Daniel Färm: Tio vägval som avgör Natofrågan
Vårt vägval i Natofrågan bör avgöras av vad som är bäst för Sveriges säkerhet.
Putins anfallskrig mot Ukraina ställer Sverige inför ett viktigt säkerhetspolitiskt vägval: fortsatt militär alliansfrihet eller medlemskap i Nato? Det är vad som är bäst för Sveriges säkerhet som bör avgöra detta vägval. Nu pågår en noggrann analys – och en dialog inom socialdemokratin.
Skulle en svensk Natoansökan trigga Ryssland att agera mot oss – eller innebär Natomedlemskap en ökad avskräckning?
Väljaropinionen i Sverige har förvisso svängt kraftigt i Natovänlig riktning. Men Sveriges militära alliansfrihet har i över 200 år tjänat oss väl. Eventuella förändringar kräver därför noggranna avvägningar i ett antal frågor:
1. Är risken för konventionella militära attacker mot exempelvis Gotland störst vid fortsatt alliansfrihet eller vid en Natoansökan? Skulle en svensk Natoansökan trigga Ryssland att agera mot oss – eller innebär Natomedlemskap en ökad avskräckning? Eller är risken för angrepp över huvud taget försumbar?
2. Har vi vid en konflikt mellan Ryssland och Nato starkast skydd som Natomedlem, eller skulle vi fredas som alliansfria?
3. Är risken att utsättas för ryska kärnvapenhot störst som Natomedlem eller alliansfri?
4. Skulle en fortsatt alliansfrihet bidra till att hålla nere spänningarna i vårt närområde, eller till att Putin flyttar fram sina positioner i och runt Östersjön?
5. Skulle vi – i händelse av krig – kunna räkna med att få tillräcklig hjälp från USA, Nato eller andra även som alliansfria, eller krävs det ett Natomedlemskap? Räcker det med EUs solidaritetsklausul och alla de försvars- och säkerhetssamarbeten som Sverige redan har – eller krävs försvarsalliansens förpliktelser?
6. Hur avgörande är Finlands vägval? Bör vi agera samfällt? Kan vi gå med i Nato utan dem? Eller kan vi fortsätta stå utanför om de går med?
7. Hur påverkas Sveriges roll som oberoende röst för nedrustning och fred i världen av vårt säkerhetspolitiska vägval?
8. Går det att ens på sikt skapa fredlig samexistens om Nato får en ännu längre gräns mot Ryssland? Eller har Ryssland inget att frukta av en eventuell Nato-
utvidgning?
9. Är det fel att fatta denna typ av beslut forcerat – mitt under en kris? Är det bättre att vänta och se hur läget är när dammet har lagt sig? Eller är det just nu som det finns ett momentum – både säkerhetsmässigt och opinionsmässigt? Just nu är vi varmt välkomna i Nato, men vad gör vi om dörren i framtiden skulle vara stängd?
10. Vilka är förutsättningarna för andra alternativ?
• en formell mini-försvarsallians med Finland, uppbackad av USA
• svensk medverkan i utvecklandet av en EU-gemensam försvars- och säkerhetspolitik
Detta är svåra avvägningar. Men oavsett alternativ, så lär det inte bli någon ideallösning. Om vi går med i Nato så kommer det att finnas bekymmer med Turkiet, ett eventuellt framtida Trumpstyrt USA, kärnvapen, ökad spänning i Östersjöområdet och så vidare. Om vi inte går med, så finns det fortsatta osäkerheter i förhållandet till Putins Ryssland. Men avgörande är ändå vad som bäst främjar Sveriges säkerhet.
Daniel Färm är politisk redaktör för Aktuellt i Politiken
