Daniel Färm: Så skiljer sig S samhällsgemenskap från högerns

Högerns ”samhällsgemenskap” är något helt annat än den samhällsgemenskap som socialdemokratin nu vill återupprätta, skriver Daniel Färm.

En ny samhällsanalys ska mejslas fram. Socialdemokraternas elva arbetsgrupper är nu igång för fullt. Detta är på många sätt partiets viktigaste arbete just nu. Syftet är att bidra till att återupprätta en samhällsgemenskap. Men vad innebär det?

Många politiker – inte minst socialdemokratiska kommunalråd, regionpolitiker och riksdagsledamöter – är ofta snabba med att presentera nya förslag på reformer och satsningar. Men nu är uppdraget först att göra en analys – inte att redan från början hoppa ned i verktygslådan och presentera förslag på lösningar. Först behöver samhällsproblemen identifieras och analyseras ordentligt. Det är mycket viktigt. Man måste först skapa en förståelse hos den breda allmänheten om varför samhället ser ut som det gör. Annars riskerar man att mötas av bristande förståelse för varför socialdemokratin väljer att prioritera just de reformer och satsningar som förr eller senare kommer.

Arbetsgrupperna arbetar i två steg: I november ska analysen presenteras, och i maj nästa år (2024) ska idéer och förslag på lösningar presenteras. Sedan ska partiet knåda dessa och ett nytt program läggas fast på partikongressen 2025.

skapa en förståelse för vilka samhällsproblem som mest påtagligt bidrar till att samhällsgemenskapen i Sverige brister

Men för att skapa en viss riktning är uppdraget alltså att först skapa en förståelse för vilka samhällsproblem som mest påtagligt bidrar till att samhällsgemenskapen i Sverige brister.

Låt oss börja med begreppet samhällsgemenskap. Det är ett begrepp som givetvis går att misstolkas.

Högerradikala och högerkonservativa lägger exempelvis in nationell samhörighet utifrån någon form av etniska skiljelinjer i begreppet. Sverigedemokraterna hör till en högerradikal tanketradition som har föreställningen om en enhetlig nationell kulturell identitet och gemenskap som grund. Som om alla vore stöpta i samma form. Denna nationella identitet definieras politiskt av de högerradikala själva – utifrån deras i grunden extremt högerkonservativa, och ibland rent rasistiska, värderingar.

alla de – den stora majoriteten – som jobbar, studerar, betalar skatt, blir extremt upprörda över rapporteringar om skjutningar, som deltar i samhällets alla olika delar får i SD:s värld inte vara en del av samhällsgemenskapen

Frågan om vem som ”är” svensk ägnas extremt stor uppmärksamhet – utan att SD lyckas presentera en sammanhållen förklaring. Det blev tydligt när Jimmie Åkesson nyligen intervjuades i SVT:s 30 minuter. Han hade där klara svårigheter att förklara hur en ledande SD-företrädares uttalande att ”svenskar håller på att bli en minoritet i sitt eget land” hänger ihop. Här blir SD:s i grunden rasistiska tanketradition tydlig. Å ena sidan säger Åkesson att människor från andra länder mycket val kan bli svenskar – om de anpassar sig och ”sköter sig”. Problemet blir att han genom att försvara uttalandet avslöjar att alla människor som bor i Sverige, men som har någon form av utländsk bakgrund, av SD anses vara ”icke-svenskar”. Alltså även alla de – den stora majoriteten – som jobbar, studerar, betalar skatt, blir extremt upprörda över rapporteringar om skjutningar, som deltar i samhällets alla olika delar får i SD:s värld inte vara en del av samhällsgemenskapen. Det får däremot svenskar som saknar utländsk bakgrund, men som är djupt kriminella och ”inte sköter sig”. SD:s samhällsgemenskap bygger på dubbla måttstockar.

I praktiken innebär det att människor med annan hudfärg eller annan livsåskådning än den som majoriteten har ofta inte kan räkna med att få vara del av samhällsgemenskapen. Men den högerradikala synen på samhällsgemenskap stannar inte där. Skillnader i rättigheter och möjligheter mellan kvinnor och män är inget som på djupet ifrågasätts. Feminism har i de högerradikalas föreställningsvärld blivit ett skällsord, och intressekonflikten undertrycks under den förment gemensamma nationella identiteten. Att HBTQI-personers rättigheter kränks blir bara intressant om det handlar om att peka på islamistisk homofobi. Annars har vårens märkliga debatt om sagoläsande dragartister avslöjat SD:s egen homofobiska grundsyn.

Högerns ”samhällsgemenskap” bygger på en samhällsordning som präglas av en tydlig över- och underordning

Även den för arbetarrörelsen så viktiga kampen mot klassklyftorna undertrycks, osynliggörs och motarbetas av högern. Häri ligger en avgörande skillnad i syn på samhällsgemenskap. Högerns ”samhällsgemenskap” bygger på en samhällsordning som präglas av en tydlig över- och underordning, där inte bara är acceptabelt utan önskvärt att bevara de skillnader i livsvillkor, inkomst och möjligheter att förverkliga sina stora drömmar och små mål i livet som präglar vårt samhälle.

de sociala klyftorna i samhället i fokus när Socialdemokraternas elva arbetsgrupper tar sig an en förnyad samhällsanalys

Sådana skillnader kommer den socialdemokratiska samhällsanalysen aldrig att acceptera. Tvärtom är just de sociala klyftorna i samhället i fokus när Socialdemokraternas elva arbetsgrupper tar sig an en förnyad samhällsanalys. Inkomstklyftorna ökar snabbare i Sverige än i andra jämförbara länder. Den lilla ekonomiska eliten som utgör den rikaste en procenten av den svenska befolkningen har dragit iväg, och ökat sina inkomster och sitt kapital radikalt de senaste 30 åren. Samtidigt har den bristande integrationen skapat en svår segregation som utgör några av de allvarligaste klyftorna i det svenska samhället på 2020-talet.

Här spelar språket en viktig roll. Därför har en av arbetsgrupperna i uppdrag att analysera hur bristerna i svenskkunskaper bidrar till att förvärra segregationen.

Men avgörande för att bryta både segregationen och de mer traditionella klassklyftorna är jobb. Att öka sysselsättningen – skapa fler jobb med schysta villkor så att fler som idag är arbetslösa kan få en egen försörjning, med stärkt arbetslinje och produktivitet – står därför i fokus för en annan av arbetsgrupperna.

allt för få söker sig till välfärdsyrkena

Lika viktigt för ett jämlikt samhälle är en väl fungerande välfärd. Utan en skola, sjukvård och omsorg som fungerar för alla – i livets olika skeden – blir klassklyftorna brutala. Det stora problemet här är att allt för få söker sig till välfärdsyrkena, som har fått en allt för låg status. Ytterligare en arbetsgrupp har därför fått i uppdrag att titta på hur kompetensförsörjningen till skolan, sjukvården och äldreomsorgen kan stärkas – genom att göra det mer attraktivt att söka sig till yrken som lärare, undersköterska eller att arbeta inom hemtjänsten.

i grund och botten har partiet hängt upp skylten ”samhällsanalys pågår” just nu

Visst lär det komma ett och annat reformförslag och satsningar från Socialdemokraterna också det närmaste året. Och oppositionsrollens tuffa granskning och kritik av högerpartiernas farliga politik lär inte hållas tillbaka. Men i grund och botten har partiet hängt upp skylten ”samhällsanalys pågår” just nu. Det är bra. Den analysen är viktigare än allt annat just nu. För när den är klar, så kan partiet gå till val som en mycket stark, genomtänkt och förankrad kraft för ett bättre samhälle. Rätt hanterat – och med rätt parlamentariska och samhällsekonomiska förutsättningar – kan nästa mandatperiod bli början på en ny era av reformer för ett mer jämlikt Sverige. Där människor har tillit både till varandra och till myndigheter och det offentliga. Där misstro och parallellsamhällen byts ut mot ett samhälle som steg för steg ger alla – oavsett bakgrund, kön eller yrke – samma förutsättningar att förverkliga ”sina bästa stämningars längtan”.

Om detta må (s)amhällanalysen handla. Detta år är julafton för alla som brinner för samhällsförändring.

Daniel Färm är politisk redaktör