Daniel Färm: Regeringens nya ”plan” stoppar ny kärnkraft
Regeringen sjabblar bort möjligheten till ny kärnkraft genom att inte sluta en blocköverskridande energiöverenskommelse, skriver Daniel Färm.
Klimatpolitiska rådet – regeringens eget expertorgan – sågar den SD-styrda högerregeringens politik. Jäms med fotknölarna. Den motverkar klimatomställningen istället för utsläppen. Bland annat ifrågasätter Klimatpolitiska rådet högerregeringens närmast ensidiga fokus på kärnkraft. Vad värre är: det ser inte ens ut att bli någon ny kärnkraft – som annars skulle kunna bidra till klimatomställning och fossilfri elektrifiering. Det är en slutsats efter Tidöpartiernas nya energipolitiska proposition. Förslaget läggs fram ensidigt, utan den breda blocköverskridande överenskommelse som branschen har krävt för att våga investera. Regeringens ”plan” riskerar dessutom att bli extremt dyr – för både skattebetalarna och elkonsumenterna. Regeringens flaggskepp ser ut att gå under. Helt i onödan.
Klimatpolitiska rådets slutsats är tydlig. Regeringens klimatpolitik får underkänt på både kort och lång sikt. På kort sikt för att skattesänkningar på bensin och diesel, sänkt reduktionsplikt, sänkta subventioner (t ex elbilspremien) samt sänkta klimatkrav fram till 2030 bidrar till att öka utsläppen. På lång sikt för att regeringens kärnkraftsplaner är allt för osäkra och inte räcker för att nå målen om netto nollutsläpp. Det är extremt allvarligt i sig.
Avsaknaden av en bred, blocköverskridande överenskommelse om energipolitiken bäddar för fortsatt obefintligt intresse att investera i ny kärnkraft
Men politiskt är det minst lika allvarligt att regeringen nu håller på att schabbla bort möjligheter till ny kärnkraft. Regeringens nya stora energiproposition lär tyvärr landa i ett magplask. Avsaknaden av en bred, blocköverskridande överenskommelse om energipolitiken bäddar för fortsatt obefintligt intresse att investera i ny kärnkraft. Branschen kräver nämligen långsiktigt stabila förutsättningar via en sådan överenskommelse för att gå vidare med eventuella planer. Och inte ens då är det säkert.
Dessutom förutsätter ny kärnkraft relativt höga elpriser för att bli affärsmässig. Det innebär antingen ökade kostnader för elkonsumenterna eller kraftiga statssubventioner. Högerpartierna styr inte själva över elpriserna, men har lovat statsstöd. Därmed har man satt sig i en mycket dålig förhandlingsposition gentemot energibolagen, som i det närmaste bjuds på fri dragningsrätt på skattemedel. Innan eventuella nya kärnkraftsbyggen ens i teorin skulle kunna bli klara – inklusive obligatoriska förseningar och fördyringar – skulle många miljarder av skattemedel rulla in i kraftbolagens skattekistor. Det blir dyrt för skattebetalarna.
Nyligen presenterade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) sitt stora politiska verk hittills: den stora energipropositionen. Flankerad av finansministern, klimatministern och Sverigedemokraternas talesperson Förväntningarna var skyhöga.
Alla minns hur viktig energifrågan i allmänhet och kärnkraftsfrågan i synnerhet var i valrörelsen 2022. Men nu, när regeringen och SD hade en reell möjlighet att presentera ett förslag som på allvar hade skapat goda förutsättningar för ny kärnkraft, så missar de den möjligheten.
Kärnkraft har sina för- och nackdelar, men bör kunna spela en viktig roll i den svenska energimixen också framöver
Det är synd. Sverige behöver sannolikt ny kärnkraft – inte minst när det är dags att pensionera nuvarande reaktorer. Och då är det viktigt att skapa förutsättningar för detta nu. Elektrifieringen är, precis som både regeringen och oppositionen påtalar, en viktig nyckel för att fasa ut fossila bränslen. För att uppnå detta är kärnkraft viktig, eftersom den är planerbar och fossilfri – och i en svensk kontext dessutom betydligt säkrare än japanska eller gamla sovjetiska reaktorer. Kärnkraft har sina för- och nackdelar, men bör kunna spela en viktig roll i den svenska energimixen också framöver.
Regeringens energiproposition lyfter på flera sätt hur förutsättningar för mer och ny kärnkraft kan förbättras. Det handlar bland annat om tillståndsprocesser, effektmaximering och livstidsförlängning.
Vi kanske inte behöver en reaktor i varje buske. Men på de platser där det redan finns reaktorer bör riksdag och regering skapa så goda förutsättningar som möjligt för att bygga nya. Där finns infrastrukturen. Där finns säkerhetsanordningar och klassificering. Där finns kompetens, erfarenhet och kunnig arbetskraft. Och där finns lokal acceptans för denna omdiskuterade kraftkälla. Att tro att det skulle vara enkelt att få lokal acceptans för nya kärnkraftsreaktorer i vilken kommun son helst är naivt. Vi ser ju bara hur lokala opinioner vänder sig mot byggande av ny vindkraft. Många kommuner skulle säga nej, och eventuella överklaganden skulle dra ut på tiden mer än önskvärt. Därför är det bättre att arbeta med de platser där det redan finns kärnkraftverk: Ringhals (Varberg), Oskarshamn och Forsmark (Östhammar).
Det hade inte heller varit omöjligt att nå regeringens nya mål om två nya fullstora kärnkraftverk inom tio år. Men den möjligheten har regeringen nu alltså schabblat bort.
Att Ebba Busch har misslyckats med detta är ett av hennes största politiska misstag hittills
En energiproposition som på allvar hade skapat förutsättningar för ny kärnkraft hade behövt bygga på en bred, blocköverskridande energiöverenskommelse. Att Ebba Busch har misslyckats med detta är ett av hennes största politiska misstag hittills.
I sak innebär det att det inte lär bli någon ny kärnkraft. Det visar att regeringen och Sverigedemokraterna antingen inte kan eller inte vill finna bred samsyn i för nationen viktiga frågor. Inte ens när det i sak finns goda förutsättningar för det med åtminstone både Socialdemokraterna och Centerpartiet – vilket hade borgat för långsiktighet och stabilitet. Det är allvarligt. Och slutsatsen är tydlig: regeringens tal om ny kärnkraft är inte seriös.
Detta bör väljarna påminnas om.
Daniel Färm är politisk redaktör
