Annons:

”Det här är en fullständig kollaps”

Foto: Kristoffer Marchi

Hur gick det till när politikerna i Stockholms läns landsting fattade beslut om att bygga vad som skulle bli världens dyraste sjukhus, Nya Karolinska?

Ett ideologiskt motiverat mastodontprojekt som svämmade över alla ekonomiska breddar och rundade den demokratiska insynen?

Om det skriver SVD-reportrarna Henrik Ennart och Fredrik Mellgren i boken ”Sjukt Hus” (Ordfront).

Politikerna snabbt hamnade i händerna på byggbolag och riskkapitalister samtidigt som konsulter med tveksamma bindningar matade beslutsfattarna med rätt underlag. Den politiska debatten kvävdes av affärssekretess.

Boken handlar egentligen om hur den demokratiska processen slutade fungera?

– Det är ju det som det mest skrämmande, Detta har dragits igenom med ett stort hemlighetsmakeri, säger Fredrik Mellgren (till höger på bilden).

Vad hade hänt om det hade varit full insyn?

– Då hade aldrig blivit det här kontraktet. Det är helt otänkbart. Hemlighetsmakeriet var en förutsättning för att det skulle bli ett kontrakt

Notan till Stockholms skattebetalare är idag lika saltad som finanslandstingsrådet Catharina Elmsäter-Svärds (M) leende var brett när det historiska beslutet fattades 2010: Åtminstone 29 miljarder jämfört med avtalade 14,5 miljarder. En fördubbling.

Parterna fattade symboliskt varandras händer för fotograferna när jätteaffären. Offentlig-Privat-Samverkan (OPS), skrevs under. (På bilden: Mats Jönsson, vd och koncernchef på Coor Service Management, Catharina Elmsäter-Svärd (M), Stig Nyman (KD), Johan Karlström, Skanskas vd och koncernchef.)

LÄS MER: ”Privat blåsning av det offentliga” / AIP

Henrik Ennart och Fredrik Mellgren.

Men exakt hur tilltrasslade relationerna mellan dessa händer egentligen var har det krävt årtal av journalistiskt grävande för att reda ut, och ju länge Ennart och Mellgren grävt desto större är rötan.

– Det är en fullständig kollaps skulle jag säga. Man tar inte ansvar för kostnaderna. OPS lockar ju till att investera nu och betala sedan, säger Fredrik Mellgren.

En fingervisning är att avgående finanslandstingsrådet Torbjörn Rosdahl (M) i dag på en direkt fråga inte kan säga om det här är en bra affär.

– Han säger att det vet jag inte. Och det får vi inte redan på förrän 2040, när avtalet går ut. Det är anmärkningsvärt. Han har försvarat det här med att det går på räls, det är på öret och tidplanen håller vi på timmen. Men om han själv tycker att det är en bra affär, det kan han inte säga.

Ennart och Mellgren kan redovisa en lång rad underlag, hemliga rapporter samt sekretessbelagda eller icke diarieförda handlingar som visar hur varningsklockorna blinkade rött tidigt men mörkades. Det tecknar även en skrämmande bild av hur politiker och tjänstemän nästan från start solidariserar sig med projektet snarare än med skattebetalarna.

Det mest iögonfallande är när affären, som bygger konkurrensutsättning drivs vidare trots att det bara finns en anbudsgivare, Skanska.

– Det är en fundamental misstag man gör när man går vidare med ett enda anbud. Det försvaras av alliansen med att de inte visste att de vara ensamma men det är ett hårresande argument, säger Fredrik Mellgren.

Ansvaret vilar tungt på politiker som Catharina Elmsäter-Svärd (M), Stig Nyman (KD).
I boken levereras en närmast förödande kritik mot OPS-finansiering, med exempel på enorma problem med fördyringar i Storbritannien. Dessa kan knappast ha undgått alliansen, eftersom Skanskas och partnern Innisfrees brittiska sjukhusbygge varit den stora referenspunkten.

AiP publicerar i veckans tidning ett utdrag ur boken som handlar projektet ursprung är moderaten Ralph Lédel spelar en viktig roll. Tillsammans med Karolinska Institutets rektor Hans Wigzell skissar de stora planer.

– Det ska vara exklusivt och mycket forskning. Det finns med redan från start. Under hela 90-talet är Lédel en förkämpe för dem som tycker det är bra med konkurrensutsättning och att skapa interna marknader i offentliga system.

OPS är på modet i Storbritannien.

– Han ser en möjlighet att göra det som han säger ”så privat som det bara går”.

Ledel idkar i efterhand självkritik mot att de inte såg hur NKS riskerade blir en gökunge som tränger undan resurserna till den övriga vården inom landstinget.

– Det är ett av de stora misstagen som begås i den här långa processen.

Spelet bakom NKS-skandalen

Skandalen kring Stockholms läns landstings bygge av Nya Karolinska har främst handlat om miljardrullningen och affärssekretessen.

Boken ”Sjukt hus” visar även hur konsultrapporter där varningsflagg restes mot OPS-modellen medvetet mörkades och hur andra rapporter riggades för att gynna affärsupplägget.

Alliansen svängde i landstinget i september och gick med på en oberoende granskning av NKS-aff­ären. Den skulle kosta max 14,5 miljarder kronor men notan är nu uppe i storleksordningen 29 miljarder.

Att OPS-avtalet blev ett dyrt misstag är i dag oomtvistat. Men avtalet drevs ändå igenom, trots förödande erfarenheter från Storbritannien.

SvD-reportrarna Henrik Ennart och Fredrik Mellgren beskriver  i deras bok ”Sjukt Hus” (Ordfront förlag) hur den ideologiska övertygelsen hos tidigare landstingsrådet Ralph Lédel (M) såg OPS, Offentlig-Privat-Samverkan, som ett sätt att privatisera så långt det var möjligt.

– Det finns en väldig vilja att driva fram en OPS-lösning. Det sker i och med att alliansen tar över efter valet 2006. Men i praktiken är det långt innan man beslutar sig för vilken finansieringsform som ska användas. De som utreder finansieringsformen är ju två stora konsultbolag, som båda har stora affärsintressen i OPS-lösningar, säger Henrik Ennart.

En av de stora anledningarna till miljardrullningen är att Skanska blir enda anbudsgivaren. Konsultbolaget Price­waterhouse Coopers, PwC, konstaterar redan i en förstudie att andra bolag än Skanska knappast är intresserade. Men uppgiften mörkades.

– Det valde man att lägga i skrivbordslådan.  Det var något som aldrig kom fram. Det är ju en av de viktigaste rapporterna för hela beslutet om bygget. Det är intressant när man läser rapporten – de har verkligen vägt orden på guldvåg: ”På grund av tidsbrist har inte alla haft möjlighet att svara.” Det är ett rent falsarium, säger Henrik Ennart.

”Skattebetalarnas pengar går till lobbyister som levererar skräddarsydda utredningar med förväntade resultat”, som det uttrycks i boken.

Men processen rullar på. PwC lyfter fram två sjukhus som goda internationella OPS-exempel.

– Båda de sjukhusen har PwC jobbat med. Ett av dem är St Barts Royal London Hospital som Skanska och Innisfree har byggt i London, där också PwC har bistått i den offentliga i upphandlingen. I utredningen nämns inte det med ett ord. Affärsmässigt är NKS en kopia av St Barts-uppgörelsen, säger Henrik Ennart.

Skanska och Innisfree får uppdraget att bygga och sedan driva fastigheten Nya Karolinska till 2040. Ett gemensamt projektbolag bildas för att låna upp pengarna, trots att landstinget kan låna till lägre ränta. Oppositionslandstingsrådet Ilija Batljan (S) lyckades se till att avtalet förhandlades om så att landstinget sparade 7,8 miljarder kronor.
Slutnotan till 2040 skulle vara 52 miljarder – ”ett garanterat takpris” enligt Elmsäter-Svärd (M) – medges för SvD uppgå till 62 miljarder.

En konsultrapport slår före valet 2014 larm om prisstegringen. Men rapporten diarieförs aldrig, avslöjar Ennart och Mellgren.

LÄS MER: ”S vann NKS-strid och 8 miljarder” / AiP

Alliansen, med Catharina Elmsäter Svärd (M) och Stig Nyman (KD) i spetsen, menar att det inte spelar någon roll att det bara blev en anbudsgivare, eftersom Skanska inte vet om det och ändå tvingas pressa priserna. Branschuppgifter till Ennart och Mellgren hävdar dock att detta var rent nonsens.

Framför allt sitter Skanska nu i ett guldläge. Här börjar förhandlingarna slira. Flera delar lyfts ur avtalet för att på papperet klara den ekonomiska ramen. Dessa återkommer senare som dyra tilläggs­avtal.

Ennart och Mellgren ger en bild av hur landstingsledningen går i symbios med sin egentliga motpart via OPS, där man solidariserar sig med projektet snarare än med skattebetalarna.

– Det regleras ju i avtalet. I informationspolicyn sägs rent ut att man ska sprida en positiv bild av projektet. Om man får kännedom om att någon artikel planeras om NKS ska det samlas en krisgrupp. Det är också vad vi har märkt själva när vi har hållit på med det här, berättar Henrik Ennart.

Annons: