Därför vill SD bli nya Socialdemokraterna
Journalisten David Baas har följt SD i flera år och vill med nya boken ”Segra eller dö” förklara vad som driver Sverigedemokraterna och visa på att det handlar om starkare ideologiska drivkrafter än att heja på Sverige och ogilla invandrare.
– Sverigedemokraterna har påverkat svensk politik i grunden. Det är inte bara ett nytt riksdagsparti utan blockpolitiken har brutits upp. Ska man förstå den politiska utvecklingen måste man förstå den nationalistiska rörelsen som ligger bakom, säger David Baas.
I boken målar David Baas upp Sverigedemokraternas historia men menar samtidigt att rötterna inte är något som är outforskat. I stället menar han att det är de ideologiska rötterna och hur de fortfarande genomsyrar partiledningen som fått mindre uppmärksamhet.
– Det som skiljer Sverigedemokraterna från många andra partier är att de är djupt ideologiska och även om de anpassat retoriken så är nationalismen en kampideologi vilket kanske kan förklara varför det förekommer en del hårda uttryck från många företrädare. När Mattias Karlsson i ett uppmärksammat inlägg skrev ”Segra eller dö” så är det just det han menar, säger David Baas.
I boken, som fått namn efter Mattias Karlssons inlägg, beskriver David Baas hur Sverigedemokraterna under utvecklingen av partiets politik med en målmedveten strategi omfamnat nya uttryck som folkhemmet och ekonomisk trygghet för svenskar för att nå en bredare väljarmålgrupp.
David Baas kartlägger hur det tidigt tas fram att partiet inte ska prata om ras utan i stället kultur och hur ekonomiska dimensioner av invandringen ska framhållas framför uppblandningen av folket.
Allt med tydligt mål att kunna nå de väljare som de upplever längtar efter det ”gamla” Sverige.
– Men grunden hos partiledningen är att försvara svenskarna. Det är en existentiell fråga som är större än individen där samhället ska byggas genom att ett svenskt folk lever tillsammans, något som de menar är på väg att utplånas.
Men även om tankegodset är väl förankrat hos partiledningen menar David Baas att det inte genomsyrar hela partiet.
– Jag kan väl också säga att jag har stött på sverigedemokrater på hyfsat hög nivå, kanske inte tillhörande partiledningen, som nästan inte riktigt vet vad nationalism egentligen är, utan att de kanske tror att det handlar om att heja på Sverige och att vara emot invandring.
Det kan vara en av anledningarna, menar David Baas, till att Sverigedemokraterna på sina landsdagar har seminarium för att utbilda sina förtroendevalda i sin ideologi.
– Att de anser att det behövs ringar ju in att de själva tycker att ideologin inte är grundad i hela partiet.
Också att ringa in vad som egentligen är svenskhet är något som vållat en hel del debatt genom åren inom Sverigedemokraterna och jakten på hur partiet ska definiera sin svenskhet skildras med utgångspunkt i ideologi och hur det kan förankras i väljarkåren.
I sitt jobb som journalist på Expressen har David Baas avslöjat rasistiska och nazistiska åsikter hos många sverigedemokrater som tvingats avgå. Samtidigt tror han inte att det sista avslöjandet är gjort, trots Sverigedemokraternas långa tid av uttalad nolltolerans mot rasism.
– Det är dessutom väldigt olika vilka konsekvenser uttalanden kan få för olika personer inom partiet.
David Baas har flera gånger prisats för sina granskningar av Sverigedemokraterna. Han har varit nominerad till Stora journalistpriset tre gånger och vann priset 2018. Själv säger David Baas i en text från förlaget om boken att:
Genom att ta mig in bakom kulisserna – när nationalisterna inte tror att någon utomstående ser eller hör dem – vill jag komma åt kärnan i rörelsen och berätta varför nationalismen hyllar kampen framför allt.
Det är just en bild av att komma bakom kulisserna som målas upp i boken. Mycket av materialet är baserat på läckta mejlkonversationer och källor inifrån partiet samt berättelser från personer som varit med vid olika händelser som beskrivs.
– Det underlättar att jag är känd i den här världen vilket jag tror är anledningen till att många hör av sig till mig. Flera av dem som hör av sig är missnöjda över hur saker har gått till, de tycker att så här får det inte gå till i ett demokratiskt parti.
Sverigedemokraternas projekt att skriva en vitbok om partiets historia tycker David Baas gör ideologin bakom partiet ytterligare aktuell att fördjupa sig i.
Problemen som yttrat sig i rasistiska uttalanden är inget som kan knytas enbart till ett förflutet och tidiga medlemmar i partiet för då borde de ha upphört vid det här laget.
– Det finns redan väldigt noggranna redovisningar av partiets rötter och kopplingar till olika organisationer vilket redan används som ett slagträ i debatten. Därför är det viktigare att titta på den ideologi som fanns i skapandet av partiet och som fortfarande bultar starkt i ledningen av partiet om man vill förstå det politiska läget.
Så formade Ultima Thule SD
I nya radiodokumentären om Ultima Thule avslöjas hur bandet från första början blev en del av vitmaktrörelsen och ledande sverigedemokrater berättar om vad musiken betyder för dem.
Under tre år har journalisten Bo Sjökvist följt bandet Ultima Thule. Resultatet är en P1-dokumentär i tre delar som finns att lyssna på i Sveriges radios app och på hemsidan.
Det är sedan tidigare känt att Ultima Thules första skiva kom till och spreds med hjälp av Bevara Sverige Svenskt men i dokumentären avslöjas för första gången hur det egentligen gick till i slutet av 80-talet när punkbandet Uggly spots blev en del av viktmaktrörelsens propagandamaskineri.
Under 90-talet blev bandet rikskänt och skapade kontroverser som delade många unga i två läger, antirasister och de som kallade sig patrioter.
I dokumentären berättar flera ledande sverigedemokrater, däribland Jimmie Åkesson (SD), om sitt förhållande till musiken och hur den format honom ideologiskt.
– Det var ju oerhört lyckat. Det mest lyckade strategiska greppet skulle jag säga som någon har tagit. Inget band har haft ett sådant genomslag i något politiskt parti någonsin i svensk historia, säger Lars-Erik Hansen, storebror till två av bandmedlemmarna i dokumentären.