Daniel Färm: Kristerssons 5 lögner avslöjar M-strategin

Ulf Kristersson byggde sin argumentation under partiledardebatten på ett antal felaktigheter:

använder sig av statistik på ett högst oseriöst sätt

1. Missvisande om arbetslösheten. Ulf Kristersson hävdar att arbetslösheten i Sverige ökar. Men han använder sig av statistik på ett högst oseriöst sätt. Man kan inte döma ut en hel politik utifrån fluktuationer en viss månad. Under 2021 är trenden i Sverige tydlig: arbetslösheten minskar och sysselsättningen ökar. Enligt den senaste Arbetskraftsundersökningen (AKU) från SCB är läget jämfört med tidigare månader under 2021 ljusnande:

• Arbetslösheten minskar.
• Antalet personer i arbetskraften ökar.
• Sysselsättningen ökar.

migrationskrisen – en kris som Kristersson själv inte såg komma

2. Den egna skulden till integrationsskulden. Däremot är det korrekt att Sverige har en allt för hög långtidsarbetslöshet. Det beror bland annat på att Sverige fortfarande håller på att integrera många av dem med kort utbildning som kom till Sverige under migrationskrisen – en kris som Kristersson själv inte såg komma när han satt i den M-styrda regeringen som införde den allt för liberala migrationspolitiken.

Det var regeringen Löfven som sedermera stramade åt migrationspolitiken, så att Sverige kan fokusera på att se till att alla som redan har kommit till Sverige får rimliga förutsättningar att integreras.

Utvecklingen var på många sätt på rätt väg när pandemin slog till. Det drabbade alla länder i världen. Men Sverige hör till de länder i EU som hade störst utmaningar från början. Kristersson ”glömde” att tala om den här bakgrunden – och att han själv är medskyldig till att den har uppstått.

3. ”Löna sig att arbeta” – den felaktiga premissen. Moderatledaren menar att det allra, allra viktigaste för att minska arbetslösheten är att ”det måste löna sig att arbeta”. Men hela den premissen är felaktig – och djupt avslöjande av Moderaternas människosyn. Därför är det viktigt att slå fast:

• Arbetslösheten beror inte på att människor generellt är lata fuskare. Problemet är inte att människor ”väljer” att leva på ”bidrag” i stället för att arbeta. Så fungerar inte systemen och så fungerar inte människor, vilket Stefan Löfven klokt påpekade. För att få a-kassa måste man stå till arbetsmarknadens förfogande. Kraven på att uppvisa detta är ofta hårda.

Kristersson vill måla upp en felaktig bild för att motivera ytterligare försämringar av trygghetssystemen

• Människan är inte lat av naturen (även om det absolut finns människor som ibland är lata). De allra flesta vill trots allt ha ett arbete. Det handlar om självständighet, självkänsla, en vilja att bidra och gemenskap – samt högre inkomst och bättre inkomstutveckling framöver.
  
  För jo, man får i princip alltid högre inkomst om man får ett jobb. Bilden av att det finns stora grupper i samhället som har mycket högre ersättningar från a-kassa, sjukförsäkring eller försörjningsstöd än vad de hade fått i lön med ett arbete är fel. Kristersson vill måla upp en felaktig bild för att motivera ytterligare försämringar av trygghetssystemen i Sverige. Det är nämligen nödvändigt om man ska ha råd att sänka skatterna så mycket som Kristersson vill göra.

• Att försämra trygghetssystemen ytterligare är inte vad svenska löntagare behöver. Tvärtom. De behöver rustas upp och stärkas. Det här är inte en debatt som socialdemokratin räds längre. Så om Kristersson vill göra valet nästa år till ett val om trygghetsförsäkringarna så bör socialdemokratin välkomna det. Folk vill ha en bättre fungerande trygghet – inte de mänskligt ohållbara situationer som Kristersson orsakade sist han fick hand om socialförsäkringarna.

Andelen sexbarnshushåll i Sverige är enligt SCB 0,5 promille (0,05%). Knappast något som en seriös politiker bygger sin huvudtes på.

4. Sexbarnsmamman – det missvisande exemplet. Ulf Kristersson använder sig av ett exempel på en sexbarnsmamma som huvudargument för att försämra trygghetsförsäkringarna. Det är djupt missvisande och felaktigt. Kristersson har letat upp ett extremt ovanligt exempel på en person som har exceptionellt många barn: sex stycken. Andelen sexbarnshushåll i Sverige är enligt SCB 0,5 promille (0,05%). Knappast något som en seriös politiker bygger sin huvudtes på.

Moderatledaren menar att den här sexbarnsmamman har så höga bidrag att hon skulle få gå ned i lön om hon började arbeta. Men stämmer det? Om man är arbetslös och har sex barn så får man mycket bidrag: 11 240 kronor/månad. Å andra sidan har man rimligtvis också större utgifter än hushåll med ett eller två barn. Men framför allt är barnbidrag ett bidrag som går till barnet, oavsett förälderns situation. Det försvinner inte om man börjar jobba. Alltså: att som flerbarnsförälder gå från arbetslöshet till jobb innebär att man får både en lön som är högre än a-kassa och definitivt högre än försörjningsstöd (det som tidigare kallades socialbidrag) – och barnbidrag, inklusive flerbarnstillägg.

Frågan är snarare om det är så att Moderaterna vill slopa eller minska barnbidraget?

Frågan är snarare om det är så att Moderaterna vill slopa eller minska barnbidraget? Det vore i så fall välkommet om han tydliggör det. Även det borde socialdemokratin välkomna en debatt om. Svenska folket uppskattar nämligen barnbidraget – som verkligen används av landets alla barnfamiljer.

5. Den felaktiga synen på skattesänkningar. För att lösa den påhittade orsaken till arbetslösheten (att det inte lönar sig att arbeta) vill Ulf Kristerssons moderater – håll i er nu – sänka inkomstskatten. På ett sätt som – håll i er igen – framför allt gynnar höginkomsttagare. Trots att jobbskatteavdragen i hög utsträckning ligger kvar, och har haft högst tveksam effekt på sysselsättningen.

sambandet mellan sänkta skatter och ökat arbetsutbud är mycket svagt

Ny forskning visar att sambandet mellan sänkta skatter och ökat arbetsutbud är mycket svagt. Att som regeringen nu föreslår sänka skatten för låginkomsttagare kan vara ett sätt att stimulera ekonomin när vi nu är på väg ut ur krisen. Men det handlar om att öka konsumtionen och efterfrågan, och på så vis bidra till att skapa fler jobb. Det handlar inte om att Magdalena Andersson tror att sänkta skatter gör att fler ”väljer” att gå från arbetslöshet till att ta ett jobb.

Samma sak gäller slopandet av värnskatten: det är inte så att det som framför allt får höginkomsttagare att ta ett karriärkliv eller jobba mer är att de får några procent högre eller lägre skatt. Det är helt andra faktorer som är mest avgörande: tiden, familjesituationen, karriärambitioner, utvecklingsmöjligheter, status och så vidare.

Däremot drar stora skattesänkningar undan resurser från välfärd och investeringar – som verkligen skapar jobb.

Det är inte genom sänkta skatter, försämrade trygghetssystem och skuldbeläggande av människor (framför allt utlandsfödda) som vi knäcker arbetslösheten.

Sammanfattningsvis: Vi kan nu se konturerna av Moderaternas strategi inför valet. Men den är i sak extremt tunn och ihålig. Det är inte genom sänkta skatter, försämrade trygghetssystem och skuldbeläggande av människor (framför allt utlandsfödda) som vi knäcker arbetslösheten. Det är genom en helt annan – aktiv – politik för full sysselsättning:

• stimulans av efterfrågan – inte slopande eller minskande av till exempel barnbidrag eller a-kassa
• kraftigt ökade utbildningsmöjligheter som gör att fler får rätt kompetens för att ta de jobb som efterfrågas
• subventionerade anställningar och praktikplatser för vissa grupper som har svårt att få jobb annars
• en aktiv jobbskapande närings- och industripolitik som gör att det växer fram fler nya jobb
• ökade resurser till välfärden, så att fler kan anställas inom sjukvården, äldreomsorgen och skolan
• ökade klimatinvesteringar som skapar fler gröna jobb

Så om Kristerssons moderater vill att valet nästa år ska handla om jobben och trygghetssystemen, så kan socialdemokratin lugnt välkomna det. Men vi är förhoppningsvis många som kommer att kräva att moderatledaren slutar att ljuga och föra en ohederlig argumentation.