Daniel Färm: Trots flopparna – farligt att underskatta högerpartierna

Högerpartiernas oseriösa agerande, misslyckanden och bristande demokratiska kompass undergräver förtroendet för regeringen. Ändå bör man inte underskatta Sverigedemokraterna och Moderaterna.

Under partiledardebatten i SVTs Agenda riktade Magdalena Andersson hård kritik mot högerregeringens och SDs stora skattesänkningar för höginkomsttagare. Moderatledaren Ulf Kristersson påstod då att Socialdemokraternas nej till dessa skattesänkningar innebär att Andersson i stället vill höja skatten för undersköterskor och poliser. Det stämmer inte.

Regeringens höjning av gränsen för statlig skatt innebär sänkt skatt för den som tjänar över
46 000 kronor/månad. Det gäller knappast undersköterskor, som har en medianlön på bara
27 000 kronor/månad. De tio procent högst betalda undersköterskorna tjänar drygt 31 000 kronor/månad, alltså en bra bit under nivån för statlig skatt. Samma sak gäller för poliser, som har en medellön på 34 000 kronor i månaden. 96 procent av alla poliser tjänar under 50 000 kronor i månaden. Att säga nej till högerregeringens skattesänkningar för höginkomsttagare innebär alltså knappast någon höjd skatt för dessa samhällsbärare. Om Ulf Kristersson vill bli tagen på allvar som statsminister borde han hålla sig för god för att sprida denna typ av oseriös skrämselpropaganda.

Högerpartiernas regeringsduglighet har på allvar ifrågasatts efter hanteringen av elstödet och passivitet under krisen. Nu tycks hanteringen av högerpartiernas stora vallöfte om sänkt reduktionsplikt bli regeringens nästa stora misslyckande. I söndags gick högerpartierna triumfatoriskt ut med beskedet att de hade enats om att reduktionsplikten skulle sänkas kraftigt, till sex procent i både diesel och bensin. Det var ett besked som redan från början visade att det är klimatskeptikerna inom Sverigedemokraterna – inte klimatminister Romina Pourmokhtari (L) – som styr regeringens klimatpolitik. Det var också ett besked som har fått extremt hård kritik av klimatexperter, näringslivet och forskare.

Men nu visar det sig också att själva syftet kan komma att förfelas. Högerpartierna hävdar att sänkningen innebär 5,50 kronor lägre literpris. Redan det är långt ifrån de tio kronor ”vid pump” som Sverigedemokraterna lovade i valrörelsen.

Men nu meddelar bensinbranschen att resultatet som bäst kan bli kanske tre kronor lägre för diesel – och några ören (!) för bensinen. I värsta fall innebär förändringen till och med höjda priser på diesel. Detta eftersom den ökade efterfrågan på arktisk diesel kan leda till att priset trissas upp. Dessutom slår förändringen undan benen på bensinbolagens mödosamma och framgångsrika omställning. De vill ha kvar reduktionsplikten. Dels för klimatet, dels för att de har ställt in hela produktionen och distributionen efter detta.

Högerpartiernas viktigaste vallöfte ser alltså ut att bli en rejäl flopp. Frågan är varför någon över huvud taget ska tro på något som Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna eller Liberalerna ”lovar” i nästa val?

Men trots oseriösa ageranden och misslyckanden, så är det farligt att underskatta högerpartierna. Det är inte längre enbart Sverigedemokraterna som agerar radikalt. Även Moderaterna tycks ha tappat den demokratiska och moraliska kompassen.

Högerregeringen hotar universitetens oberoende genom att halvera mandatperioderna för lärosätenas styrelser, som därmed blir mer mottagliga för politiska påtryckningar. Vidare har Sverigedemokraterna gång på gång visat att man inte respekterar kulturens oberoende.

Högerregeringens hittills kanske allvarligaste förslag är dock att stoppa oppositionen från att finansiera sin verksamhet på samma sätt som andra folkrörelser och idéburna medlemsstyrda organisationer i Sverige: via lotteri. Sverigedemokraterna hymlade inte ens med att syftet är att ”vrida åt kranen med finansiering” för just Socialdemokraterna.

Detta har fått mer hedervärda före detta moderater som Sven-Otto Littorin och Ulrica Schenström att reagera: ”Om olika regeringar använder sig av de maktmedel som står till förfogande för att försvaga oppositionen, så kommer den redan sköra demokratin försvagas och polariseringen stärkas” och ”det är onekligen en riktig varningsklocka när regeringsmakten används för dylika ändamål”.

När Moderaterna 2002 förlorade valet stort vädjade de till sina politiska huvudmotståndare Socialdemokraterna att justera partistödet så att partiet inte skulle förlora alla intäkter. Det gick Göran Persson storsint med på. Dagens högerregering utnyttjar sin maktposition mindre hedervärt.

Det är just detta som gör högern så farlig. Socialdemokraterna måste inse att Sverigedemokraterna och Moderaterna är beredda att göra nästan vad som helst för att hindra Socialdemokraterna från att återta makten efter nästa val. Det går inte att ta miste på att de svenska högerpartierna har blivit inspirerade av Trumps syn på politik. Hänsynslösheten. Lögnerna. Polariseringen. Radikaliseringen. Allt detta är farligt.

Det är långt kvar till nästa val. Högerpartierna hinner förstöra mycket fram till dess. Därför är det viktigt att rusta rörelsen för den kommande kampen.

Daniel Färm är politisk redaktör för Aktuellt i Politiken