick frågan av statministern för två år sedan om att bli energiminister blev han något förvånad.

– Jag kunde lite energipolitik, men inte mer än vad man som allmänpolitiker kan.

Men Stefan Löfven hade varit tydlig med att han ville ha en blocköverskridande energiöverenskommelse och att det var den viktigaste uppgiften.

– Jag tror Stefan Löfven såg hur jag närmade mig frågor och han gillade det, säger Baylan och tillägger att samarbete inte annars verkar vara på modet.

Han fortsätter:

– Alla begriper att det ända sedan folkomröstningen på 80-talet har funnits olika uppfattningar om energipolitiken. Nu har vi visat att vi är beredda att ta ett ansvar. Det är viktigt med den stabiliteten i en orolig omvärld.

Att samarbeta med Miljöpartiet är på ett sätt en större utmaning, men samtidigt ganska likt mot när han satt i regeringen förra gången, arbetet organiseras på samma sätt.

– Att sitta i regering var helt nytt för Miljöpartiet, men även för oss som inte suttit där på åtta år var det en lärokurva. Sedan har vi olika partikulturer och det måste man ta hänsyn till. Men som samordningsminister gör jag inte skillnad på en socialdemokrat eller en miljöpartist. Vi är en regering.

Det finns de som kritiserat Ibrahim Baylan för att vara osynlig men han säger att det är en medveten strategi. Han vill inte ha det där snabba uppdaterandet på sociala medier utan närmar sig hellre komplicerade frågor steg för steg.

– Vilka är de verkliga utmaningarna, mer än dem vi ser på ytan? Vilka är aktörerna som skulle kunna samarbeta? Vad finns det för verktyg? Det är det politik handlar om för mig: att åstadkomma resultat. Att se utmaningarna och sedan faktiskt förändra något.

Arbetssättet går att tillämpa på andra laddade frågor, till exempel hans nya uppdrag: att bryta segregationen och öka integrationen. Baylan konstaterar att där är det lätt att vara populistisk.

– Men människorna som bor i de här områdena är trötta på att det plockas politiska poänger på dem och det förstår jag.

Han tycker det är fel att se det som att enda vägen är att lämna, flytta, att det bara är så man kan nå framgång.

– Man måste kunna förverkliga sina drömmar om ett gott liv oavsett var man bor. Vi får inte ge upp om att vi ska ha bra skolor och bra arbetsmarknad överallt i vårt land. Ingen föds till att bränna bilar eller att misslyckas i skolan, utan det finns olika anledningar. Det är de anledningarna vi måste ta oss an, säger Baylan som själv är uppvuxen längst ut på röda linjen på Stockholms tunnelbana.

Han var tio år när han kom till Norsborg och Sverige och lämnade sedan Stockholm för Umeå när han var 21 för att plugga.

Från början tänkte han inte på hur det var att bo i förorten. Det var först i början av 90-talet som det ”kröp in på skinnet”. Ekonomisk kris, Ny Demokrati som kom in i riksdagen med en agenda påminnande om Sverigedemokraternas, och Lasermannen som sköt ett flertal personer. En av dem en släkting till Ibrahim Baylan.

– Alla problem knöts till oss med invandrarbakgrund. Svaret var ’släng ut dem’. Det var nog först då jag på djupet kände att livsvillkoren var sämre där jag bodde. Jag känner igen den känslan i dag. ’Det är ingen idé att försöka, för de vill inte ha oss här ändå’, förklarar Baylan.

Finns den känslan blir det betydligt svårare att upprätthålla respekten för gemensamma lagar och regler. Känslan är dessutom en självuppfyllande profetia. Det är lätt att se sig som ett offer för omständigheterna, menar Baylan.

Han berättar om sina egna svårigheter med att en gång i tiden få gå med i Socialdemokraterna. Efter tre ifyllda talonger som inte gav något resultat tänkte han att ’jaha, de vill inte heller ha mig’.

I stället gick han en dag fram till två killar från Socialdemokratiska högskoleföreningen på Umeå universitet som ställt upp ett bokbord.

– Jag vill bli medlem, ska det vara så svårt? Nej, det är bara att fylla i en talong här, sa de. Inga fler talonger, sa jag. Har ni inte några möten? Och det hade de ju.

På den vägen är det.

Energiöverenskommelsens ABC

Mål 2040: 100 procent förnybar energi.

Mål 2045: Inga nettoutsläpp.

• Avvecklingslagen om kärnkraft återinförs inte.
• Förlängd så kallad kärnkraftsparentes.
• Inget statligt stöd för kärnkraft i form av subventioner.
• Skatten på termisk effekt avvecklas stegvis under två år, start 2017.
• Vattenkraften byggs ut genom effekthöjning i redan befintliga verk med moderna miljötillstånd.
• Fastighetsskatten på vattenkraftverk sänks till 0,5 procent.
• Elcertifikatsystemet förlängs och utökas med 18 TWh nya certifikat till 2030.
• Energieffektiviseringsprogram för den svenska industrin ska införas, om man hittar ansvarsfull finansiering.
• Överföringskapaciteten ska öka.

Vad är du mest nöjd med i överenskommelsen?

– Att vi fick ihop helheten. Men det betyder inte att vi har svar på alla frågor.

– Att vi nu har ett gemensamt förhållningssätt till den fråga som spökat i energidebatten under så lång tid: kärnkraften.

– Att vi har bred enighet om ett helt förnybart system till 2040.

Regeringens steg för att minska segregationen

• Bekämpa brottsligheten.
• Knäcka långtidsarbetslösheten.
• Lyfta skolorna och elevernas resultat.
• Stärka samhällsservicen och minska bostadssegregation och trångboddhet.
• Stödja civilsamhället och arbetet för demokratiska värderingar.

Men vad betyder det konkret…?

Jo, bland annat:

• • Straffen för brott mot blåljuspersonal ses över.
• • Arbetsförmedlingen ska öka sysselsättningen bland utrikes födda kvinnor.
• • Inslussningsgrupper ska förebygga återfall i brott.
• • Det ska finnas myndighetsservice i socialt utsatta områden.
• • Förskolor som har det tufft och skolor med låga kunskapsresultat ska få utökat stöd.
• • Ökat stöd till civilsamhällets och kommunernas arbete mot våldsbejakande extremism.