Annons:
Annons:

Elever bör få undervisning om psykisk ohälsa

Tecken pekar på att stressen kryper allt lägre ned i åldrarna. På samma sätt som elever i högstadiet och gymnasiet har sex- och samlevnads undervisning så bör undervisning i psykisk ohälsa få ett större utrymme för att undanröja fördomar, ta bort skam och stigma kring psykisk ohälsa.

Jag blev chockad över knivmordet i Visby, några stenkast ifrån Almedalsscenen, tre dagar tidigare hade jag promenerat på Donners plats, där den tragiska händelsen ägt rum, för att se vilka organisationer som hade tält och panelsamtal, hälsade på flera partivänner. På kvällen lyssnade jag till Magdalena Andersson, ett stort antal åhörare fanns på plats, en vacker sommarkväll.
Två dagar senare besökte jag mordplatsen för att visa mitt deltagande i sorgen och möttes av ett hav av blommor, lappar med hälsningar.

Enligt uppgifter i media var den 32-åriga gärningsmannen missnöjd med den psykatriska vården, Ing-Marie Wieselgren, samordnare för psykisk hälsa på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) blev gärningsmannens måltavla. Ing-Marie Wieselgren hade deltagit i flera panelsamtal under Almedagarna. Wiselgren brukade arbeta extra på sommaren som psykiatriker på Akademiska sjukhuset. Staffan Fredriksson som försvarar 32-åringen, uppger att gärningsmannen hade lidit av allvarliga psykiska problem i flera år och attacken var riktad mot den svenska psykiatrin och samhället i stort (DN 9/7). Säpo klassar knivmordet som ett terroristbrott (SVT 11/7).

Finns det bland delar av befolkningen stress, psykisk ohälsa och depressioner? Stressen är ganska utbredd bland arbetstagare som har hög arbetsbelastning, lite inflytande och brist på återhämtning (pauser, raster, vila, sömn).

Stressymtom kan ta sig ett eller flera uttryck: huvudvärk, stressmage, ont i lederna, koncentrationssvårigheter. Sömnproblem är ofta kopplat till stress, svårt att somna, vaknar för tidigt. Vidare ökad stresskänslighet, trögtänkt hjärna, sämre immunförsvar, ökad risk för infektioner, den psykisk ohälsan kan resultera i utmattningssyndrom eller depression.

Tecken pekar på att stressen kryper allt lägre ned i åldrarna, bland elever främst på gymnasiet och  högstadiet: bland annat tentastress, it-stress, stress för att inte hänga med i undervisningen.

Det finns uppgifter att elever i  olika delar av landet söker sig till barn- och ungdoms-psykiatrin (BUP) för att de mår dåligt, är deprimerade eller har andra psykiska besvär. Väntetiderna kan vara ganska långa, det kan utgöra en evighet för en ungdom. Har inte elevhälsan på skolorna möjligheter att stötta elever som mår dåligt? Elevhälsan (elevhälsoteam) brukar bestå av bland annat en skolkurator, skolsköterska, skolpsykolog, skolläkare. Är tveksam till om alla skolor har fullständigt elevhälsoteam? Vilken uppfattning har skolminister Lina Axelsson Kihlblom?

Jag utgår ifrån att elevhälsans personal inte bara sitter bakom en stängd dörr, en röd lampa som visar upptaget. Elevhälsans personal måste bli mera synlig på skolgården, i korridoren och i klass-rummen, presentera sig, tala om vad de arbetar med, vad de kan bidra med, stötta genom enskilda samtal. Bygga relationer och skapa förtroende hos eleverna.

På samma sätt som elever i högstadiet och gymnasiet har sex- och samlevnadsundervisning så bör undervisning i psykisk ohälsa få ett större utrymme för att undanröja fördomar, ta bort skam och stigma kring psykisk ohälsa.

Grund- och gymnasieskolors elevhälsa har ju som bekant stängt under sommarlovet, var vänder sig elever som mår dåligt? BUP-mottagningen? Vårdcentralen? Eller frivilliga organisationer?

Rustan Rydman
kassör, Maria-Södra station S-förening


Annons:
Annons: