Daniel Färm: Stoppa Israels illdåd i Gaza
Kriget, dödandet och svälten i Gaza berör mig. På djupet. Jag lider – likt de flesta andra med ens ett uns medkännande i sig – med alla de palestinier som utsätts för både direkt och indirekt våld av Israels militär. Men jag har sedan krigets start också burit på en allt större vrede över att västvärlden inte mer kraftfullt agerar för att stoppa Israels militära övervåld.
Samma dag som Hamas terrorister utförde de fruktansvärda attackerna på civila israeler – den 7 oktober – sa Israels försvarsminister Yoav Gallant ”Vi inför en fullständig belägring av Gaza. Ingen elektricitet, ingen mat, inget vatten, ingen gas – allt är stängt”.
Ingen kan hävda att Israel har gjort vad man har kunnat för att skydda civilbefolkningen
Det var starten på Israels folkrättsbrott i Gaza. Ingen kan hävda att Israel har gjort vad man har kunnat för att skydda civilbefolkningen. Tvärtom.
Israels vedergällning för terrorattacken har varit blodig:
- totalt över 30 000 dödade palestinier
- 12 000 dödade barn
- 150 dödade FN-anställda och hjälparbetare
- 120 dödade journalister
Dessutom har civila drabbats på andra sätt:
- Cirka 2 miljoner palestinier har tvångsförflyttats – vilket i sig är ett brott mot folkrätten.
- Över 500 000 är nära svältgränsen.
Detta är inte påhittade siffror eller Hamaspropaganda. Det är siffror som USA, FN, oberoende organisationer och delvis till och med Israel själva använder. De allra flesta av dessa har dödats av Israels militär – av direkt beskjutning och bombning eller via svält, brist på mediciner eller annan nöd kopplad till ”belägringen”.
Enligt FN-organet IPC är Gaza nu det enda området i världen där fas 5 – riktig svält – råder. Inte på grund av en naturkatastrof eller missväxt. Inte på grund av att det saknas förnödenheter som kan nå området. (Tvärtom: hundratals lastbilar fullpackade med mat och mediciner har nekats tillträde till Gaza.) Utan på grund av en medveten belägringspolitik och militär operation i tätt befolkade områden.
många av världens rikaste länder i Europa och Nordamerika drar sig för att ta i med brösttoner mot Israel
I varje – varje – annat läge hade protesterna från väst varit öronbedövande. Men just för att det är Israel, så är protesterna från väst mer försiktiga. Oro för att bli stämplad som antisemit och det historiska dåliga samvetet efter århundraden av antisemitism, förtryck och förföljelser av judar – med Förintelsen som ett fruktansvärt crescendo – gör att många av världens rikaste länder i Europa och Nordamerika drar sig för att ta i med brösttoner mot Israel. Det gäller USA. Det gäller stora EU-länder. Och det gäller tyvärr även Sverige under högerregeringen.
Förintelsen av judar under Andra världskriget har fått en särställning i världshistorien – på grund av den ideologiskt motiverade grymheten och brutala avhumaniseringen, omfattningen samt den industriella metodiken. Men det rättfärdigar inte att Israels högernationalistiska regering idag begår brott mot folkrätten, massdödar och framkallar massvält som drabbar inte minst barn.
Det räcker nu! Massdödandet av civila måste upphöra. Det kommer dock bara ske när Israel inser att man har mer att förlora på att fortsätta än på att sluta.
I Olof Palmes berömda jultal 1972 riktade han svidande kritik mot USAs terrorbombningar av Vietnam. Det finns – tyvärr – anledning att uppdatera talet med vår tids bestialiska folkmord:
Man bör kalla saker och ting vid deras rätta namn. Det som nu pågår i Gaza är en form av tortyr. — Det man gör är att plåga människor, plåga en nation för att förödmjuka den, tvinga den till underkastelse inför maktspråk. I tron att rätten till försvar mot terrorism rättfärdigar detta ömsom urskillningslösa, ömsom högst medvetna, massdödande och vedergällning präglad av övervåld. Därför är både bombningarna och blockaden ett illdåd.
Nu finns ytterligare ett namn att foga till raden. Gaza — hösten, vintern och våren 2023-24
Därav finns det många i modern historia. De förbinds ofta med namn, Kigali, Srebrenica, Darfur, Aleppo, Sinjar och Butja. Våldet har triumferat. Men eftervärldens dom har fallit hård över dem som burit ansvaret. Nu finns ytterligare ett namn att foga till raden. Gaza — hösten, vintern och våren 2023-24.
Mitt i denna akuta kris beslutade Sveriges regering i januari att stoppa stödet till det FN-organ, UNRWA, som är helt centrala för både akut katastrofhjälp och långsiktig återuppbyggnad i Gaza. Först efter hård kritik från oppositionen, FN och hjälporganisationer meddelade biståndsminister Johan Forssell (M) – efter nästa två månaders stopp – att en del av (!) stödet ska återupptas.
Det är inte första gången den SD-styrda högerregeringen tvingas backa helt eller delvis efter kritik inte minst från Socialdemokraterna. Elstödet, sänkta skatten för höginkomsttagare, mer pengar till regionerna. Oftast har ändringen kommit för sent – när skadan redan är skedd – och har varit för begränsad.
När det gäller stödet till UNRWA bidrog högerregeringens stopp till att förvärra en redan akut situation. Fler barn och andra civila palestinier har dött efter den svenska högerregeringens antipalestinska agerande. De dubbla måttstockarna väcker med rätta en enorm vrede och känsla av oförrätt hos såväl många svenskar som befolkningar i inte minst Mellanöstern. Till det kommer ett högst – högst – försiktigt och mjukt förhållningssätt till Israel, alltid med den noggranna markeringen att ”Israel har rätt att försvara sig” och att det ännu inte är bevisat att Israel har brutit mot folkrätten.
den svenska högerregeringens silkeshandskar gentemot Israel och silkessnöre till UNRWA är ett lika inhumant som strategiskt korkat förhållningssätt
Men den svenska högerregeringens silkeshandskar gentemot Israel och silkessnöre till UNRWA är ett lika inhumant som strategiskt korkat förhållningssätt. Sveriges anseende i stora delar av världen försämras nu ytterligare. Det är långsiktigt allvarligt för oss. Men akut allvarligt för palestinierna.
Daniel Färm är politisk redaktör