Daniel Färm: Så kan kriget i Ukraina påverka (s)venskt agerande och internationell säkerhet

Svensk säkerhetspolitik och den europeiska säkerhetsordningen står inför ett paradigmskifte. Hänsynslösheten och aggressiviteten i Putins agerande påverkar både Sveriges och övriga EU-länders agerande och förhållningssätt framöver. Vi står nu inför värsta tänkbara förutsättningar: en maktgalen och våldsam diktator som har släppt alla hämningar – och samtidigt sitter med fingret på kärnvapenknappen. Putin framstår allt mer som den demokratiska världens främsta fiende. Och det tidigare otänkbara, ett tredje världskrig, är inte längre enbart en teoretisk risk. Vi behöver nu förbereda oss på en ny, mörk och hård tid – och göra allt i vår makt för att undvika det värsta. Det nya läget påverkar på flera sätt svensk, europeisk och internationell säkerhetspolitik fundamentalt.

1. Strategin bör vara att pressa Ryssland stenhårt ekonomiskt – och avslöja Putins rofferi. Det är mycket bra att EU och USA nu har fattat beslut om att stänga ryska banker ute från det internationella bank- och betalningssystemet SWIFT samt rikta sanktioner mot ryska centralbanken. Detta lär strypa Putins möjligheter att finansiera ett långvarigt krig. Det bör också vara den långsiktiga strategin gentemot Ryssland: att pressa landet ekonomiskt tills Putin har tvingats bort.

uppmärksamma det ryska folket på Putins kleptokratiska roffarekonomi

Kommande sanktioner borde rikta in sig på de ryska oligarker som formellt tar hand om Putins astronomiska rikedomar. I ett land där befolkningen genomlider svåra umbäranden, fattigdom och arbetslöshet, har Putin och hans kumpaner alltså samlat på sig personliga förmögenheter på hundratals miljarder kronor. Kommande månader borde därför ägnas åt att uppmärksamma det ryska folket på Putins kleptokratiska roffarekonomi. Reaktionen från ryska folket när de får reda på detta skulle vara omöjlig ens för Putin att stå emot.

2. Europa måste nu minska beroendet av rysk fossilgas. SWIFT-sanktionerna innebär också att EU-länder som Tyskland och Italien nu tvingas ställa om energisystemen från beroende av rysk gas. Det är inte en dag för tidigt. Nu behöver Tyskland avbryta den olyckliga förtida avvecklingen av fullt fungerande kärnkraftverk.

3. Öppna för att exportera försvarsmateriel till länder som attackeras. Det är mycket bra att även Sverige nu ska exportera försvarsmateriel till Ukraina. Den svenska grundprincipen att inte exportera vapen till krigförande länder är orimlig. Poängen är väl huruvida vapnen ska användas av en part som är helt eller delvis skyldig till ett krigsutbrott – eller om det handlar om ett oskyldigt offer för en oprovocerad militär aggression.

4. Att Ryssland har blivit en gigantisk pariastat kan få allvarliga konsekvenser för mänskligheten. Så länge som Putin sitter kvar vid makten kommer inte Ryssland kunna komma in i den internationella och europeiska gemenskapen. Det är omöjligt att ens på fem till tio års sikt tänka sig att EU och väst skulle släppa in ett Putinstyrt Ryssland i värmen igen.

Vi går nu in i en ny epok i den europeiska historien, med mer eller mindre allvarliga och återkommande konflikter mellan väst och Ryssland

Vi går nu in i en ny epok i den europeiska historien, med mer eller mindre allvarliga och återkommande konflikter mellan väst och Ryssland: från enstaka cyberattacker och påverkansoperationer till militär konflikt och det omöjliga: användande av kärnvapen.

5. Nödvändig kärnvapennedrustning. Om vi överlever denna kris, så kommer vår generations nästa stora uppgift vara att avveckla kärnvapen och skapa en ordning där inte en odemokratisk stat som Putins Ryssland eller psykiskt instabil ledare som Trump kan kräva eller få inflytande genom att hota med att använda kärnvapen. När verklighetsförankring och resonlighet har ersatts av aggressiv konfrontation och chauvinism så fungerar det inte dagens ordning.

6. De svenska försvarsutgifterna lär behöva fortsätta att öka. Under Peter Hultqvist har försvarsanslagen ökat mer än vad de har gjort de senaste 70 åren. Men det är mot bakgrund av Putins krig mot Ukraina inte orimligt att fortsätta öka anslagen. Det lär dock påverka det ekonomiska utrymmet för andra angelägna reformer och investeringar i välfärd, jobb och klimat. Det vore en stor sorg för alla socialdemokrater, som just har visat på en kraftigt ökad reformlusta. Ändå är ökade försvarsanslag sannolikt nödvändiga nu.

Istället för att tvinga Nato att dra sig tillbaka, lär Putin få en förnyad och kraftigt förstärkt debatt om både svenskt och finskt Natomedlemskap

7. Svenskt och finskt Natomedlemskap. Det är onekligen oroväckande att Ryssland så utstuderat angrep ett fredligt och alliansfritt land som Ukraina. Sveriges och Finlands alliansfrihet har syftat till att dämpa spänningarna i vårt närområde. Men det har också funnits en förhoppning om att man genom att inte ingå i en militärallians skulle skonas från stormakternas spel och konflikter. Putin har med all önskvärd tydlighet visat att detta inte gäller. Därmed har också ett av huvudargumenten för att Sverige och Finland ska vara militärt alliansfria blivit mindre relevant.

Det är Putins eget fel. Istället för att tvinga Nato att dra sig tillbaka, lär han få en förnyad och kraftigt förstärkt debatt om både svenskt och finskt Natomedlemskap. En sådan behöver även den svenska socialdemokratin förhålla sig till.

Men en sak är viktig: Sverige får inte agera unilateralt i denna fråga. Sverige kan inte ensamma gå med i Nato utan att Finland vill det. Det skulle lämna våra de facto närmast allierade ensamma att utsättas för Putinrysslands aggressivitet. Finlands sak är vår. Det kräver vissa mått av samordning, försiktighet och klokhet.

8. Släng ut Ryssland från FN:s säkerhetsråd. Ryssland kräver en förändrad europeisk säkerhetsordning där andra länders självbestämmande inskränks för att de facto återupprätta en rysk intressesfär i östra och norra Europa. Men det är inte den europeiska säkerhetsordningen som det är fel på. EU, Nato och OSSE är och förblir de tre starka pelarna i den europeiska säkerhetsordningen.

Det stora problemet är snarare att den globala säkerhetsordningen är för svag och tandlös. Det är fullständigt oacceptabelt att det land som just nu allra mest flagrant kränker internationell fred och säkerhet – Ryssland – sitter som ordförande för FN:s säkerhetsråd, som har till uppgift att värna just internationell fred och säkerhet.

Ryssland har under Putin förlorat all moralisk rätt att sitta som permanent medlem i FN:s säkerhetsråd. Andra världskrigets segrarmakter USA, Storbritannien, Frankrike, Kina och Ryssland här där en särställning med vetorätt. Den rollen fick de för att de ledde kampen för att besegra dåtidens geopolitiskt aggressiva stater Tyskland, Italien och Japan. Idag är det Putins Ryssland som att geopolitiskt aggressivt. Sådana stater ska bekämpas, inte sitta och blockera FN-sanktioner och fördömanden. Man sätter inte vargen att vakta fåren.

även Sverige hör till Ukrainas närområde

9. Sverige bör ta emot flyktingar från Ukraina. Kriget i Ukraina ställer även frågan om kraftigt ökat flyktingmottagande på sin spets. Det är nu viktigt att länderna i Ukrainas närområde tar ett stort ansvar för alla de människor som tvingas fly därifrån. Flyktingkritiska länder som Polen och Ungern har redan ”öppnat sina hjärtan”. Det är bra.

Men även Sverige hör till Ukrainas närområde. Förutsatt att andra EU-länder tar sin del av ansvaret inom ramen för en fördelningsmekanism för att avlasta Ukrainas grannländer, så bör även Sverige vara med och ta en del av ansvaret för att ge skydd åt de som har flytt undan Putins skändliga attack.

Vi lever verkligen i en brytningstid. Vad som väntar runt krönet vet vi inte. Men framtiden är inte ödesbestämd. Samhället är människans verk. Om någonting är fel, så kan vi ändra på det. Som en klok person sa en gång. Det gäller än idag. Vi kan själva bidra till att forma en mer hoppfull framtid.

Daniel Färm är politisk redaktör för Aktuellt i Politiken