”Diktatorerna är rädda för oss artister”

80-åriga Arja Saijonmaa har varit aktiv som artist i nära 60 år, och som aktivist ungefär lika länge. Hon har gett röst åt befrielserörelser genom sin sång, varit goodwillambassadör inom FN och arrangerade en fredsgala i Oslo som mynnade ut i ett nytt fredsavtal mellan Yassir Arafat och Shimon Peres, för att nämna ett fåtal exempel.

– Jag är artist främst men jag vill göra konst som har betydelse.

Under åren med FN försökte hon få till stånd Artister utan gränser, inspirerat av Läkare utan gränser.

– Vi artister måste vara med när det krisar i världen, inte två år efter med pälsar och glittrande diamanter på någon FN-gala för att samla pengar.

Att samla in pengar är också viktigt, tillägger hon, för det behövs, och enligt henne kan kulturen även spela en aktiv roll i konflikthantering. Hon fick in en skrivning i Unescos stadgar om specialprogrammet ”Arists Across Frontiers”.

Ett konkret resultat var att hon fick fria händer att arrangera en fredskonsert för Israel-Palestina i Oslo, ett år efter att Osloavtalet slöts 13 september 1993. Jobbet fick hon göra från grunden – bjuda in gäster, boka arena, få dit artister. Arja Saijonmaa beskriver hur hon satt med två volontärtjejer i en Unesco-lägenhet i Oslo, med grön heltäckningsmatta och en fax i ett hörn, och funderade på var de skulle börja.

En av dem hon pratade med var Sveriges tidigare utrikesminister Sten Andersson, som uppmanade henne att skriva direkt till PLOs Yassir Arafat och Israels utrikesminister Shimon Peres. Hon var tveksam – inte kunde väl hon – men Sten Andersson envisades.

I boken beskriver hon noga hur hon gick till väga för att få konserten i hamn, med deltagande av Arafat och Peres, kända artister och en stor kör med barn från Israel, Palestina och Norge. Kanske kommer det en dag till användning som en handbok för en nystart i fredsprocessen.

– Nu är det så fruktansvärt, hela katedralen som var en nästan färdig tvåstatslösning har rasat. Därför ville jag skriva ner hur vi gjorde. Det blev en närvaro av musikens språk, känslans språk, och det resulterade i en timmes paus i konserten när parterna gick iväg och började förhandla igen.

– Det går att få lyckliga slut, jag har varit med om tre. Jag är optimist.

Hon är stolt över åren med FN.

– Jag trodde och jag vill fortfarande tro på FN som den enda gemensamma nämnaren för människosläktet.

Politisk har hon varit, men inte partipolitiskt bunden. Hon har sjungit på valturné med Olof Palme och Carl Bildt och kandiderat i val i Finland, lättad över att inte blivit invald. Med Olof Palme delade hon engagemanget för fred och solidaritet och för de politiska flyktingarna från diktaturens Grekland och Chile.

– Som jag har hört var Olof Palme en av dem som hjälpte den store kompositören och motståndskämpen Mikis Theodorakis att komma ut ur Grekland, säger hon om den man som får sägas vara starten till hennes internationella karriär.

Med Carl Bildt var den gemensamma nämnaren ett stort engagemang för Europa – de träffades på en krog och började rita kartor på baksidan av en meny.

– Jag ser stora likheter mellan dem, säger hon om de två svenska politikerna.

Ett samtal med Arja Saijonmaa är en virvelvind av världsdelar och dramatiska händelser, kända artister och politiker, känslor inför diktaturers fall och tankar om kulturens betydelse.

– Sångens makt är enorm. De sista som fick tillåtelse att återvända till Chile var Inti Illimani, min kära grupp som jag gjorde ”Jag vill tacka livet” med. Där ser du hur rädda diktatorerna är för oss artister, för de vet sångens makt!

En röd tråd är hennes övertygelse om att alla måste ha rätt att känna sin identitet och att utöva sin kultur.

Hon berättar om när flyktingar från Guatemala fick lära känna sina rötter genom att gräva ut Mayaruiner i Mexiko. Och när hon såg namibiska kvinnor återvända från flyktingläger och slå sig ner på en bit land – där deras rötter fanns.

– Vad är det som drev dem tillbaka? Det var sinnenas minne – lukterna, färgerna. På samma sätt som jag har sinnenas minnen när jag går längst min saunastig. Därför menar jag att krig oftast börjar när någon inte får sin identitet erkänd, när de inte får sjunga sina sånger, äta sin mat, utöva sin religion, läsa sina böcker. Därför har mitt tema under tiden i FN varit att vi artister borde vara med i tidigt stadium vid konfliktlösning.

”Arja – En sång om frihet” är utgiven av Ekerlids förlag.

Engagemanget inom FN avrundades vid millennieskiftet. Då vände hon i stället blickarna hemåt Finland och den egna saunan. Det resulterade så småningom i en bok om saunan – ur ett filosofiskt perspektiv.

Hon fick se mycket misär under tiden med FN. Men trots att hon mötte människor som var fördrivna och ingenting hade tyckte hon att de mötte henne med större generositet och kärlek än människor i den välnärda västvärlden.

– Vi ombeds hela tiden att bidra, det blir en hets på vårt samvete så många av oss känner att vi inte orkar längre. Då tänkte jag att vi måste också med gott samvete kunna ta hand om oss själva så att vi orkar delta och bära vår del av världens gemensamma skuld.

För henne är svaret att återvända till naturen, symboliserad av saunan. Med vatten och vind, tystnad och ren natur och eld. Det blev också en resa tillbaka till hennes egen identitet.

För att kunna skriva memoarerna har hon gått igenom sina gamla dagböcker. Det har varit mycket jobb, säger Arja Saijonmaa, men också intressant – det var som att leva livet en gång till.

– Det är en bok om livet som politiskt medveten artist. Jag har fått privilegiet att sjunga på många speciella platser, med vanligt folk och presidenter och kungar. Båda är lika viktiga.
Och om hon är övertygad FN-vän och Europavän så är hon också nordist som turnerat i otaliga folkparker och kulturhus.

– Jag har hela mitt liv velat bygga broar mellan alla nordiska länder. Jag tog in tangon och saunaboken till Sverige och presenterade svensk kultur i Finland – det har inte alltid varit så lätt.

Arja Saijonmaa

Född: Sankt Michel i Finland.

Sysselsättning: Artist, skådespelare och författare.

Ålder: Nyss fyllda 80 år.

Känd för: Sånger som ”Jag vill tacka livet” och ”Högt över havet”. Har deltagit i Melodifestivalen i både Sverige och Finland och deltagit i underhållningsprogram som ”Let’s dance” och ”Så mycket bättre”.

Läs ett utdrag ur Arja Saijonmaas självbiografi här.