”De som bränner på detta vis skändar yttrandefriheten”
Jesper Eneroth, ordförande Kyrkomötesgruppen (S) och vice ordförande Socialdemokrater för tro och solidaritet:
1. Vad tycker du rent principiellt om koranbränningar?
Brännandet av islams heliga bok är kränkande, respektlöst och en tydlig provokation. Uttryck för rasism, främlingsfientlighet och relaterad intolerans har ingen plats här. Orden hade kunnat varit mina, men kommer faktiskt från Josep Borrell, EUs utrikeschef.
Brännandet av heliga skrifter, som Koranen, är ett otyg. Det är ett uttryck för hat och syftar till att kränka och provocera muslimer. För mig är det oerhört främmande att man med hänvisning till en frihet ska kunna trampa på andra friheter. Att med hänvisning till yttrandefriheten få kunna bedriva hets mot folkgrupp.
2. Bör religioner ha ett särskilt lagstadgat skydd mot kränkningar?
Vid en internationell utblick framstår det extremt av Sverige att acceptera brännandet av religiösa skrifter. I vår omvärld, däribland Finland, har lagstiftning likt den som föreslås i frågan tillämpats. Vi ser inte tecken på att demokratin eller yttrandefriheten blivit inskränkt i exempelvis Finland. Med det sagt anser jag att de politiskt motiverade bränningar av Koranen vi nu sett är ett uttryck för hets mot folkgrupp. Jag tror inte att man behöver varken ny lagstiftning eller en överdriven juridisk diskussion om vad som kan vara brott mot ordningslagen, eldningsförbud eller annat för att inse detta.
3. Kan man jämföra dagens koranbränningar med exempelvis nazisternas bokbål?
Visst det kan man. Det handlar bara om vilka böcker man vill bränna. Den här gången är det Koranen, nästa gång någon annan bok. Bibeln, Torah. Att bränna böcker som politisk manifestation är i grunden brännandet av yttrandefriheten. De som bränner på detta vis skändar därmed yttrandefriheten. De försvarar sitt eget agerande och sitt begränsande av andras yttrandefrihet, genom att hänvisa till sin egen med syftet att tysta.
Daniel Färm, Politisk redaktör för Aktuellt i Politiken:
1. Vad tycker du rent principiellt om koranbränningar?
Det beror på syfte och kontext. De som just nu ägnar sig åt att bränna koraner försämrar Sveriges säkerhet och agerar som islamisternas och Putins nyttiga idioter. Högerextrema provokationer, Natosabotage eller önskan att få uppehållstillstånd i Sverige är förkastligt. Om det däremot hade handlat om uttryck för riktig religionskritik eller en reaktion på övergrepp i en religions namn så kan det vara berättigat. Vem skulle klandra en frigiven jazidisk före detta sexslav hos IS som i affekt bränner upp sina förövares viktigaste symbol? Det är också värt att påminna oss om att Martin Luther faktiskt inledde reformationen med att just bränna religiösa böcker. Den protestantiska kyrkan vilar på en historia av bokbål.
2. Bör religioner ha ett särskilt lagstadgat skydd mot kränkningar?
Nej, staten ska vare sig sätta religioner på en piedestal eller begränsa trosutövande. Det är inte statens roll att definiera vad som är heligt. Det bär var och en inom sig.
Man ska inte anpassa något till vare sig högerextrema provokationer eller islamisters hot. Religioner kan vara något fint för vissa. Men religiösa normer och dogmer kan samtidigt vara starkt frihetsbegränsande och förtryckande för andra. Staten ska skydda yttrandefriheten för den som vill kritisera, ifrågasätta eller häckla auktoriteter som utövar stor makt över människor. Att förbjuda brännande av heliga skrifter skulle leda till krav på ytterligare inskränkningar, till exempel av rätten att avbilda profeter, göra karikatyrer av gud eller porträttera religiösa ledare i hbtq+-sammanhang.
3. Kan man jämföra dagens koranbränningar med exempelvis nazisternas bokbål?
Nej, det är helt orimligt att likna dessa vid varandra. Det förminskar Förintelsen. Visst ligger högerextremt hat bakom i båda fallen. Men nazisternas bokbål var statligt sanktionerade – och av massiv omfattning. Då brändes andras böcker – i dag bränns egna exemplar av en bok. Det är allvarligt nog att många muslimer i dag upplever och möter allvarlig diskriminering i det svenska samhället i dag – liksom att vissa koranbränningar kan ha inneburit hets mot folkgrupp. Men det går inte att jämföra med nazisternas totalitära och våldsamma förföljelse av judar på 1930-talet. Då ledde det till omfattande våld och övergrepp – i dag är det koranbrännarna som (med all rätt) ifrågasätts och idiotförklaras.
