Debatt: Moderaterna är ett utrikespolitiskt enfrågeparti

[vc_row][vc_column][vc_message]Det här är en debattartikel eller en krönika. I dessa artiklar är det skribenten som står för innehållet. Här kan du läsa mer om hur vi arbetar: aip.nu/om-aip-media[/vc_message][vc_column_text]

När vi går in i valåret 2018 kunde kontrasterna i utrikespolitiken inte vara tydligare. Högerns konservativa och dystopiska världsbild står mot en ambitiös och viljestark feministisk utrikespolitik anförd av Margot Wallström.

Trygghetsfrågorna kommer att stå i centrum för årets valrörelse. Socialdemokraterna står för trygghet i rättsväsendet och trygghet i välfärden, men till det måste även läggas trygghet i ett internationellt perspektiv. Därför är det viktigt att lyfta konflikterna om målen för svensk utrikespolitik i valrörelsen.

Sedan Ulf Kristersson tillträde partiledarposten har han tagit med hela borgerligheten på en resa till det förflutna. Arbetsmarknadspolitiken är från 50-talet, välfärdspolitiken från 70-talet och utrikespolitiken utgår från en omvärldsanalys från slutet av 40-talet.

[blockquote author=”” pull=”normal”]”Men om NATO är svaret, då ställer man antagligen fel fråga.”[/blockquote]

Moderaterna har blivit ett utrikespolitiskt enfrågeparti, där svar på varje utrikespolitisk frågeställning är ett svenskt medlemskap i NATO. Men om NATO är svaret, då ställer man antagligen fel fråga.

För vad gör ett NATO-medlemskap för att lösa klimatfrågan? Hur lyfter en kärnvapenallians kvinnors rättigheter i utvecklingsländer? Hur stärker det EU-samarbetet, eller vårt arbete för mänskliga rättigheter?

Att ha ett svenskt Nato-medlemskap som överordnat utrikespolitiskt mål är både naivt, omodernt och orealistiskt. Världspolitikens komplexitet kräver att man har en stor verktygslåda och en aktiv utrikespolitik som inte sätter Sverige på åskådarläktaren.

Redan när Margot Wallström tillträdde hade hon ett gediget kontaktnät bland världens politiker och aktörer efter att ha varit Sveriges EU-kommissionär, och FN:s representant för frågor om sexuellt våld i väpnade konflikter.

Som utrikesminister har hon tagit in Sverige i FN:s säkerhetsråd, sett till att Sverige tillhör kärnan i EU och satt Sverige på kartan med en feministisk utrikespolitik som många runt om i världen ser som ett föredöme. För sitt arbete har hon belönats och uppmärksammats av såväl UN Women som tidningen New York Times.

Utrikesminister Margot Wallström har satt Sverige på kartan med en feministisk utrikespolitik som många runt om i världen ser som ett föredöme, skriver skribenten.

Till nytänkandet i den feministiska utrikespolitiken kan även läggas Wallströms principfasta hållning mot Ryssland efter den illegala annekteringen av Krim och aggressionen i östra Ukraina. Särskilt aktuellt blir det som kontrast till Ulf Kristersson som vill bilda regering med stöd av Sverigedemokraterna, ett parti som om och om igen visat sig ha otillbörliga relationer österut.

När Socialdemokraterna går in i valåret gör vi det med en modig vision för Sveriges roll i det internationella samarbetet, med en välrenommerad och internationellt ansedd utrikesminister vid rodret. Mot detta ställs ett moderat parti som hittills saknar både trovärdig utrikespolitik och utrikesministerkandidat.

Amalia Rud Pedersen, SSU Göteborg[/vc_column_text][/vc_column][/vc_row]