Annons:

Det ljusnar för Sverige

Prognosen för Sveriges statsfinanser är så ljus att Magdalena Andersson behöver solglasögon. Med den glimten i ögat presenterar finansministern nya positiva signaler om ekonomin och att jämlikhet nu blir styråra för den ekonomiska politiken.

2016 går Sveriges statsfinanser med 10 miljarder kronor i överskott, igen.

– Vi har haft två år med mig som finansminister och två år med överskott i de offentliga finanserna, säger Magdalena Andersson med tydlig adress Moderaterna.
Detta trots det stora flyktingmottagandet förra året.

Magdalena Andersson kommer nu även att införa ett nytt styrinstrument, en jämlikhetsindikator, för den ekonomiska politiken.

Socialdemokraterna har länge framhållit att små klyftor inte bara är bra för sammanhållningen i landet, utan även bara för den ekonomiska tillväxten. På senare år har detta även kommit att föras fram av institutioner som OECD, IMF och Världsbanken

– Fördelningsfrågor har fått ett tydligare fokus i ekonomkåren. Jag är övertygad om att jämlikheten kommer att få större utrymme i debatten i hela västvärlden de kommande åren. Jag välkomnar den debatten, säger Magdalena Andersson.

Hon pekar bland på eftervalsdebatten i USA och på att många arbetare inom OECD har fått se sina inkomster sjunka, trots ett par decenniers tillväxt.

– Det är klart att i de grupperna finns säkert en del väljare som börjar fundera på om det här med globalisering och internationalisering verkligen är någonting för dem och deras familjer. Inte minst när man bor i samma länder som människor med väldigt höga inkomstökningar, en global elit. Det är klart att det skapat spänningar som också kan få politiska effekter.

I Sverige har inte klyftorna vuxit på samma dramatiska vis som i USA. Enligt Magdalena Andersson är det kollektivstadgade löner som gett breda löneökningar i kombination med högst skatteuttag och en generell välfärd. Däremot har under 2000-talet andelen hushåll som har en svag ekonomi (under 60 procent av medianinkomsten) ökat från 10 till 15 procent.

– Utvecklingen tog fart 2006–2010. De var de åren som jobbskatteavdragen stod för en stor del av dåvarande regeringens politik.

Sedan 2015 minskar nu andelen fattiga hushåll. För att säkerställa att den utvecklingen fortsätter vill nu alltså regeringen stämma av den ekonomiska politiken. Sedan tidigare har regeringen haft styråror som överskottsmålet, målet om EU lägsta arbetslöshet 2020 och jämställdhetsbudgetering. Nu ska även jämlikheten stämmas av kontinuerligt.

Finansdepartementet kommer dessutom att göra prognoser över jämlikhetsutvecklingen.

– När vi gör prognoser över 2016 och -17 så är bedömningen att vi har en kurva som vänder neråt, med en ökad jämlikhet. Det handlar naturligtvis om att arbetslösheten minska, men också om en mer inkomstfördelande politik, säger Magdalena Andersson.

Hon pekar på insatser som höjd skatt för höginkomsttagare, sänkt skatt för de fattigaste pensionärerna, slopad bortre parentes i sjukförsäkringen, höjd sjuk- och aktivitetsersättning och höjt underhållsstöd för ensamstående föräldrar.

– Vi ska nu följa det här tydligare, inte bara för att vi tycker det är rätt och riktigt med ett samhälle som håller ihop och en jämn inkomstfördelning, utan för att det också är något som kan vara bra för den ekonomiska utvecklingen.

Annons: