Peter Hultqvist: Den folkliga viljan avgör i kritiskt skede

Foto bakgrundsbild: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

Vi lever i en oförutsägbar tid. Krigets vindar når oss i daglig rapportering från frontlinjerna i Ukraina. Den kamp som pågår dag som natt utgör i dag gränslinjen mellan demokrati och diktatur. Det handlar om en stor och avgörande kraftmätning som i grunden handlar om nationers och människors rätt till frihet. 

Om inte Ukraina, med hela den demokratiska världens stöd, kan värna sin frihet så kan varken Sveriges eller andra europeiska länders fred garanteras. Det ryska angreppskriget kan tyvärr få spridning. Kriget i Ukraina har således en avgörande betydelse inte bara nu utan också för våra barn och barnbarns framtida levnadsbetingelser. Förhållandet till Ryssland kommer för lång framtid att präglas av spänning, bristande förtroende och ett kollektivt minne av brutalitet och ondska som i dag byggs på för varje dag.

Sverige måste därför fortsätta bygget av ett starkt totalförsvar. Detta startade med en rejäl omläggning av svensk försvarsmakt under socialdemokratins åttaåriga regeringsperiod. Vi gick från insatsförsvar till nationellt försvar. Vi gick från yrkesförsvar till värnplikt. Vi startade nya regementen och investerade stort i materiel och nya vapensystem. Uppbyggnaden av civilförsvaret startade. Avtal om försvarssamarbete tecknades med ett 30-tal länder. Det blev en bra grund för ansökan om medlemskap i Nato.

Krigets realiteter gjorde att Finland och Sverige valde en ny väg. Skuggan från fronten i Ukraina kommer att prägla vår försvars- och säkerhetspolitik för överskådlig framtid. Genom att stödja Ukraina med bland annat vapen så har vi aktivt tagit ställning i kriget. Breda majoriteter och enighet inom landet men också mellan de västerländska demokratierna är avgörande. Ryska intressen försöker alltid splittra och försvaga. I förlängningen så handlar kriget också om vår demokrati och vårt självbestämmande. 

Nya försvarsbeslut är inte gratis. Att de mest förmögna och de med de högsta inkomsterna skulle få betala mer i skatt för att klara nya försvarsutgifter är inte för mycket begärt.

Peter Hultqvist

Ett nytt försvarsbeslut ska självfallet öka totalförsvarets förmåga med inriktning på 2030. Värnplikten måste utökas till minst 10 000 soldater per år, armén måste bli starkare, civilförsvaret ska stegvis byggas upp för att också omfattas av civilplikt, investeringar ska ske i marin och flyg. Samarbetet inom Norden och Nato ska utvecklas så att vi kan få skydd, men också ge skydd. 

Nya försvarsbeslut är inte gratis. Att de mest förmögna och de med de högsta inkomsterna skulle få betala mer i skatt för att klara nya försvarsutgifter är inte för mycket begärt. De ekonomiska klyftorna i vårt land har ökat på ett oacceptabelt sätt. De rikaste har blivit rikare, medan stora grupper lever på marginalen. Krigets priseffekter har slagit igenom på bland annat mat och el. Att i tider av umbäranden solidariskt fördela bördorna är mer än rimligt. Högern och SD har hittills inte visat något intresse på den punkten. 

Socialdemokratins strävan är att skapa ett folkförsvar med djup förankring i det svenska samhället. Det är den folkliga viljan och mobiliseringen, kraften och förmågan att försvara ett land som avgör i ett kritiskt skede. Så ser det ut i Ukraina. Därför är David just nu framgångsrik i kampen mot Goliat. Segern i Ukraina finns inom räckhåll! Putin är bara en av historiens många så kallade ”stora krigsherrar” där storhetsvansinnet varit större än förnuftet och därför slutat sina härjningståg i skam och vanära. 

Peter Hultqvist (S) är ordförande i riksdagens försvarsutskott