Dubbla budskap i folkmordsfrågan

I stället hänvisas till egna bedömanden, andra länders erkännanden eller uttalanden från EU-parlamentet eller FN-organ. Det visar AiP:s genomgång av riksdagsmotioner och frågor till statsråden under de två senaste mandatperioderna.

Vice statsminister Ebba Busch (KD) krävde i partiets vårbudgetmotion 2019 att regeringen skulle erkänna IS våld mot kristna minoriteter som ett folkmord.

”Kristdemokraterna vill se fredade zoner för minoriteter i Syrien och Irak och en svensk regering som verkar för att den etniska och religiösa utrensningen av kristna… ska erkännas som folkmord”, skrev Busch.

Motionen skrevs två år före den första enskilda domen om folkmordsbrott mot yazidier i Frankfurt i december 2021.

KD föreslog en särskild tribunal för att döma till ansvar för det folkmord som KD, före prövning, menade att IS hade begått.

”Oförmågan att ingripa när brott mot mänskligheten och folkmord begås är skamlig”, skrev Lars Adaktusson (KD) och Andreas Carlsson (KD), i dag infrastrukturminister, i en motion 2018.

Ett argument för att invänta domstolsbedömning är att konflikten i Gaza är pågående och därmed svårbedömd. 

Moderaternas dåvarande utrikespolitiska talesperson Hans Wallmark krävde dock 2021 att S-regeringen skulle driva på inom EU för att få Kinas behandling av uigurerna i Xianjiang att definieras som folkmord. 

Wallmark hänvisade i en skriftlig fråga till utrikesminister Ann Linde (S) inte till ett avgörande i domstol utan till att USA:s utrikesminister sagt att det pågår ”ett försök att begå folkmord”. 

Även Liberalerna förklarade i en motion 2021 att ”Kinas behandling av uigurerna alltmer liknar ett demografiskt folkmord”.

Motionen skrevs under av blivande ministrarna Johan Pehrson (L) och Mats Persson (L) samt Joar Forssell (L), i dag utrikespolitisk talesperson.

I dag vill inget Tidöparti ta ordet folkmord i sin mun när det gäller Gaza, utan hänskjuter den bedömningen till den Internationella domstolen. 

– Juridiska termer som folkmord måste slås fast i domstol, det är inte upp till politiker att bedöma, säger nu Joar Forssell (L) till Sydsvenskan.

Detta trots att experter som Mark Klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, anser att Israels agerande gör det befogat att nu beskriva det som händer i Gaza som folkmord.

– Att enskilda regeringsföreträdare och andra ledande politiker avfärdar folkmordsfrågan med att en domstol måste avgöra det – samtidigt som de i andra sammanhang inte har åberopat domstolsbeslut, utan själva har sagt att det här eller det här är ett folkmord – det är en dubbelmoral och ett hyckleri, säger Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Att medvetet svälta en befolkning och skylla på andra är att betrakta som folkmord, anser Sverigedemokraterna. Detta enligt en riksdagsmotion, av bland andra den utrikespolitiska talespersonen Aron Emilsson (SD). 

Det gäller dock inte den nu av FN konstaterade svälten i Gaza 2025, utan svältkatastrofen Holodomyr i Ukraina 1932, som SD vill att regeringen ska erkänna som ett folkmord.

SD-ledamöterna beskriver hur Stalins Sovjet konfiskerade mat och samtidigt drev en propagandakampanj om att maten stals av ukrainare för att motverka sympatier för den svältande befolkningen.

Här finns paralleller till dagens debatt om Israels stopp för matleveranser till Gaza och försvaret att det är Hamas som stjäl maten. SD vill dock inte kalla svälten i Gaza för ett folkmord.

När det gäller Israel har Ebba Busch (KD) markerat hårt att anklagelser om att Israel medvetet skulle svälta ut befolkningen i Gaza gynnar Israels motståndare Hamas.

”Det är otvetydigt att Hamas bär det stora ansvaret för kriget och det mänskliga lidandet i Gaza”, förklarade Ebba Busch (KD) i en kommentar – utan att invänta prövning av Internationella domstolen.

I december 2024 larmade både Human Rights Watch och Amnesty om potentiellt folkmord. 

På en fråga i riksdagen huruvida regeringen kommer att driva på inom FN och EU för att säkerställa att inte folkmord äger rum i Gaza, svarade utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) i januari:

”Såväl Internationella brottmålsdomstolen som Internationella domstolen har pågående utredningar som rör den aktuella situationen. Sveriges stöd till dessa internationella domstolar är orubbligt och vi värnar deras självständighet och integritet”. 

Ulf Bjereld visar regeringen viss förståelse i att det krävs mycket för en regering för att erkänna folkmord. Till exempel har både S och M som partier erkänt folkmordet på armenier, men inte som regeringar. Det är regeringens beslut som är det avgörande, vilket kan skapa problem i utrikesrelationerna. 

– Det är svårare för en regering att erkänna folkmord för det får politiska komplikationer på ett helt annat sätt än för partier eller enskilda politiker, säger Bjereld.

– Men det är ändå viktigt att vara anständig i retoriken. Att som minister säga att vi kan inte erkänna det här som ett folkmord av juridiska skäl, om man tidigare som oppositionsledare har stämplat olika ageranden som folkmord utan det har varit juridiskt belagt, då hamnar man i en ohållbar position.

Om man överlåter frågan till domstol så slipper man själv ta ställning?

– Precis, men då finns det en risk att man passiviseras. Då glömmer man att en viktig del i folkrätten är att varje stat har ett eget ansvar för att förhindra pågående folkmord. Så om man inte vill säga att det är ett folkmord, så måste man ändå tala klarspråk och säga att här finns risk för ett folkmord som pågår och därför måste vi agera, säger Ulf Bjereld.

Detta gjorde alltså Moderaterna och Liberalerna i fråga om uigurerna i Kina. Och 2023 uppmanade Björn Söder (SD) utrikesminister Tobias Billström (M) att agera för att förhindra ett folkmord i Nagorno-Karabach. 

Det är naturligtvis lättare att definiera ett folkmord i efterhand med tillgång till vittnen och dokumentation. Men åberopandet av ett potentiellt folkmord är en viktig påtryckning för att få slut på våldet.

KD-ledamoten Gudrun Brunegård (KD) menar i en motion att erkänna Stalins utsvältning av Ukraina som folkmord skulle vara ett stöd för det ukrainska folket i dag under den ryska invasionen.

Sedan valet 2018 har hela 187 motioner lagts i riksdagen som tar upp folkmordsfrågan på ett eller annat sätt. Miljöpartiets Märta Stenevi har till exempel motionerat om en kriminalisering av förnekelse av folkmord.

S-riksdagsledamöter lyfter IS attacker, Seyfo 1915 och Srebrenica 1995. 

KD- och SD-motionerna om folkmord handlar främst om övergrepp mot kristna:

”Sedan länge är kristna den mest förföljda religiösa gruppen i världen, med omfattande förföljelse i Mellanöstern och delar av Afrika och Asien”, skriver Ebba Busch (KD) i en motion 2021.

– Det finns så klart ideologiska överväganden, att man väljer att lyfta Sovjetunionen eller folkmord just mot kristna. Man använder folkmordsfrågan som politiskt medel också. Där man har sina sympatier och sin solidaritet så är man snabbare med att stämpla angriparen som folkmord, säger Ulf Bjereld.

Det finns förvisso ett brett stöd att den Internationella domstolen nu dömer av folkmordsfrågan om Gaza. Men inte för att processen bromsar insatser.

– Det är domstolar som ska avgöra det. Men man kan inte vänta på vilken brottsrubricering en domstol ska sätta för att agera. Jag tycker det är solklart att det som har begåtts under lång tid är krigsbrott och brott mot mänskligheten. Det är tillräckligt för att omvärlden ska agera. Det är också så den Internationella brottsmålsdomstolen har formulerat sin stämning mot Netanyahu och hans förra försvarsminister, säger Morgan Johansson (S).

Centerpartiets utrikespolitiska talesperson Kerstin Lundgren går längre och menar i en motion att det alltid endast domstol som ska avgöra.

”För att brott mot mänskligheten och folkmord inte ska politiseras eller förminskas av politiska skäl är det viktigt att det finns förutsägbara processer som utgår från att domstol ska pröva dessa brott.”

Det är endast Vänsterpartiet som här och nu tydligt uttalar att det pågår ett folkmord i Gaza, men både S och MP öppnar för den bedömningen och nämner folkrättsbrott och etnisk rensning, vilket är en tydlig markering. 

– Om man lägger ihop allt det som skett: använda svält som vapen, uttalanden från regeringshåll att man vill driva ut palestinierna från Gaza och det faktiska agerandet är det mycket som talar för att en domstol skulle komma fram till att det är ett pågående folkmord, säger Morgan Johansson (S).

Nooshi Dagostar (V) kräver i en motion att Sverige ska ställa sig bakom Sydafrikas folkmordsanmälan mot Israel till den internationella domstolen i Haag.

AiP har sökt Joar Forssell (L), Ebba Busch (KD) och utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) och partiernas pressansvariga för kommentarer om de dubbla budskapen i opposition och i regeringsställning när det gäller kraven på domstols utlåtande om folkmord.